1 Min son, om du har gått i borgen för din nästa och givit ditt handslag för en främmande,
2 om du har blivit bunden genom din muns tal, ja, fångad genom din muns tal,
3 då, min son, må du göra detta för att rädda dig, eftersom du har kommit i din nästas våld: gå och kasta dig ned för honom och ansätt honom,
4 unna dina ögon ingen sömn och dina ögonlock ingen slummer.
5 Sök räddning såsom en gasell ur jägarens våld, och såsom en fågel ur fågelfängarens våld.
6 Gå bort till myran, du late; se huru hon gör, och bliv vis.
7 Hon har ingen furste över sig, ingen tillsyningsman eller herre;
8 dock bereder hon om sommaren sin föda och samlar under skördetiden in sin mat.
9 Huru länge vill du ligga, du late? När vill du stå upp ifrån din sömn?
10 Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila,
11 så skall fattigdomen komma över dig såsom en rövare och armodet såsom en väpnad man.
12 En fördärvlig människa, ja, en ogärningsman är den som går omkring med vrånghet i munnen,
13 som blinkar med ögonen, skrapar med fötterna, giver tecken med fingrarna.
14 Svek bär en sådan i sitt hjärta, ont bringar han alltid å bane, trätor kommer han åstad.
15 Därför skall ofärd plötsligt komma över honom; oförtänkt varder han krossad utan räddning.
16 Sex ting är det som HERREN hatar, ja, sju äro styggelser för hans själ
17 stolta ögon, en lögnaktig tunga, händer som utgjuta oskyldigt blod,
18 ett hjärta som hopsmider fördärvliga anslag, fötter som äro snara till att löpa efter vad ont är,
19 den som främjar lögn genom falskt vittnesbörd, och den som vållar trätor mellan bröder.
20 Min son, bevara din faders bud, och förkasta icke din moders undervisning.
21 Hav dem alltid bundna vid ditt hjärta, fäst dem omkring din hals.
22 När du går, må de leda dig, när du ligger, må de vaka över dig, och när du vaknar upp, må de tala till dig.
23 Ty budet är en lykta och undervisningen ett ljus, och tillrättavisningar till tukt äro en livets väg.
24 De kunna bevara dig för onda kvinnor, för din nästas hustrus hala tunga.
25 Hav icke begärelse i ditt hjärta till hennes skönhet, och låt henne icke fånga dig med sina blickar.
26 Ty för skökan måste du lämna din sista brödkaka, och den gifta kvinnan går på jakt efter ditt dyra liv.
27 Kan väl någon hämta eld i sitt mantelveck utan att hans kläder bliva förbrända?
28 Eller kan någon gå på glödande kol, utan att hans fötter varda svedda?
29 Så sker ock med den som går in till sin nästas hustru; ostraffad bliver ingen som kommer vid henne.
30 Föraktar man icke tjuven som stjäl för att mätta sitt begär, när han hungrar?
31 Och han måste ju, om han ertappas, betala sjufalt igen och giva allt vad han äger i sitt hus.
32 Så är ock den utan förstånd, som förför en annans hustru; ja, en självspilling är den som sådant gör.
33 Plåga och skam är vad han vinner, och hans smälek utplånas icke.
34 Ty svartsjuk är mannens vrede, och han skonar icke på hämndens dag;
35 lösepenning aktar han alls icke på, och bryr sig ej om att du bjuder stora skänker.
1 א בני אם-ערבת לרעך תקעת לזר כפיך br
2 ב נוקשת באמרי-פיך נלכדת באמרי-פיך br
3 ג עשה זאת אפוא בני והנצל-- כי באת בכף-רעך br לך התרפס ורהב רעיך br
4 ד אל-תתן שנה לעיניך ותנומה לעפעפיך br
5 ה הנצל כצבי מיד וכצפור מיד יקוש
6 ו לך-אל-נמלה עצל ראה דרכיה וחכם br
7 ז אשר אין-לה קצין-- שטר ומשל br
8 ח תכין בקיץ לחמה אגרה בקציר מאכלה br
9 ט עד-מתי עצל תשכב מתי תקום משנתך br
10 י מעט שנות מעט תנומות מעט חבק ידים לשכב br
11 יא ובא-כמהלך ראשך ומחסרך כאיש מגן
12 יב אדם בליעל איש און הולך עקשות פה br
13 יג קרץ בעינו מלל ברגלו מרה באצבעתיו br
14 יד תהפכות בלבו--חרש רע בכל-עת מדנים (מדינים) ישלח br
15 טו על-כן--פתאם יבוא אידו פתע ישבר ואין מרפא
16 טז שש-הנה שנא יהוה ושבע תועבות (תועבת) נפשו br
17 יז עינים רמות לשון שקר וידים שפכות דם-נקי br
18 יח לב--חרש מחשבות און רגלים ממהרות לרוץ לרעה br
19 יט יפיח כזבים עד שקר ומשלח מדנים בין אחים
20 כ נצר בני מצות אביך ואל-תטש תורת אמך br
21 כא קשרם על-לבך תמיד ענדם על-גרגרתך br
22 כב בהתהלכך תנחה אתך-- בשכבך תשמר עליך br והקיצות היא תשיחך br
23 כג כי נר מצוה ותורה אור ודרך חיים תוכחות מוסר br
24 כד לשמרך מאשת רע מחלקת לשון נכריה br
25 כה אל-תחמד יפיה בלבבך ואל-תקחך בעפעפיה br
26 כו כי בעד-אשה זונה עד-ככר-לחם br ואשת איש-- נפש יקרה תצוד
27 כז היחתה איש אש בחיקו ובגדיו לא תשרפנה br
28 כח אם-יהלך איש על-הגחלים ורגליו לא תכוינה br
29 כט כן--הבא אל-אשת רעהו לא-ינקה כל-הנגע בה br
30 ל לא-יבוזו לגנב כי יגנוב-- למלא נפשו כי ירעב br
31 לא ונמצא ישלם שבעתים את-כל-הון ביתו יתן br
32 לב נאף אשה חסר-לב משחית נפשו הוא יעשנה br
33 לג נגע-וקלון ימצא וחרפתו לא תמחה br
34 לד כי-קנאה חמת-גבר ולא-יחמול ביום נקם br
35 לה לא-ישא פני כל-כפר ולא-יאבה כי תרבה-שחד