两个半支派返回河东
1 那时,约书亚把流本人、迦得人和玛拿西半个支派的人召了来,2 对他们说:"耶和华的仆人摩西吩咐你们的一切,你们都遵守了;我吩咐你们的一切,你们也都听从了。3 这许多日子以来,你们一直没有撇弃你们的兄弟,直到今日;耶和华你们的 神吩咐你们的命令,你们也遵守了。4 现在耶和华你们的 神,照着他应许的,已经使你们兄弟得享平安;现在你们可以返回自己家里,回到耶和华的仆人摩西在约旦河东赐给你们作产业的地方去。5 只是你们要谨慎遵守耶和华的仆人摩西吩咐你们的诫命和律法,爱耶和华你们的 神,遵行他的一切道路,谨守他的诫命,紧紧倚靠他,一心一意事奉他。"6 于是约书亚给他们祝福,打发他们回去,他们就回自己的家里去了。
7 摩西在巴珊已经把产业分给了玛拿西半个支派;至于另外半个支派,约书亚在约旦河西他们的兄弟中间,也把产业分给了他们。约书亚打发他们回家去的时候,给他们祝福,8 对他们说:"你们带着许多财物,许多牲畜和金、银、铜、铁,以及许多衣服,回自己的家去吧;也要把你们从仇敌夺得的战利品与你们的兄弟同分。"9 于是流本人、迦得人和玛拿西半个支派的人,从迦南地的示罗起程,离开以色列人,回到他们所得的产业基列地去,就是照着耶和华借着摩西所吩咐,赐给他们的产业。
两个半支派在河畔筑坛
10 流本人、迦得人和玛拿西半个支派的人,来到迦南地靠近约旦河的地区,就在约旦河边那里筑了一座祭坛,那坛十分壮观。11 以色列人听见了这事,就说:"看哪,流本人、迦得人和玛拿西半个支派的人,在迦南地边境,靠近约旦河的地区,以色列人境内,筑了一座坛。"12 以色列人听见了这事,以色列全体会众就聚集在示罗,要上去讨伐他们。
其他支派产生疑惑
13 以色列人派以利亚撒祭司的儿子非尼哈,到基列地去见流本人、迦得人和玛拿西半个支派的人;14 又派十个首领与非尼哈同去,每一个都代表以色列的支派家族;他们是全体以色列各家族的领袖。15 他们去到基列地,流本人、迦得人和玛拿西半个支派的人那里,对他们说:16 "耶和华的全体会众这样说:‘你们作的是甚么事?竟对以色列的 神不忠,今日转离不跟从耶和华,为自己筑了一座坛,背叛了耶和华。17 从前拜毘珥的罪孽,我们还以为是小事吗?虽然有灾疫临到耶和华的会众,直到今日我们还没有洗净这罪呢。18 你们今日竟转离不跟从耶和华吗?今日你们既然背叛耶和华,明日他必向以色列全体会众发怒了。19 如果你们认为所得的地业不洁净,你们可以过到耶和华的地业,就是耶和华的帐幕居住的地方,在我们中间得地业;只是不可背叛耶和华,也不可背叛我们,在耶和华我们的 神的坛以外,为自己筑另一座坛。20 从前谢拉的曾孙亚干,不是在当毁灭的物上犯了不忠的罪,以致 神的忿怒临到以色列全体会众吗?因他的罪孽而死的,还不只他一人呢!’"
释疑
21 于是流本人、迦得人和玛拿西半个支派的人回答以色列各家族的统领说:22 "大能者 神耶和华!大能者 神耶和华,他是知道的,愿以色列也知道;如果我们存心背叛,或是对耶和华不忠,今日就不要放过我们。23 我们若是为自己筑坛,转离不跟从耶和华,或是把燔祭、素祭和平安祭献在坛上,愿耶和华亲自追究我们。24 我们作这事,实在是有理由的,因为顾虑将来你们的子孙对我们的子孙说:‘你们与耶和华以色列的 神有甚么关系呢?25 流本人和迦得人啊,耶和华定了约旦河作我们和你们中间的疆界;你们与耶和华无分了。’这样,你们的子孙就使我们的子孙不再敬畏耶和华了。
26 "因此我们说:‘我们筑一座坛吧,不是为了献燔祭,也不是为了献别的祭,27 而是为了在你们和我们中间,也在我们的后代中间作证据,使我们也可以在耶和华面前用燔祭、别的祭和平安祭事奉耶和华,免得你们的子孙将来对我们的子孙说:你们与耶和华无分了。’28 因此我们说:‘将来有人对我们,或是对我们的后代这样说,我们就可以回答:你们看我们列祖所筑的坛,是耶和华的祭坛的模式,这并不是用来献燔祭,也不是用来献别的祭,而是在我们和你们中间作证据。’29 我们决没有背叛耶和华的意思,今日要转离不跟从耶和华,在耶和华我们的 神的帐幕前的祭坛以外,另筑一座坛,为了献燔祭、素祭和别的祭。"
彼此谅解
30 非尼哈祭司和会众的领袖,以及与祭司同来的以色列的统领,听了流本人、迦得人和玛拿西人说的话,都很满意。31 以利亚撒祭司的儿子非尼哈对流本人、迦得人和玛拿西人说:"今天我们知道耶和华是在我们中间的,因为你们并没有对耶和华不忠;现在你们已经救了以色列人脱离耶和华的手。"32 以利亚撒祭司的儿子非尼哈和众领袖离开了流本人和迦得人,从基列地回到迦南地以色列人那里,把这事向他们报告。33 以色列人对这事都很满意,就称颂 神,不再说要上去讨伐流本人和迦得人,毁灭他们所住的地方了。34 流本人和迦得人给那坛起名叫证坛,因为他们说:"这坛在我们中间证明耶和华是 神。"
Altaret vid Jordan
1 Då kallade Josua till sig rubeniterna och gaditerna och ena hälften av Manasse stam 2 4 Mos 32:20f, 29f, 5 Mos 3:18f, Jos 1:12f. och sade till dem: "Ni har hållit allt som Herrens tjänare Mose har befallt er, och ni har lyssnat till mina ord, vad jag än befallt er. 3 Ni har under denna långa tid, ända till i dag, inte övergett era bröder, och ni har hållit vad Herren er Gud har befallt i sina bud. 4 4 Mos 32:33, 5 Mos 3:12f, Jos 13:8. Och nu har Herren er Gud låtit era bröder komma till ro, så som han lovade dem. Så vänd nu om och gå hem till era tält i det land ni har fått till besittning, det som Herrens tjänare Mose har gett er på andra sidan Jordan.
5 5 Mos 10:12, 13:4. Men var mycket noga med att hålla fast vid och följa de bud och den lag som Herrens tjänare Mose har gett er, så att ni älskar Herren er Gud. Vandra på alla hans vägar, håll fast vid hans bud, håll er till honom och tjäna honom av hela ert hjärta och av hela er själ."
6 Och Josua välsignade dem och sände i väg dem, och de gick hem till sina tält. 7 Jos 17:1f, 18:7. Åt ena hälften av Manasse stam hade Mose gett land i Bashan, och åt andra hälften hade Josua gett land med deras bröder på andra sidan Jordan, på västra sidan. När Josua nu sände i väg dem till sina tält, välsignade han dem 8 4 Mos 31:26f, 1 Sam 30:24. och sade till dem: "Vänd tillbaka till era tält med de stora rikedomar ni har fått, med mycket boskap och med silver, guld, koppar och järn och kläder i stor mängd. Dela bytet från era fiender med era bröder.
9 Så vände Rubens barn och Gads barn och ena hälften av Manasse stam tillbaka och drog bort från de andra israeliterna. De lämnade Shilo i Kanaans land för att bege sig till Gilead, sitt eget land, där de skulle ha sina besittningar efter Herrens befallning genom Mose.
10 När så Rubens barn, Gads barn och ena hälften av Manasse stam kom till gränstrakterna vid Jordan i Kanaans land, byggde de ett altare där vid Jordan, ett stort altare. 11 När israeliterna hörde sägas: "Se, Rubens barn och Gads barn och ena hälften av Manasse stam har byggt ett altare vid Kanaans gräns, i gränstrakterna vid Jordan, på israeliternas sida," 12 då samlades hela deras församling i Shilo för att dra upp till strid mot dem.
13 4 Mos 25:7. Till Rubens barn, Gads barn och ena hälften av Manasse stam, i Gileads land, sände Israels barn Pinehas22:13PinehasHade agerat vid Peor (vers 17) mot avgudadyrkan och sexuell omoral (se 4 Mos 25)., prästen Eleasars son, 14 och med honom tio furstar, en för var stamfamilj inom Israels alla stammar. Var och en av dem var huvudman för sin familj inom Israels ätter.
15 När de kom till Rubens barn, Gads barn och ena hälften av Manasse stam, i Gileads land, sade de till dem: 16 "Så säger Herrens hela församling: Vad är detta för otrohet som ni har begått mot Israels Gud? I dag har ni vänt er bort från Herren genom att bygga ett altare och därigenom i dag varit upproriska mot Herren. 17 4 Mos 25:3f, 5 Mos 4:3. Var det inte nog med vår synd vid Peor? Från den har vi än i dag inte blivit renade fastän Herrens församling drabbades av plåga. 18 Vänder ni er i dag bort från Herren? Om ni i dag är upproriska mot Herren, så drabbar i morgon hans vrede Israels hela församling.
19 Men om landet som ni fått till besittning är orent, så kom över till det land som Herren har tagit till besittning, där Herrens tabernakel har sin plats, och ha era besittningar där bland oss. Var inte upproriska mot Herren och trotsa oss inte genom att bygga er ett altare som är ett annat22:19ett altare ... annat än Herren vår Guds altareEnligt Guds bud skulle hela Israel tillbe vid samma altare (5 Mos 12:13, 16:5). än Herren vår Guds altare. 20 Jos 7:1f, 1 Krön 2:7. När Akan, Seras son, trolöst förgrep sig på det som var vigt åt förintelse, drabbade då inte vrede Israels hela församling? Och han dog inte ensam genom sin missgärning!"
21 Rubens barn, Gads barn och ena hälften av Manasse stam svarade då huvudmännen för Israels ätter: 22 "Gud den mäktige, Herren den mäktige, Herren är Gud! Han vet och Israel ska veta: Om detta har skett i uppror och otrohet mot Herren – så rädda oss inte i dag! 23 Om vi har byggt oss altaret för att vända oss bort från Herren, om det är för att offra brännoffer eller matoffer på det eller frambära gemenskapsoffer på det, då må Herren själv straffa oss.
24 Nej, sanningen är att vi gjorde det av rädsla, för att vi tänkte att era barn en dag skulle säga till våra barn: ’Vad har ni med Herren, Israels Gud, att göra? 25 Herren har ju satt Jordan till gräns mellan oss och er, ni Rubens barn och Gads barn. Ni har ingen del i Herren.’ Och så skulle era barn få våra barn att sluta tillbe Herren.
26 Därför sade vi: Låt oss nu sätta igång och bygga detta altare, men inte för brännoffer eller för slaktoffer. 27 1 Mos 31:48, Jos 24:27. Det är ett vittne mellan oss och er och våra efterkommande, att vi förrättar Herrens tjänst inför hans ansikte med våra brännoffer och slaktoffer och gemenskapsoffer, så att era barn i framtiden inte kan säga till våra barn: ’Ni har ingen del i Herren.’ 28 Och vi tänkte: Om det i framtiden händer att de säger så till oss och våra efterkommande, då kan vi svara: ’Se på den avbildning av Herrens altare som våra fäder har gjort, men inte för brännoffer eller för slaktoffer, utan som ett vittne mellan oss och er.’ 29 Aldrig att vi skulle vara upproriska mot Herren och nu vända oss bort från Herren genom att bygga ett altare för brännoffer eller matoffer eller slaktoffer, ett annat än Herren vår Guds altare som står framför hans tabernakel."
30 När prästen Pinehas och församlingens furstar, huvudmännen för Israels ätter som var med honom, nu hörde vad Rubens barn, Gads barn och Manasse barn sade, blev de nöjda. 31 Och Pinehas, prästen Eleasars son, sade till Rubens barn, Gads barn och Manasses barn: "I dag vet vi att Herren är mitt ibland oss, eftersom ni inte har begått en sådan otrohet mot Herren. Ni har nu räddat Israels barn undan Herrens hand."
32 Därefter vände Pinehas, prästen Eleasars son, och furstarna tillbaka från Rubens barn och Gads barn i Gileads land, in i Kanaans land till de andra israeliterna och lämnade sin rapport. 33 Detta tillfredsställde Israels barn, och Israels barn lovade Gud och talade inte mer om att dra upp till strid mot dem för att fördärva landet där Rubens barn och Gads barn bodde.
34 Och Rubens barn och Gads barn gav altaret detta namn: "Ett vittne mellan oss att Herren är Gud".