1 Paulus, apostel, icke från människor, ej heller genom någon människa, utan genom Jesus Kristus och genom Gud, Fadern, som har uppväckt honom från de döda --
2 jag, jämte alla de bröder som äro här med mig, hälsar församlingarna i Galatien.
3 Nåd vare med eder och frid ifrån Gud, vår Fader, och ifrån Herren Jesus Kristus,
4 som har utgivit sig själv för våra synder, för att rädda oss från den nuvarande onda tidsåldern, efter vår Guds och Faders vilja.
5 Honom tillhör äran i evigheternas evigheter. Amen.
6 Det förundrar mig att I så hastigt avfallen från honom, som har kallat eder till att vara i Kristi nåd, och vänden eder till ett nytt evangelium.
7 Likväl är detta icke något annat »evangelium»; det är allenast så, att några finnas som vålla förvirring bland eder och vilja förvända Kristi evangelium.
8 Men om någon, vore det ock vi själva eller en ängel från himmelen, förkunnar evangelium i strid mot vad vi hava förkunnat för eder, så vare han förbannad.
9 Ja, såsom vi förut hava sagt, så säger jag nu åter: Om någon förkunnar evangelium för eder i strid mot vad I haven undfått, så vare han förbannad.
10 Är det då människor som jag nu söker vinna för mig, eller är det Gud? Står jag verkligen efter att »vara människor till behag»? Nej, om jag ännu ville vara människor till behag, så vore jag icke en Kristi tjänare.
11 Ty det vill jag säga eder, mina bröder, att det evangelium som har blivit förkunnat av mig icke är någon människolära.
12 Det är ju icke heller av någon människa som jag har undfått det eller blivit undervisad däri, utan genom en uppenbarelse från Jesus Kristus.
13 I haven ju hört huru det var med mig, medan jag ännu vandrade i judiskt väsende: att jag då övermåttan våldsamt förföljde Guds församling och ville utrota den,
14 ja, att jag gick längre i judiskt väsende än många av mina samtida landsmän och ännu ivrigare nitälskade för mina fäders stadgar.
15 Men när han, som allt ifrån min moders liv har avskilt mig, och som genom sin nåd har kallat mig,
16 täcktes i mig uppenbara sin Son, för att jag bland hedningarna skulle förkunna evangelium om honom, då begav jag mig strax åstad; jag rådförde mig icke med någon människa,
17 ej heller for jag upp till Jerusalem, till dem som före mig voro apostlar. I stället for jag bort till Arabien och vände så åter tillbaka till Damaskus.
18 Först sedan, tre år därefter, for jag upp till Jerusalem, för att lära känna Cefas, och jag stannade hos honom femton dagar.
19 Men av de andra apostlarna såg jag ingen; allenast Jakob, Herrens broder, såg jag.
20 Och Gud vet att jag icke ljuger i vad jag här skriver till eder.
21 Därefter for jag till Syriens och Ciliciens bygder.
22 Men för de kristna församlingarna i Judeen var jag personligen okänd.
23 De hörde allenast huru man sade: »Han som förut förföljde oss, han förkunnar nu evangelium om den tro som han förr ville utrota.»
24 Och de prisade Gud för min skull.
1 Paul, an apostle -- not from men, nor through man, but through Jesus Christ, and God the Father, who did raise him out of the dead --
2 and all the brethren with me, to the assemblies of Galatia:
3 Grace to you, and peace from God the Father, and our Lord Jesus Christ,
4 who did give himself for our sins, that he might deliver us out of the present evil age, according to the will of God even our Father,
5 to whom [is] the glory to the ages of the ages. Amen.
6 I wonder that ye are so quickly removed from Him who did call you in the grace of Christ to another good news;
7 that is not another, except there be certain who are troubling you, and wishing to pervert the good news of the Christ;
8 but even if we or a messenger out of heaven may proclaim good news to you different from what we did proclaim to you -- anathema let him be!
9 as we have said before, and now say again, If any one to you may proclaim good news different from what ye did receive -- anathema let him be!
10 for now men do I persuade, or God? or do I seek to please men? for if yet men I did please -- Christ`s servant I should not be.
11 And I make known to you, brethren, the good news that were proclaimed by me, that it is not according to man,
12 for neither did I from man receive it, nor was I taught [it], but through a revelation of Jesus Christ,
13 for ye did hear of my behaviour once in Judaism, that exceedingly I was persecuting the assembly of God, and wasting it,
14 and I was advancing in Judaism above many equals in age in mine own race, being more abundantly zealous of my fathers` deliverances,
15 and when God was well pleased -- having separated me from the womb of my mother, and having called [me] through His grace --
16 to reveal His Son in me, that I might proclaim him good news among the nations, immediately I conferred not with flesh and blood,
17 nor did I go up to Jerusalem unto those who were apostles before me, but I went away to Arabia, and again returned to Damascus,
18 then, after three years I went up to Jerusalem to enquire about Peter, and remained with him fifteen days,
19 and other of the apostles I did not see, except James, the brother of the Lord.
20 And the things that I write to you, lo, before God -- I lie not;
21 then I came to the regions of Syria and of Cilicia,
22 and was unknown by face to the assemblies of Judea, that [are] in Christ,
23 and only they were hearing, that `he who is persecuting us then, doth now proclaim good news -- the faith that then he was wasting;`
24 and they were glorifying God in me.