1 Och HERREN talade till Mose och sade:
2 »Gör dig två trumpeter av silver; i drivet arbete skall du göra dem. Dessa skall du bruka, när menigheten skall sammankallas, och när lägren skola bryta upp.
3 När man stöter i dem båda, skall hela menigheten församla sig till dig, vid ingången till uppenbarelsetältet.
4 Men när man stöter allenast i den ena, skola hövdingarna, huvudmännen för Israels ätter, församla sig till dig.
5 Och när I blåsen en larmsignal, skola de läger bryta upp, som ligga österut.
6 Men när I blåsen larmsignal för andra gången, skola de läger bryta upp, som ligga söderut. När lägren skola bryta upp, skall man blåsa larmsignal,
7 men när församlingen skall sammankallas, skolen I icke blåsa larmsignal, utan stöta i trumpeterna.
8 Och Arons söner, prästerna, äro de som skola blåsa i trumpeterna. Detta skall vara en evärdlig stadga för eder från släkte till släkte.
9 Och om I, i edert land, dragen ut till strid mot någon eder ovän som angriper eder, så skolen I blåsa larmsignal med trumpeterna; härigenom skolen I då bringas i åminnelse inför HERRENS, eder Guds, ansikte, och I skolen så bliva frälsta ifrån edra fiender.
10 Och när I haven en glädjedag och haven edra högtider och nymånader, skolen I stöta i trumpeterna, då I offren edra brännoffer och tackoffer; så skola de bringa eder i åminnelse inför eder Guds ansikte. Jag är HERREN, eder Gud.»
11 I andra året, i andra månaden, på tjugonde dagen i månaden höjde sig molnskyn från vittnesbördets tabernakel.
12 Då bröto Israels barn upp från Sinais öken och tågade från lägerplats till lägerplats; och molnskyn stannade i öknen Paran.
13 Och när de nu första gången bröto upp, efter HERRENS befallning genom Mose,
14 var Juda barns läger under sitt baner det första som bröt upp, häravdelning efter häravdelning; och anförare för denna här var Naheson, Amminadabs son.
15 Och anförare för den här som utgjordes av Isaskars barns stam var Netanel, Suars son.
16 Och anförare för den här som utgjordes av Sebulons barns stam var Eliab, Helons son.
17 Därefter, sedan tabernaklet hade blivit nedtaget, bröto Gersons barn och Meraris barn upp och buro tabernaklet.
18 Därefter bröt Rubens läger upp under sitt baner, häravdelning efter häravdelning; och anförare för denna här var Elisur, Sedeurs son.
19 Och anförare för den här som utgjordes av Simeons barns stam var Selumiel, Surisaddais son.
20 Och anförare för den här som utgjordes av Gads barns stam var Eljasaf, Deguels son.
21 Därefter bröto kehatiterna upp och buro de heliga tingen, och de andra satte upp tabernaklet, innan dessa hunno fram.
22 Därefter bröt Efraims barns läger upp under sitt baner, häravdelning efter häravdelning; och anförare för denna här var Elisama, Ammihuds son.
23 Och anförare för den här som utgjordes av Manasse barns stam var Gamliel, Pedasurs son.
24 Och anförare for den här som utgjordes av Benjamins barns stam var Abidan, Gideonis son.
25 Därefter bröt Dans barns läger upp under sitt baner, såsom eftertrupp i hela lägertåget, häravdelning efter häravdelning; och anförare för denna här var Ahieser, Ammisaddais son.
26 Och anförare för den här som utgjordes av Asers barns stam var Pagiel, Okrans son.
27 Och anförare för den här som utgjordes av Naftali barns stam var Ahira, Enans son.
28 I denna ordning bröto Israels barn upp, häravdelning efter häravdelning. Och de bröto nu upp.
29 Och Mose sade till Hobab, som var son till midjaniten Reguel, Moses svärfader: »Vi bryta nu upp och tåga till det land om vilket HERREN har sagt: 'Det vill jag giva eder.' Följ du med oss, så vilja vi göra dig gott, ty HERREN har lovat Israel vad gott är.
30 Men han svarade honom: »Jag vill icke följa med, utan jag vill gå hem till mitt land och till min släkt.»
31 Då sade han: »Ack nej, övergiv oss icke. Du vet ju bäst var vi kunna lägra oss i öknen; bliv du därför nu vårt öga.
32 Om du följer med oss, skola vi låta också dig få gott av det goda som HERREN gör mot oss.
33 Så bröto de upp och tågade från HERRENS berg tre dagsresor. Och HERRENS förbundsark gick framför dem tre dagsresor, för att utse viloplats åt dem.
34 Och HERRENS molnsky svävade över dem om dagen, när de bröto upp från sitt lägerställe.
35 Och så ofta arken bröt upp, sade Mose: »Stå upp, HERRE; må dina fiender varda förskingrade, och må de som hata dig fly för ditt ansikte.»
36 Och när den sattes ned, sade han: »Kom tillbaka, HERRE, till Israels ätters mångtusenden.»
1 And Jehovah speaketh unto Moses, saying,
2 `Make to thee two trumpets of silver; beaten work thou dost make them, and they have been to thee for the convocation of the company, and for the journeying of the camps;
3 and they have blown with them, and all the company have met together unto thee, unto the opening of the tent of meeting.
4 And if with one they blow, then have the princes, heads of the thousands of Israel, met together unto thee;
5 `And ye have blown -- a shout, and the camps which are encamping eastward have journeyed.
6 `And ye have blown -- a second shout, and the camps which are encamping southward have journeyed; a shout they blow for their journeys.
7 `And in the assembling of the assembly ye blow, and do not shout;
8 and sons of Aaron, the priests, blow with the trumpets; and they have been to you for a statute age-during to your generations.
9 `And when ye go into battle in your land against the adversary who is distressing you, then ye have shouted with the trumpets, and ye have been remembered before Jehovah your God, and ye have been saved from your enemies.
10 `And in the day of your gladness, and in your appointed seasons, and in the beginnings of your months, ye have blown also with the trumpets over your burnt-offerings, and over the sacrifices of your peace-offerings, and they have been to you for a memorial before your God; I, Jehovah, [am] your God.`
11 And it cometh to pass -- in the second year, in the second month, in the twentieth of the month -- the cloud hath gone up from off the tabernacle of the testimony,
12 and the sons of Israel journey in their journeyings from the wilderness of Sinai, and the cloud doth tabernacle in the wilderness of Paran;
13 and they journey at first, by the command of Jehovah, in the hand of Moses.
14 And the standard of the camp of the sons of Judah journeyeth in the first [place], by their hosts, and over its host [is] Nahshon son of Amminadab.
15 And over the host of the tribe of the sons of Issachar [is] Nathaneel son of Zuar.
16 And over the host of the tribe of the sons of Zebulun [is] Eliab son of Helon;
17 And the tabernacle hath been taken down, and the sons of Gershon and the sons of Merari have journeyed, bearing the tabernacle.
18 And the standard of the camp of Reuben hath journeyed, by their hosts, and over its host [is] Elizur son of Shedeur.
19 And over the host of the tribe of the sons of Simeon [is] Shelumiel son of Zurishaddai.
20 And over the host of the tribe of the sons of Gad [is] Eliasaph son of Deuel;
21 And the Kohathites have journeyed, bearing the tabernacle, and the [others] have raised up the tabernacle until their coming in.
22 And the standard of the camp of the sons of Ephraim hath journeyed, by their hosts, and over its host [is] Elishama son of Ammihud.
23 And over the host of the tribe of the sons of Manasseh [is] Gamalial son of Pedahzur.
24 And over the host of the tribe of the sons of Benjamin [is] Abidan son of Gideoni.
25 And the standard of the camp of the sons of Dan hath journeyed (rearward to all the camps), by their hosts, and over its host [is] Ahiezer son of Ammishaddai.
26 And over the host of the tribe of the sons of Asher [is] Pagiel son of Ocran.
27 And over the host of the tribe of the sons of Naphtali [is] Ahira son of Enan.
28 These [are] journeyings of the sons of Israel by their hosts -- and they journey.
29 And Moses saith to Hobab son of Raguel the Midianite, father-in-law of Moses, `We are journeying unto the place of which Jehovah hath said, I give it to you; go with us, and we have done good to thee; for Jehovah hath spoken good concerning Israel.`
30 And he saith unto him, `I do not go; but unto my land and unto my kindred do I go.`
31 And he saith, `I pray thee, forsake us not, because thou hast known our encamping in the wilderness, and thou hast been to us for eyes;
32 and it hath come to pass when thou goest with us, yea, it hath come to pass -- that good which Jehovah doth kindly with us -- it we have done kindly to thee.`
33 And they journey from the mount of Jehovah a journey of three days; and the ark of the covenant of Jehovah is journeying before them the journey of three days, to spy out for them a resting-place;
34 and the cloud of Jehovah [is] on them by day, in their journeying from the camp.
35 And it cometh to pass in the journeying of the ark, that Moses saith, `Rise, O Jehovah, and Thine enemies are scattered, and those hating Thee flee from Thy presence.`
36 And in its resting he saith, `Return, O Jehovah, [to] the myriads, the thousands of Israel.`