1 ✝ Den natten kunde kungen inte sova, och han befallde att man hämtade krönikan där minnesvärda händelser var nertecknade, och man läste ur den för kungen. 2 ✝ Och där fanns skrivet att Mordokaj hade avslöjat hur Bigtan och Teres, två av de hovmän som höll vakt vid porten, hade sökt efter tillfälle att döda kung Ahasveros. 3 Och kungen sa: Vilken heder och ära har vi visat Mordokaj för detta? Då sa kungens tjänare som tjänade honom: Ingenting har gjorts för honom. 4 Då frågade kungen: Vem står på borggården? För Haman hade kommit in på den yttre borggården till kungapalatset för att be kungen låta hänga upp Mordokaj på den påle som han hade gjort i ordning för honom. 5 Kungens tjänare svarade honom: Se, Haman står på borggården. Kungen sa: Låt honom komma in. 6 Haman kom in och kungen frågade honom: Vad ska man göra för den man som kungen gärna vill hedra? Haman tänkte i sitt hjärta: Vem skulle kungen gärna vilja hedra mer än mig? 7 Och Haman svarade kungen: Till den man som kungen gärna vill hedra 8 ska man hämta en kunglig skrud som kungen själv har burit och en häst som kungen själv har ridit på och sätta den kungliga kronan på hans huvud. 9 Låt skruden och hästen överlämnas till en av kungens ädlaste furstar, för att de ska pryda den man som kungen gärna vill ära. Och för fram honom ridande på hästen genom stadens gator och utropa för honom: Så gör man med den som kungen vill hedra! 10 Då sa kungen till Haman: Skynda dig och ta skruden och hästen som du har sagt och gör så för juden Mordokaj som sitter i kungens port. Låt ingenting fattas av allt som du har sagt. 11 Så tog Haman hästen och skruden och satte den på Mordokaj och förde honom ridande fram på stadens gator och ropade före honom: Så gör man med den som kungen vill hedra! 12 Och Mordokaj kom tillbaka till kungens port. Men Haman skyndade sig hem sorgsen och med huvudet övertäckt. 13 Och Haman berättade för sin hustru Seres och alla sina vänner om allt som hade hänt honom. Då sa hans rådgivare och hans hustru Seres till honom: Om Mordokaj är av judisk börd, inför vilken du har fått falla ner för, så förmår du ingenting mot honom. Han kommer att bli ditt fall. 14 Medan de fortfarande talade med honom kom kungens hovmän och de skyndade att föra Haman till festmåltiden som Ester hade ordnat.