1 Och HERREN talade till Mose och sade:

2 Tala till Israels barn och säg till dem: Om I, när I kommen in i det land som jag vill giva eder, och där I skolen bo,

3 viljen offra ett eldsoffer åt HERREN, ett brännoffer eller ett slaktoffer -- vare sig det gäller att fullgöra ett löfte, eller det gäller ett frivilligt offer, eller det gäller edra högtidsoffer -- för att bereda HERREN en välbehaglig lukt, genom fäkreatur eller småboskap,

4 så skall den som vill offra åt HERREN ett sådant offer bära fram såsom spisoffer en tiondedels efa fint mjöl, begjutet med en fjärdedels hin olja;

5 och såsom drickoffer skall du offra en fjärdedels hin vin till vart lamm, vare sig det är ett brännoffer som offras, eller det är ett slaktoffer.

6 Men till en vädur skall du såsom spisoffer offra två tiondedels efa fint mjöl, begjutet med en tredjedels hin olja,

7 och såsom drickoffer skall du bära fram en tredjedels hin vin, till er välbehaglig lukt för HERREN.

8 Och när du offrar en ungtjur till brännoffer eller till slaktoffer, vare sig det gäller att fullgöra ett löfte eller det gäller tackoffer åt HERREN.

9 Så skall, jämte ungtjuren, såsom spisoffer frambäras tre tiondedels efa fint mjöl, begjutet med en halv in olja,

10 och såsom drickoffer skall du bära fram en halv hin vin: ett eldsoffer till en välbehaglig lukt för HERREN.

11 Vad här är sagt skall offras till var tjur, var vädur, vart djur av småboskapen, vare sig får eller get.

12 Efter antalet av de djur I offren skolen I offra till vart och ett vad här är sagt, efter deras antal.

13 Var inföding skall offra detta, såsom här är sagt, när han vill offra ett eldsoffer till en välbehaglig lukt för HERREN.

14 Och när en främling som vistas hos eder, eller som i kommande släkten bor ibland eder, vill offra ett eldsoffer till en välbehaglig lukt för HERREN, så skall han offra på samma sätt som I offren.

15 Inom församlingen skall en och samma stadga gälla för eder och för främlingen som bor ibland eder. Detta skall vara en evärdlig stadga för eder från släkte till släkte: I själva och främlingen skolen förfara på samma sätt inför HERRENS ansikte.

16 Samma lag och samma rätt skall gälla för eder och för främlingen som bor hos eder.

17 Och HERREN talade till Mose och sade:

18 Tala till Israels barn och säg till dem: När I kommen in i det land dit jag vill föra eder,

19 skolen I, då I äten av landets bröd, giva åt HERREN en offergärd därav.

20 Såsom förstling av edert mjöl skolen I giva en kaka till offergärd; I skolen giva den, likasom I given en offergärd från eder loge.

21 Av förstlingen av edert mjöl skolen I giva åt HERREN en offergärd, släkte efter släkte.

22 Och om I begån synd ouppsåtligen, i det att I underlåten att göra efter något av dessa bud som HERREN har kungjort för Mose,

23 efter något av det som HERRENS har bjudit eder genom Mose, från den dag då HERREN gav sina bud och allt framgent, släkte efter släkte,

24 så skall, om synden har blivit begången ouppsåtligen, utan att menigheten visste det, hela menigheten offra en ungtjur såsom brännoffer, till en välbehaglig lukt för HERREN, med det spisoffer och det drickoffer som på föreskrivet sätt skall offras därtill, och tillika en bock såsom syndoffer.

25 Och prästen skall bringa försoning för Israels barns hela menighet, och så bliver dem förlåtet; ty det var en ouppsåtlig synd, och de hava burit fram sitt offer, ett eldsoffer åt HERREN, och sitt syndoffer inför HERRENS ansikte för sin ouppsåtliga synd.

26 Ja, så bliver dem förlåtet, Israels barns hela menighet och främlingen som bor ibland dem; ty hela folket var delaktigt i den ouppsåtliga synden.

27 Och om någon enskild syndar ouppsåtligen, skall han såsom syndoffer föra fram en årsgammal get.

28 Och prästen skall bringa försoning för denne som har försyndat sig genom ouppsåtlig synd, inför HERRENS ansikte; på det att honom må bliva förlåtet, när försoning bringas för honom.

29 För infödingen bland Israels barn och för främlingen som bor ibland dem, för eder alla skall gälla en och samma lag, när någon begår synd ouppsåtligen.

30 Men den som begår något med upplyft hand, evad han är inföding eller främling, han hånar HERREN, och han skall utrotas ur sitt folk.

31 Ty HERRENS ord har han föraktat, och mot hans bud har han brutit; utan förskoning skall han utrotas; missgärning vilar på honom.

32 Medan nu Israels barn voro i öknen, ertappades en man med att samla ihop ved på sabbatsdagen.

33 Och de som ertappade honom med att samla ihop ved förde honom fram inför Mose och Aron och hela menigheten.

34 Och då det icke var bestämt vad som borde göras med honom, satte de honom i förvar.

35 Och HERREN sade till Mose: »Mannen skall straffas med döden; hela menigheten skall stena honom utanför lägret.»

36 Då förde hela menigheten ut honom utanför lägret och stenade honom till döds, såsom HERREN hade bjudit Mose.

37 Och HERREN talade till Mose och sade:

38 Tala till Israels barn och säg till dem att de och deras efterkommande skola göra sig tofsar i hörnen på sina kläder och sätta ett mörkblått snöre på var hörntofs.

39 Och detta skolen I hava till tofsprydnad, för att I, när I sen därpå, mån tänka på alla HERRENS bud och göra efter dem, och icke sväva omkring efter edra hjärtans och ögons lustar, som I nu löpen efter i trolös avfällighet.

40 Ty jag vill att I skolen tänka på och göra efter alla mina bud och vara helgade åt eder Gud.

41 Jag är HERREN, eder Gud, som har fört eder ut ur Egyptens land, för att jag skall vara eder Gud Jag är HERREN, eder Gud.

1 And Jehovah speaketh unto Moses, saying,

2 `Speak unto the sons of Israel, and thou hast said unto them, When ye come in unto the land of your dwellings, which I am giving to you,

3 then ye have prepared a fire-offering to Jehovah, a burnt-offering, or a sacrifice, at separating a vow or free-will-offering, or in your appointed things, to make a sweet fragrance to Jehovah, out of the herd, or out of the flock.

4 `And he who is bringing near his offering to Jehovah hath brought near a present of flour, a tenth deal, mixed with a fourth of the hin of oil;

5 and wine for a libation, a fourth of the hin thou dost prepare for the burnt-offering or for a sacrifice, for the one lamb;

6 or for a ram thou dost prepare a present of flour, two-tenth deals, mixed with oil, a third of the hin;

7 and wine for a libation, a third part of the hin, thou dost bring near -- a sweet fragrance to Jehovah.

8 `And when thou makest a son of the herd a burnt-offering or a sacrifice, at separating a vow or peace-offerings to Jehovah,

9 then he hath brought near for the son of the herd a present of flour, three-tenth deals, mixed with oil, a half of the hin;

10 and wine thou bringest near for a libation, a half of the hin -- a fire-offering of sweet fragrance to Jehovah;

11 thus it is done for the one ox, or for the one ram, or for a lamb of the sheep or of the goats.

12 `According to the number that ye prepare, so ye do to each, according to their number;

13 every native doth thus with these, at bringing near a fire-offering of sweet fragrance to Jehovah;

14 and when a sojourner sojourneth with you, or whoso [is] in your midst to your generations, and he hath made a fire-offering of sweet fragrance to Jehovah, as ye do so he doth.

15 `One statute is for you of the congregation and for the sojourner who is sojourning, a statute age-during to your generations: as ye [are] so is the sojourner before Jehovah;

16 one law and one ordinance is to you and to the sojourner who is sojourning with you.`

17 And Jehovah speaketh unto Moses, saying,

18 `Speak unto the sons of Israel, and thou hast said unto them, In your coming in unto the land whither I am bringing you in,

19 then it hath been, in your eating of the bread of the land, ye heave up a heave-offering to Jehovah;

20 the beginning of your dough a cake ye heave up -- a heave-offering; as the heave-offering of a threshing-floor, so ye do heave it.

21 Of the beginning of your dough ye do give to Jehovah a heave-offering -- to your generations.

22 `And when ye err, and do not all these commands which Jehovah hath spoken unto Moses,

23 the whole that Jehovah hath charged upon you by the hand of Moses, from the day that Jehovah hath commanded, and henceforth, to your generations,

24 then it hath been, if from the eyes of the company it hath been done in ignorance, that all the company have prepared one bullock, a son of the herd, for a burnt-offering, for sweet fragrance to Jehovah, and its present, and its libation, according to the ordinance, and one kid of the goats for a sin-offering.

25 `And the priest hath made atonement for all the company of the sons of Israel, and it hath been forgiven them, for it [is] ignorance, and they -- they have brought in their offering, a fire-offering to Jehovah, even their sin-offering before Jehovah for their ignorance;

26 and it hath been forgiven to all the company of the sons of Israel, and to the sojourner who is sojourning in their midst; for to all the company [it is done] in ignorance.

27 `And if one person sin in ignorance, then he hath brought near a she-goat, daughter of a year, for a sin-offering;

28 and the priest hath made atonement for the person who is erring, in his sinning in ignorance before Jehovah, by making atonement for him, and it hath been forgiven him;

29 for the native among the sons of Israel, and for the sojourner who is sojourning in their midst -- one law is to you, for him who is doing [anything] through ignorance.

30 `And the person who doth [aught] with a high hand -- of the native or of the sojourner -- Jehovah he is reviling, and that person hath been cut off from the midst of his people;

31 because the word of Jehovah he despised, and His command hath broken -- that person is certainly cut off; his iniquity [is] on him.`

32 And the sons of Israel are in the wilderness, and they find a man gathering wood on the sabbath-day,

33 and those finding him gathering wood bring him near unto Moses, and unto Aaron, and unto all the company,

34 and they place him in ward, for it [is] not explained what is [to be] done to him.

35 And Jehovah saith unto Moses, `The man is certainly put to death, all the company stoning him with stones, at the outside of the camp.`

36 And all the company bring him out unto the outside of the camp, and stone him with stones, and he dieth, as Jehovah hath commanded Moses.

37 And Jehovah speaketh unto Moses, saying,

38 `Speak unto the sons of Israel, and thou hast said unto them, and they have made for themselves fringes on the skirts of their garments, to their generations, and they have put on the fringe of the skirt a ribbon of blue,

39 and it hath been to you for a fringe, and ye have seen it, and have remembered all the commands of Jehovah, and have done them, and ye search not after your heart, and after your eyes, after which ye are going a-whoring;

40 so that ye remember and have done all My commands, and ye have been holy to your God;

41 I [am] Jehovah your God, who hath brought you out from the land of Egypt to become your God; I, Jehovah, [am] your God.`