Lamentações 5

1 Rememoru, ho Eternulo, kio fariĝis al ni;

Rigardu kaj vidu nian malhonoron!

2 Nia heredaĵo transiris al fremduloj,

Niaj domoj al aligentuloj.

3 Ni fariĝis orfoj senpatraj,

Niaj patrinoj estas kiel vidvinoj.

4 Nian akvon ni trinkas pro mono;

Nian lignon ni ricevas nur pro pago.

5 Oni pelas nin je nia kolo;

Ni laciĝis, sed oni ne permesas al ni ripozi.

6 Al Egiptujo ni etendis la manon,

Al Asirio, por satiĝi per pano.

7 Niaj patroj pekis, sed ili jam ne ekzistas;

Kaj ni devas suferi pro iliaj malbonagoj.

8 Sklavoj regas super ni;

Kaj neniu liberigas nin el iliaj manoj.

9 Kun danĝero por nia vivo ni akiras nian panon,

Pro la glavo en la dezerto.

10 Nia haŭto varmegiĝis kiel forno,

Por la kruela malsato.

11 La virinojn en Cion ili senhonorigis,

La virgulinojn en la urboj de Judujo.

12 La princoj estas pendigitaj je siaj manoj;

La maljunulojn oni ne respektis.

13 La junuloj devas porti muelŝtonojn;

La knaboj falas sub la lignoŝarĝoj.

14 La maljunuloj jam ne sidas ĉe la pordegoj,

La junuloj jam ne kantas.

15 Malaperis la gajeco de nia koro;

Niaj dancrondoj aliformiĝis en funebron.

16 Defalis la krono de nia kapo;

Ho ve al ni, ke ni pekis!

17 Pro tio senfortiĝis nia koro,

Pro tio senlumiĝis niaj okuloj:

18 Pro la monto Cion, ke ĝi fariĝis dezerta,

Ke vulpoj vagas sur ĝi.

19 Sed Vi, ho Eternulo, kiu restas eterne

Kaj kies trono staras de generacio al generacio,

20 Kial Vi forgesis nin kvazaŭ por eterne,

Forlasis nin por longa tempo?

21 Reirigu nin, ho Eternulo, al Vi, ke ni revenu;

Renovigu niajn tagojn kiel en la tempo antaŭa.

22 Ĉar ĉu Vi nin tute forpuŝis?

Vi tre forte ekkoleris kontraŭ ni.

Folkets bön i djupaste förnedring

1 Tänk, Herre,

på vad som hänt oss,

se efter och se hur vi hånas!

2 *5 Mos 28:30f, Jer 6:12. Vår arvedel har gått över

till främlingar,

våra hus är i främmande hand.

3 Vi har blivit föräldralösa,

vi har ingen far,

våra mödrar är som änkor.

4 Vi måste köpa vårt eget vatten

som vi dricker,

betala för vår egen ved.

5 Våra förföljare flåsar oss i nacken*5:5flåsar oss i nackenAnnan översättning: "har ett ok på vår nacke".,

vi är trötta men får ingen vila.

6 *Jer 2:18. Vi räckte ut vår hand till Egypten,

till Assyrien för att få bröd

att mätta oss med.

7 *2 Mos 20:5, Jer 2:5, 7:25f, 14:20, 16:11f, 31:29, Hes 18:2. Våra fäder har syndat

och finns inte mer,

men vi måste bära deras skuld.

8 Slavar härskar över oss,

ingen befriar oss ur deras hand.

9 Med fara för vårt liv

hämtar vi vårt bröd,

bärgar det undan öknens svärd.

10 Vår hud hettar som en ugn,

den är febersjuk av hunger.

11 Kvinnor kränkte de i Sion,

jungfrur i Juda städer.

12 *5 Mos 28:50, Jes 47:6. Furstar hängde de*5:12hängde deAnnan översättning: "hängdes upp i sina händer".,

äldre hedrade de inte.

13 Unga män fick slita

med kvarnstenen*5:13slita med kvarnstenenFångar sattes ofta att mala säd till mjöl, en föraktad syssla (jfr Dom 16:21).,

pojkar dignade

under bördor av ved.

14 De gamla sitter inte längre i porten,

de unga har slutat

med sin musik.

15 *Job 30:31. Glädjen är borta från vårt hjärta,

vår dans är förvandlad till sorg.

16 *Job 19:9, Jer 13:18, Hes 21:26. Kronan har fallit från vårt huvud.

Ve oss, att vi syndade så!

17 Därför är vårt hjärta sjukt,

därför är våra ögon förmörkade,

18 *Jer 9:11. för att Sions berg ligger öde

och schakaler*5:18schakalerAnnan översättning: "rävar". strövar där.

19 *Ps 9:8, 29:10, 102:13, 145:13, 146:10. Du, Herre, tronar för evigt,

din tron består

från släkte till släkte.

20 *Ps 13:2, 44:25. Varför skulle du glömma oss

för evigt,

överge oss för alltid?

21 *Ps 80:4, Jer 31:18. Ta oss till dig igen, Herre,

så kommer vi tillbaka.

Förnya våra dagar som förr,

22 *Jer 14:19, Ef 2:3f. om du inte har förkastat oss helt

och är mycket vred på oss.