1 Crônicas 17

Davide ha in mente di costruire un tempio. L’Eterno non glielo consente. Promesse di Dio alla casa di Davide

1 Quando Davide si fu stabilito nella sua casa, disse al profeta Natan: "Ecco, io abito in una casa di cedro, e l’arca del patto dell’Eterno sta sotto una tenda". 2 Natan rispose a Davide: "Fa’ tutto quello che hai in cuore di fare, poiché Dio è con te". 3 Ma quella stessa notte la parola di Dio fu diretta a Natan in questi termini: 4 "Va’ e di’ al mio servo Davide: ‘Così dice l’Eterno: Non sarai tu colui che mi costruirà una casa perché io vi abiti; 5 poiché io non ho abitato in una casa, dal giorno che feci uscire Israele dall’Egitto, fino al giorno d’oggi; ma sono andato di tenda in tenda, di dimora in dimora. 6 Dovunque sono andato, ora qua ora là, in mezzo a tutto Israele, ho mai parlato a qualcuno dei giudici d’Israele, ai quali avevo comandato di pascere il mio popolo, dicendogli: Perché non mi costruite una casa di cedro?’. 7 Ora dunque parlerai così al mio servo Davide: ‘Così dice l’Eterno degli eserciti: Io ti presi dall’ovile, da dietro alle pecore, perché tu fossi il principe d’Israele, mio popolo; 8 e sono stato con te dovunque sei andato, ho sterminato davanti a te tutti i tuoi nemici, e ho reso il tuo nome grande come quello dei grandi che sono sulla terra; 9 ho assegnato un posto a Israele, mio popolo, e ve l’ho piantato perché abiti in casa sua e non sia più agitato, né continuino i malvagi a straziarlo come prima 10 e, fin dal tempo in cui avevo stabilito dei giudici sul mio popolo Israele, io ho umiliato tutti i tuoi nemici; e ti annuncio che l’Eterno ti fonderà una casa. 11 Quando i tuoi giorni saranno compiuti e tu te ne andrai a raggiungere i tuoi padri, io innalzerò al trono dopo di te la tua discendenza, uno dei tuoi figli, e stabilirò saldamente il suo regno. 12 Egli mi costruirà una casa, e io renderò stabile il suo trono per sempre. 13 Io sarò per lui un padre, e lui mi sarà figlio; e non gli ritirerò la mia grazia, come l’ho ritirata da colui che ti ha preceduto. 14 Io lo renderò saldo per sempre nella mia casa e nel mio regno, e il suo trono sarà reso stabile per sempre’". 15 Natan parlò a Davide, secondo tutte queste parole e secondo tutta questa visione. 16 Allora il re Davide andò a presentarsi davanti all’Eterno, e disse: "Chi sono io, o Eterno Iddio, e che cos’è la mia casa, che tu mi abbia fatto arrivare fino a questo punto? 17 E questo è sembrato ancora poca cosa ai tuoi occhi, o Dio; e tu hai parlato anche della casa del tuo servo per un lontano avvenire, e ti sei degnato di considerarmi come se fossi uomo di alto grado, o Eterno Iddio. 18 Che potrebbe dirti di più Davide riguardo all’onore che è fatto al tuo servo? Tu conosci il tuo servo. 19 O Eterno, per amore del tuo servo e seguendo il tuo cuore, hai compiuto tutte queste grandi cose per rivelargli tutte le tue meraviglie. 20 O Eterno, nessuno è pari a te, e non c’è altro Dio fuori di te, secondo tutto quello che abbiamo udito con i nostri orecchi. 21 E quale popolo è come il tuo popolo d’Israele, l’unica nazione sulla terra che Dio sia venuto a redimere per formarne il suo popolo, per farti un nome e per compiere cose grandi e tremende, cacciando delle nazioni davanti al tuo popolo che tu hai redento dall’Egitto? 22 Tu hai fatto del tuo popolo Israele il tuo popolo speciale per sempre; e tu, o Eterno, sei diventato il suo Dio. 23 Ora dunque, o Eterno, la parola che tu hai pronunciato riguardo al tuo servo e alla sua casa rimanga stabile per sempre, e fa’ come tu hai detto. 24 Sì, rimanga stabile, affinché il tuo nome sia magnificato per sempre, e si dica: ‘L’Eterno degli eserciti, l’Iddio d’Israele, è veramente un Dio per Israele; e la casa del tuo servo Davide sia stabile davanti a te!’. 25 Poiché tu stesso, o mio Dio, hai rivelato al tuo servo di volergli costruire una casa. Perciò il tuo servo ha preso l’ardire di rivolgerti questa preghiera. 26 E ora, o Eterno, tu sei Dio, e hai promesso questo bene al tuo servo; 27 compiaciti dunque di benedire ora la casa del tuo servo, affinché essa sussista per sempre davanti a te! Poiché ciò che tu benedici, o Eterno, è benedetto per sempre".

Guds löfte till David

1 *2 Sam 7:1f. När David satt i sitt hus, sade han till profeten Natan:*17:1profeten NatanBetyder "gett", Davids hovprofet (kap 12, 1 Kung 1:8f) som troligen skrev 2 Sam. "Här bor jag i ett hus av cederträ, medan Herrens förbundsark står i ett tält." 2 Natan sade till David: "Gör allt som ligger på ditt hjärta, för Gud är med dig."

3 Men den natten kom Guds ord till Natan. Han sade: 4 "Gå och säg till min tjänare David: Så säger Herren: Det är inte du som ska bygga det hus där jag ska bo. 5 Jag har inte bott i något hus från den dag då jag förde Israel hit upp ända till i dag, utan jag har flyttat från tält till tält, från tabernakel till tabernakel. 6 Har jag någonsin, medan jag flyttat omkring med hela Israel, talat och sagt så till någon av Israels domare som jag satt till herde för mitt folk: Varför har ni inte byggt mig ett hus av cederträ?

7 *1 Sam 16:11f, 2 Sam 5:2, Ps 78:70f. Nu ska du säga så till min tjänare David: Så säger Herren Sebaot: Jag hämtade dig från betesmarken och fåren för att bli furste över mitt folk Israel. 8 Jag har varit med dig på alla dina vägar och utrotat alla dina fiender framför dig, och jag ska göra dig ett namn likt de största namnen på jorden. 9 Jag ska bereda en plats åt mitt folk Israel och plantera dem så att de får bo kvar där utan att oroas mer. Onda människor ska inte längre förtrycka dem som förr, 10 under tiden då jag satte domare över mitt folk Israel. Jag ska kuva alla dina fiender.

Och jag förkunnar för dig att Herren ska bygga ett hus*17:10bygga ett husOrdet används även om en släkt eller kungadynasti. åt dig. 11 *2 Sam 7:12f, 1 Kung 5:5, 6:1, 1 Krön 28:6f. När din tid är ute och du går till dina fäder ska jag efter dig upphöja en avkomling*17:11favkomlingProfetia om både Salomo (22:5f) och Messias, Davids Son (Matt 1:1, Luk 1:32)., en av dina söner. Jag ska befästa hans kungarike. 12 *1 Kung 5:5, 6:1, 1 Krön 28:6f, Ps 89:4f, 132:13. Han ska bygga ett hus åt mig, och jag ska befästa hans tron för evigt. 13 *1 Sam 15:26, 1 Krön 10:14, Ps 89:27, Hebr 1:5. Jag ska vara hans far, och han ska vara min son. Min nåd ska inte vika från honom så som jag lät den vika från den som var före dig.*17:13 Citeras i Hebr 1:5 som profetia om Kristus.14 *Luk 1:32f. Jag ska befästa honom i mitt hus och i mitt rike för evigt, och hans tron ska stå fast för evigt."

15 Helt enligt dessa ord och denna syn talade Natan till David.

Davids tackbön

16 *2 Sam 7:18f. Då gick kung David in och satte sig ner inför Herrens ansikte och sade: "Vem är jag, Herre Gud, och vad är mitt hus eftersom du har fört mig ända hit? 17 Och ändå var detta för lite i dina ögon, o Gud. Du har också talat om din tjänares hus långt fram i tiden. Ja, du har sett till mig som om jag var en upphöjd man, Herre Gud.

18 Vad mer ska nu David säga till dig om den ära du har visat din tjänare? Du känner din tjänare. 19 Herre, för din tjänares skull och efter ditt hjärta har du gjort allt detta stora och förkunnat alla dessa stora ting. 20 *5 Mos 3:24, 4:7, 32f, 1 Kung 8:23, Ps 86:8, Jes 37:16, Dan 3:29, Hos 13:4.Herre, ingen är som du, och ingen Gud finns utom dig, efter allt vi har hört med våra öron. 21 *5 Mos 4:7f. Och var på jorden finns ett hednafolk som ditt folk Israel, som Gud gick för att återlösa som sitt eget folk, för att göra dig ett stort och fruktat namn när du fördrev hednafolken för ditt folk som du återlöst från Egypten? 22 Du har gjort ditt folk Israel till ditt folk för evig tid, och du, Herre, har blivit deras Gud.

23 Och nu, Herre, låt det ord du har talat om din tjänare och om hans hus stå fast för evigt. Gör som du har sagt. 24 Då ska ditt namn stå fast och vara stort till evig tid, så att man ska säga: Herren Sebaot, Israels Gud, är Gud över Israel. Så ska din tjänare Davids hus bestå inför dig. 25 För du, min Gud, har uppenbarat för din tjänare att du ska bygga honom ett hus. Därför har din tjänare fått frimodighet att be inför dig. 26 Och nu, Herre: du är Gud, och du har lovat din tjänare detta goda. 27 *2 Sam 7:29, Ps 41:13. Må det nu behaga dig att välsigna din tjänares hus, så att det blir kvar inför dig för evigt. För vad du, Herre, välsignar, det är välsignat för evigt."