1 Nadab och Abihu, Arons söner, tog var sitt fyrfat och lade eld i dem och strödde rökelse ovanpå och bar fram främmande eld inför HERREN, vilket han inte hade befallt dem. 2 Då gick det ut eld från HERREN och förtärde dem, så att de dog inför HERREN. 3 Mose sa till Aron: Detta är vad HERREN har talat och sagt: Av dem som kommer nära mig måste jag hållas helig och inför allt folket måste jag bli förhärligad. Och Aron teg stilla. 4 Mose kallade till sig Misael och Elsafan, söner till Ussiel, Arons farbror, och sa till dem: Kom hit och bär bort era bröder från framsidan av helgedomen och ut ur lägret. 5 Då kom de fram och bar ut dem i deras livklädnader, ut ur lägret, såsom Mose hade sagt. 6 Mose sa till Aron och hans söner, Eleasar och Itamar: Ni ska inte blotta era huvuden, inte heller riva sönder era kläder, för att ni inte ska dö, och för att inte vreden ska komma över hela församlingen. Men låt era bröder, hela Israels hus, gråta över denna brand som HERREN har tänt. 7 Ni ska inte gå bort från ingången till uppenbarelsetältet, så att ni inte dör, för HERRENS smörjelseolja är på er. Och de gjorde såsom Mose hade sagt. 8 HERREN talade till Aron och sa: 9 Du ska inte dricka vin eller starka drycker, varken du eller dina söner med dig, när ni går in i uppenbarelsetältet, så att ni inte dör. Det är en evig stadga genom alla släktled. 10 För att ni ska kunna skilja mellan heligt och oheligt och mellan rent och orent, 11 och för att ni ska kunna lära Israels barn alla de stadgar som HERREN har talat till dem genom Mose. 12 Mose sa till Aron och till Eleasar och Itamar, hans söner som ännu var kvar: Ta det matoffer som blivit över av HERRENS eldsoffer, och ät det osyrat vid sidan av altaret, för det är högheligt. 13 Ni ska äta det på helig plats, för det är din del och dina söners del av HERRENS eldsoffer, för så har jag blivit befalld. 14 Viftofferbringan och låret som har lyfts upp ska ni äta på en ren plats, du och dina söner och dina döttrar med dig, för det är din del och dina söners del, som har getts åt dig av Israels barns tackoffer. 15 Låret som har lyfts upp och viftofferbringan ska bäras fram tillsammans med fettet till eldsoffret, för att viftas som ett viftoffer inför HERREN. Det ska som en evig rätt vara din och dina söners andel, såsom Herren har befallt. 16 Mose sökte ihärdigt efter syndofferbocken, och se, den var uppbränd. Då blev han vred på Eleasar och Itamar, Arons söner som var kvar i livet, och sa: 17 Varför har ni inte ätit syndoffret på helig plats? Det är ju högheligt och han har gett er det, för att ni ska bära församlingens missgärning och för att bringa försoning för dem inför HERREN. 18 Se, dess blod har inte burits in innanför det heliga. Ni skulle ha ätit det på den heliga platsen, såsom jag har befallt. 19 Och Aron sa till Mose: Se, i dag har de offrat sina syndoffer och brännoffer inför HERREN, och så har detta drabbat mig. Om jag i dag hade ätit av syndoffret, skulle det ha varit välbehagligt inför HERRENS ögon? 20 När Mose hörde detta, var han tillfreds.
Publicidade
Levítico 10
Nadabs och Abihus synd. Regler för präster.
Veja também
Publicidade