1 ✝ Den dagen gav kung Ahasveros till drottning Ester det hus som hade tillhört Haman, judarnas fiende. Och Mordokaj fick komma fram inför kungen, för Ester hade sagt vad han var för henne. 2 ✝ Kungen tog av sig ringen som han hade tagit tillbaka från Haman och gav den till Mordokaj. Och Ester satte Mordokaj över Hamans hus. 3 Ester talade på nytt till kungen och föll ner för hans fötter och bönföll honom under tårar att stoppa agagiten Hamans ondska och den plan som han hade tänkt ut mot judarna. 4 Då räckte kungen ut guldspiran mot Ester och Ester steg upp och trädde fram inför kungen. 5 Hon sa: Om kungen finner det gott, och om jag har funnit nåd inför hans ansikte och kungen anser att det är rätt, och om jag är till behag i hans ögon, låt då en skrivelse utfärdas för att återkalla breven som agagiten Haman, Hammedatas son, skrev för att utplåna judarna i alla kungens provinser. 6 För hur skulle jag kunna stå ut med att se denna ondska drabba mitt folk? Hur skulle jag kunna stå ut med att se mina landsmän förintas? 7 Då svarade kung Ahasveros drottning Ester och juden Mordokaj: Se, jag har gett Hamans hus till Ester, och honom har de hängt på en påle därför att han ville bära hand på judarna. 8 Skriv också i kungens namn en skrivelse om judarna så som ni finner lämpligt och försegla den med kungens sigillring. För en skrivelse som är utfärdad i kungens namn och förseglad med kungens sigillring kan ingen upphäva. 9 Då kallades kungens skrivare på den tjugotredje dagen i tredje månaden, som är månaden Sivan. Och en skrivelse utfärdades helt enligt Mordokajs befallning till judarna och till satraperna, ståthållarna och furstarna i provinserna från Indien ända till Etiopien, 127 provinser. Till varje provins skrevs med dess egen skrift och till varje folk på dess eget språk, också till judarna med deras skrift och på deras språk. 10 Detta skrevs i kung Ahasveros namn och förseglades med kungens sigillring. Så sände han breven med kurirer till häst, ridande på kungliga hästar särskilt utvalda för sin snabbhet*. 11 I breven stod att kungen tillät judarna i varje stad att samlas för att försvara sina liv och förgöra, döda och utplåna alla väpnade skaror i varje folk och provins som angrep dem, även barn och kvinnor, och att ta deras ägodelar som byte. 12 Detta fick ske på en och samma dag i alla kung Ahasveros provinser, nämligen den trettonde dagen i tolfte månaden, det vill säga månaden Adar. 13 ✝ En avskrift av skrivelsen skulle utfärdas som lag i varje provins och göras känd för alla folk, så att judarna skulle vara beredda att den dagen hämnas på sina fiender. 14 ✝ På kungens order gav sig kurirerna av på de kungliga hästarna* i största hast. Och dekretet offentliggjordes i Susans borg. 15 Och Mordokaj gick ut från kungen klädd i kunglig skrud i blått och vitt, och med en stor guldkrona och klädd i en mantel av purpurrött linnetyg. Och staden Susan jublade och var glad. 16 För judarna blev det ljus och glädje, fröjd och ära. 17 Och i varje provins och i varje stad, överallt dit kungens befallning och dekret kom, blev det glädje och jubel bland judarna, och de höll fest och firade högtid. Och många av folken i landet blev judar, eftersom fruktan för judarna hade kommit över dem.