1 I barn, varen edra föräldrar lydiga i Herren, ty detta är rätt och tillbörligt.

2 »Hedra din fader och din moder.» Det är ju först detta bud som har ett löfte med sig:

3 »för att det må gå dig väl och du må länge leva på jorden».

4 Och I fäder, reten icke edra barn till vrede, utan fostren dem i Herrens tukt och förmaning.

5 I tjänare, varen edra jordiska herrar lydiga, med fruktan och bävan, av uppriktigt hjärta, såsom gällde det Kristus;

6 icke med ögontjänst, av begär att behaga människor, utan såsom Kristi tjänare, som av hjärtat göra Guds vilja;

7 och gören eder tjänst med villighet, såsom tjänaden I Herren och icke människor.

8 I veten ju att vad gott var och en gör, det skall han få igen av Herren, vare sig han är träl eller fri.

9 Och I herrar, handlen på samma sätt mot dem, och upphören att bruka hårda ord; I veten ju att i himmelen finnes den som är Herre över både dem och eder, och att hos honom icke finnes anseende till personen.

10 För övrigt, bliven allt starkare i Herren och i hans väldiga kraft.

11 Ikläden eder hela Guds vapenrustning, så att I kunnen hålla stånd emot djävulens listiga angrepp.

12 Ty den kamp vi hava att utkämpa är en kamp icke mot kött och blod, utan mot furstar och väldigheter och världshärskare, som råda här i mörkret, mot ondskans andemakter i himlarymderna.

13 Tagen alltså på eder hela Guds vapenrustning, så att I kunnen stå emot på den onda dagen och, sedan I haven fullgjort allt, behålla fältet.

14 Stån därför omgjordade kring edra länder med sanningen, och »varen iklädda rättfärdighetens pansar»,

15 och haven såsom skor på edra fötter den beredvillighet som fridens evangelium giver.

16 Och tagen alltid trons sköld, varmed I skolen kunna utsläcka den ondes alla brinnande pilar.

17 Och låten giva eder »frälsningens hjälm» och Andens svärd, som är Guds ord.

18 Gören detta under ständig åkallan och bön, så att I alltjämt bedjen i Anden och fördenskull vaken, under ständig uthållighet och ständig bön för alla de heliga.

19 Bedjen ock för mig, att min mun må upplåtas, och att det jag skall tala må bliva mig givet, så att jag frimodigt kungör evangelii hemlighet,

20 för vars skull jag är ett sändebud i kedjor; ja, bedjen att jag må frimodigt tala därom med de rätta orden.

21 Men för att ock I skolen få veta något om mig, huru det går mig, kommer Tykikus, min älskade broder och trogne tjänare i Herren, att underrätta eder om allt.

22 Honom sänder jag till eder, just för att I skolen få veta huru det är med oss, och för att han skall hugna edra hjärtan.

23 Frid vare med bröderna och kärlek tillika med tro, från Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus.

24 Nåd vare med alla som älska vår Herre Jesus Kristus -- nåd i oförgängligt liv.

1 E nga tamariki, kia ngohengohe ki o koutou matua i roto i te Ariki: ko te mea tika hoki tenei.

2 Whakahonoretia tou papa me tou whaea; ko te ture tuatahi tenei i runga i te kupu whakaari,

3 Kia hua ai te pai ki a koe, kia roa ai hoki tou noho i te whenua.

4 Me koutou hoki, e nga matua, kei whakapataritari i a koutou tamariki kia riri; engari whakatupuria ake ratou i runga i te whakaako, i te whakatupato a te Ariki.

5 E nga pononga, kia ngohengohe ki o koutou rangatira o te wahi ki te kikokiko, me te wehi, me te wiri, i runga i te ngakau tapatahi, ano ki a te Karaiti;

6 Kaua hei ta te kanohi mahi, hei whakamanawareka tangata noa; engari hei ta nga pononga a te Karaiti, e mahi a ngakau ana i ta te Atua i pai ai;

7 Kia mahi i runga i te whakaaro pai, ano ki te Ariki, kahore ki te tangata:

8 Kia matau hoki, ko te pai e mea ai te tangata, ka whakawhiwhia mai ano ia ki tenei e te Ariki, ahakoa pononga, ahakoa rangatira.

9 E nga rangatira, kia pera ano hoki ta koutou ki a ratou; kati te whakawehi: kia matau hoki ko to koutou Ariki me to ratou kei te rangi; kahore hoki ana whakapai kanohi.

10 Heoi, kia kaha i roto i te Ariki, i te mana hoki o tona kaha.

11 Kakahuria iho nga mea whawhai katoa a te Atua, kia taea ai e koutou nga mahi tinihanga a te rewera te tu ki te riri.

12 Ehara hoki ta tatou i te pakanga ki te kikokiko, ki nga toto, engari ki nga rangatiratanga, ki nga mana, ki nga ariki o te pouri o tenei ao, ki nga taua wairua kino o nga wahi i te rangi.

13 Mo konei kia mau ki nga mea whawhai katoa a te Atua, kia taea ai e koutou te tu atu ki te riri i te ra kino, a ka poto i a koutou nga mea katoa te mahi, kia tu.

14 E tu ra, he mea whitiki o koutou hope ki te pono, kakahuria iho ano hoki ko te tika hei pukupuku;

15 Herea iho te rongopai o te rangimarie hei hu mo o koutou waewae, kia takatu ai;

16 Mo waho i enei mea katoa e mau ki te whakapono hei whakangungu rakau, e taea ai e koutou te tinei nga matia muramura katoa a te wairua kino.

17 E mau hoki ki te ora hei potae, ki te hoari hoki a te Wairua, ara ki te kupu a te Atua.

18 Kia pau te inoi me te tohe, me inoi i nga wa katoa i roto i te Wairua, kia mataara hoki koutou ki taua mea, me te u tonu ki te tohe mo te hunga tapu katoa;

19 Moku ano hoki, kia homai he kupu ki ahau, kia maia ai te puaki o toku mangai, ki te whakaatu i te mea ngaro, ara i te rongopai;

20 Ko tana karere nei ahau, he mea mekameka; kia maia ai ahau ki taua korero, kia rite ai taku korero ki te mea i tika.

21 Na, kia matau ai koutou ki akau mea, ki aku mahi, ma Tikiku e whakaatu nga mea katoa ki a koutou, he teina aroha nei ia, he minita pono i roto i te Ariki.

22 Mo reira i tonoa atu ai ia e ahau ki a koutou, kia matau ai koutou ki to matou ahua, a kia whakamarietia ai e ia o koutou ngakau.

23 Kia tau ki nga teina te rangimarie, te aroha, me te whakapono, he mea na te Atua Matua, na te Ariki hoki, na Ihu Karaiti.

24 Kia tau te aroha noa ki te hunga katoa e aroha ana, he aroha parakore, ki to tatou Ariki, ki a Ihu Karaiti. Amine.