Elia nel deserto
1 Acab raccontò a Izebel tutto quello che Elia aveva fatto, e come aveva ucciso con la spada tutti i profeti. 2 Allora Izebel inviò un messaggero a Elia per dirgli: "Gli dèi mi trattino con tutto il loro rigore, se domani a quest’ora non farò della tua vita quello che tu hai fatto della vita di ognuno di quelli". 3 Elia, vedendo questo, si alzò, e se ne andò per salvarsi la vita; giunse a Beer-Sceba, che appartiene a Giuda, e lì lasciò il suo servo; 4 ma egli si inoltrò nel deserto una giornata di cammino, andò a sedersi sotto una ginestra, ed espresse il desiderio di morire, dicendo: "Basta! Prendi ora, o Eterno, l’anima mia, poiché io non valgo più dei miei padri!". 5 Poi si coricò e si addormentò sotto la ginestra; quando ecco che un angelo lo toccò, e gli disse: "Alzati e mangia". 6 Egli guardò, e vide vicino al suo capo una focaccia cotta su delle pietre calde, e una brocca d’acqua. Egli mangiò e bevve, poi si coricò di nuovo. 7 L’angelo dell’Eterno tornò la seconda volta, lo toccò, e disse: "Alzati e mangia, poiché il cammino è troppo lungo per te". 8 Egli si alzò, mangiò e bevve; e per la forza che quel cibo gli diede, camminò quaranta giorni e quaranta notti fino a Oreb, il monte di Dio. 9 Là entrò in una caverna, e vi passò la notte. Ed ecco, gli fu rivolta la parola dell’Eterno, in questi termini: "Che fai tu qui, Elia?". 10 Egli rispose: "Io sono stato mosso da una grande gelosia per l’Eterno, per l’Iddio degli eserciti, perché i figli d’Israele hanno abbandonato il tuo patto, hanno demolito i tuoi altari, e hanno ucciso con la spada i tuoi profeti; sono rimasto solo io, e cercano di togliermi la vita". 11 Iddio gli disse: "Esci fuori e fermati sul monte, davanti all’Eterno". Ed ecco passava l’Eterno. Un vento forte, impetuoso, spaccava i monti e spezzava le rocce davanti all’Eterno, ma l’Eterno non era nel vento. E, dopo il vento, un terremoto; ma l’Eterno non era nel terremoto. 12 E, dopo il terremoto, un fuoco; ma l’Eterno non era nel fuoco. E, dopo il fuoco, un suono dolce e sommesso. 13 Come Elia l’ebbe udito, si coprì il volto con il mantello, uscì fuori, e si fermò all’ingresso della caverna; ed ecco che una voce giunse fino a lui, e disse: "Che fai tu qui, Elia?": 14 Egli rispose: "Io sono stato mosso da una gran gelosia per l’Eterno, per l’Iddio degli eserciti, perché i figli d’Israele hanno abbandonato il tuo patto, hanno demolito i tuoi altari, e hanno ucciso con la spada i tuoi profeti; sono rimasto solo io, e cercano di togliermi la vita". 15 L’Eterno gli disse: "Va’, rifa’ la strada del deserto, fino a Damasco; e quando sarai giunto là, ungerai Azael come re di Siria; 16 ungerai pure Ieu, figlio di Nimsi, come re d’Israele, e ungerai Eliseo, figlio di Safat da Abel-Meola, come profeta, al posto tuo. 17 Chi sarà sopravvissuto alla spada di Azael, sarà ucciso da Ieu; e chi sarà sopravvissuto alla spada di Ieu, sarà ucciso da Eliseo. 18 Ma io lascerò in Israele un residuo di settemila uomini, tutti quelli il cui ginocchio non si è piegato davanti a Baal, e la cui bocca non lo ha baciato".
Vocazione di Eliseo
19 Elia partì di là e trovò Eliseo, figlio di Safat, il quale arava, avendo dodici paia di buoi davanti a sé; ed egli stesso guidava il dodicesimo paio. Elia, avvicinatosi a lui, gli gettò addosso il suo mantello. 20 Eliseo, lasciati i buoi, corse dietro a Elia, e disse: "Ti prego, lascia che io vada a dare un bacio a mio padre e a mia madre, e poi ti seguirò". Elia gli rispose: "Va’ e torna; ma pensa a ciò che ti ho fatto!". 21 Dopo essersi allontanato da Elia, Eliseo tornò a prendere un paio di buoi, e li offrì in sacrificio; con la legna degli attrezzi dei buoi ne cosse la carne e la diede alla gente, che la mangiò. Poi si alzò, seguì Elia, e si mise al suo servizio.
Elia på berget Horeb
1 1 Kung 16:31, 18:40. Ahab berättade för Isebel allt som Elia hade gjort och att han hade dödat alla profeterna med svärd. 2 Då sände Isebel bud till Elia och lät säga: "Må gudarna straffa mig både nu och i framtiden, om jag inte i morgon vid denna tid låter det gå med dig som det gick med profeterna."
3 När han fick höra det bröt han upp och flydde för sitt liv. Han kom till Beer-Sheba19:3Beer-ShebaOrt vid Israels södra gräns, ca 20 mil söder om Karmel. i Juda och lämnade där sin tjänare. 4 Jona 4:3, 8. Själv gick han en dagsresa ut i öknen. Där satte han sig under en ginstbuske19:4ginstbuskeCa 2-4 meter hög med vita blommor (retama raetam). och önskade sig döden och sade: "Nu är det nog, Herre. Ta mitt liv, för jag är inte bättre än mina fäder." 5 Elia lade sig ner under ginstbusken och somnade.
Men en ängel rörde vid honom och sade till honom: "Stig upp och ät!" 6 När han såg upp, fanns där vid huvudänden ett bröd bakat på glödande stenar och en kruka med vatten. Han åt och drack och lade sig ner igen. 7 Men Herrens ängel rörde vid honom igen, för andra gången, och sade: "Stig upp och ät, för annars blir vägen för lång för dig." 8 2 Mos 3:1f, 24:18, 34:28, 5 Mos 10:4, Matt 4:2. Då steg han upp och åt och drack. Sedan gick han styrkt av maten i fyrtio dagar och fyrtio nätter ända till Guds berg Horeb19:8Guds berg HorebSinai, där Mose hade mött Gud och fått tio Guds bud (2 Mos 3, 5 Mos 5).. 9 Där gick han in i en grotta, och i den stannade han över natten.
Då kom Herrens ord till honom. Han sade till honom: "Vad gör du här, Elia?" 10 1 Kung 18:4, 22, Rom 11:2f. Han svarade: "Jag har verkligen ivrat för Herren Gud Sebaot. Israels barn har övergett ditt förbund, rivit ner dina altaren och dödat dina profeter med svärd. Jag ensam är kvar, och de försöker ta mitt liv." 11 2 Mos 34:6, Apg 2:2.Herren sade: "Gå ut och ställ dig på berget inför Herren." Då gick Herren fram där, och en stor stark storm som ryckte loss berg och bröt sönder klippor gick före Herren. Men Herren var inte i stormen. Efter stormen kom en jordbävning. Men Herren var inte i jordbävningen. 12 Efter jordbävningen kom en eld. Men Herren var inte i elden. Efter elden hördes ljudet av en svag susning.
13 2 Mos 3:6. När Elia hörde det, gömde han sitt ansikte med manteln och gick ut och ställde sig vid ingången till grottan. Då kom en röst till honom som sade: "Vad gör du här, Elia?" 14 Han svarade: "Jag har verkligen ivrat för Herren Gud Sebaot. Israels barn har övergett ditt förbund, rivit ner dina altaren och dödat dina profeter med svärd. Jag ensam är kvar, och de försöker ta mitt liv."
15 2 Kung 8:13.Herren sade till honom: "Gå tillbaka igen och ta vägen till Damaskus öken och gå in och smörj Hasael till kung över Aram. 16 2 Kung 9:1f. Jehu, Nimshis son, ska du smörja till kung över Israel. Elisha,19:15fsmörj Hasael … Jehu … ElishaSe 2 Kung 8:7f, 9:1f samt kap 2-8, 13:14f. Shafats son, från Abel-Mehola19:16Abel-MeholaStad på västra sidan om Jordan, strax söder om Bet-Shan. ska du smörja till profet i ditt ställe. 17 2 Kung 9:14f. Och det ska bli så att den som kommer undan Hasaels svärd ska Jehu döda, och den som kommer undan Jehus svärd ska Elisha döda. 18 Job 31:27, Hos 13:2, Rom 11:4. Men jag har lämnat kvar i Israel sjutusen män som inte har böjt knä för Baal19:18sjutusen män som inte har böjt knä för BaalCiteras av Paulus i Rom 11:4. och inte gett honom hyllningskyss19:18hyllningskyssMan visade vördnad för kungar och gudabilder genom att kyssa deras fötter (jfr Luk 7:38).."
Elishas kallelse
19 2 Kung 2:13f. När Elia sedan gick därifrån, fann han Elisha, Shafats son, som höll på att plöja. Tolv par oxar19:19tolv par oxarEn stor djurbesättning. Elishas släkt tycks ha ägt stora åkermarker. gick framför honom, och själv körde han det tolfte paret. Elia gick fram till honom och kastade sin mantel19:19mantelDen håriga manteln var profetens kännetecken (2 Kung 1:8, Sak 13:4, Matt 3:4). över honom.
20 Luk 9:61f. Då släppte han oxarna och skyndade efter Elia och sade: "Låt mig först få kyssa19:20kyssaFörknippas ofta med att få förälderns välsignelse (jfr 1 Mos 27:26, 31:55, 48:10). min far och min mor, så ska jag sedan följa dig." Han sade till honom: "Gå du tillbaka. Du vet ju vad jag har gjort med dig." 21 Då lämnade Elisha honom och gick tillbaka och tog sina båda oxar och slaktade dem, och med oxarnas ok kokade han deras kött. Detta gav han till folket, och de åt. Därefter bröt han upp och följde Elia och blev hans tjänare.