I centoquarantaquattromila
1 Dopo questo, vidi quattro angeli che stavano in piedi ai quattro angoli della terra; essi trattenevano i quattro venti della terra, affinché non soffiasse alcun vento sulla terra né sopra il mare né sopra alcun albero. 2 E vidi un altro angelo che saliva dal sol levante, il quale aveva il sigillo del Dio vivente; egli gridò a gran voce ai quattro angeli ai quali era stato concesso di danneggiare la terra e il mare, dicendo: 3 "Non danneggiate la terra né il mare né gli alberi, finché non abbiamo segnato sulla fronte, con il sigillo, i servi del nostro Dio". 4 E udii il numero dei segnati: centoquarantaquattromila segnati di tutte le tribù dei figli d’Israele: 5 della tribù di Giuda dodicimila segnati, della tribù di Ruben dodicimila, della tribù di Gad dodicimila, 6 della tribù di Aser dodicimila, della tribù di Neftali dodicimila, della tribù di Manasse dodicimila, 7 della tribù di Simeone dodicimila, della tribù di Levi dodicimila, della tribù di Issacar dodicimila, 8 della tribù di Zabulon dodicimila, della tribù di Giuseppe dodicimila, della tribù di Beniamino dodicimila segnati.
Visione dei martiri della grande tribolazione
9 Dopo queste cose vidi una folla immensa, che nessun uomo poteva contare, di tutte le nazioni, tribù, popoli e lingue, che stava in piedi davanti al trono e davanti all’Agnello, vestiti di vesti bianche e con delle palme in mano. 10 E gridavano a gran voce, dicendo: "La salvezza appartiene al nostro Dio, il quale siede sul trono, e all’Agnello". 11 E tutti gli angeli stavano in piedi intorno al trono, agli anziani e alle quattro creature viventi; si prostrarono sulle loro facce davanti al trono e adorarono Dio, dicendo: 12 "Amen! Al nostro Dio la benedizione, la gloria, la sapienza, il ringraziamento, l’onore, la potenza e la forza, nei secoli dei secoli! Amen".
13 Allora uno degli anziani mi rivolse la parola, dicendomi: "Chi sono queste persone vestite di bianco e da dove sono venute?". 14 Io gli risposi: "Signore mio, tu lo sai". Ed egli mi disse: "Sono quelli che vengono dalla grande tribolazione; essi hanno lavato le loro vesti e le hanno imbiancate nel sangue dell’Agnello. 15 Perciò sono davanti al trono di Dio e lo servono giorno e notte nel suo tempio; colui che siede sul trono stenderà la sua tenda su di loro. 16 Non avranno più fame e non avranno più sete, non li colpirà più il sole né alcuna arsura, 17 perché l’Agnello che è in mezzo al trono li pascerà e li guiderà alle sorgenti delle acque della vita e Dio asciugherà ogni lacrima dagli occhi loro".
De etthundrafyrtiofyra tusen
1 Hes 7:2, 37:9, Dan 7:2. Sedan såg jag fyra änglar stå vid jordens fyra hörn och hålla tillbaka jordens fyra vindar så att ingen vind skulle blåsa över jorden eller havet eller något träd. 2 Och jag såg en annan ängel som kom upp från öster med den levande Gudens sigill7:2den levande Gudens sigillMarkerar ägande och beskydd (jfr Joh 6:27, Ef 1:13).. Han ropade med stark röst till de fyra änglarna som hade fått makt att skada jorden och havet: 3 Hes 9:4f, Upp 9:4. "Skada inte jorden eller havet eller träden förrän vi har satt sigill på vår Guds tjänares pannor!"
4 Upp 14:1. Och jag hörde antalet av dem som hade fått sigillet, etthundrafyrtiofyra tusen7:4etthundrafyrtiofyra tusenSannolikt ett symboliskt tal (12 x 12 x 1000): en oöverskådlig mängd (1000) innesluten i apostlarnas (12) och Israels stammars (12) församling. från Israels alla stammar:
5 av Juda stam tolv tusen
som fått sigillet,
av Rubens stam tolv tusen,
av Gads stam tolv tusen,
6 av Ashers stam tolv tusen,
av Naftalis stam tolv tusen,
av Manasses stam tolv tusen,
7 av Simeons stam tolv tusen,
av Levis stam tolv tusen,
av Isaskars stam tolv tusen,
8 av Sebulons stam tolv tusen,
av Josefs stam tolv tusen
och av Benjamins stam tolv tusen
som fått sigillet.
Den stora vitklädda skaran
9 Joh 12:13, Upp 5:9. Därefter såg jag, och se: en stor skara som ingen kunde räkna, av alla folk och stammar och länder och språk. De stod inför tronen och inför Lammet, klädda i vita kläder och med palmblad7:9palmbladEn symbol för högtidsglädje som användes vid lövhyddohögtiden (3 Mos 23:40) och vid Jesu intåg i Jerusalem (Joh 12:13). i sina händer, 10 Jes 43:11, Upp 4:2. och de ropade med stark röst:
"Frälsningen tillhör vår Gud,
som sitter på tronen,
och Lammet!"
11 Upp 5:11f. Och alla änglarna stod runt tronen och de äldste och de fyra varelserna, och de föll ner på sina ansikten inför tronen och tillbad Gud 12 och sade:
"Amen!
Lovsången, härligheten,
visheten, tacksägelsen,
äran, makten och kraften
tillhör vår Gud
i evigheters evighet.
Amen."
13 Upp 3:4. En av de äldste frågade mig: "Dessa som är klädda i vita kläder, vilka är de och varifrån kommer de?" 14 Dan 12:1, Matt 24:21f, Upp 22:14. Jag svarade: "Min herre, du vet det."
Då sade han till mig: "Det är de som kommer ur den stora nöden. De har tvättat sina kläder och gjort dem vita i Lammets blod. 15 Jes 4:5f, Upp 21:3. Därför står de inför Guds tron och tjänar honom dag och natt i hans tempel, och han som sitter på tronen ska slå upp sitt tält7:15boningSyftar på Israels tabernakel eller tälthelgedom. Se not till Hebr 8:2. över dem. 16 Ps 121:6, Jes 49:10. De ska aldrig mer hungra och aldrig mer törsta, och varken solen eller någon annan hetta ska drabba dem, 17 Ps 23:1f, Jes 25:8, Hes 34:23, Upp 21:4. för Lammet mitt på tronen7:17mitt på tronenAnnan översättning: "mitt för tronen". ska vara deras herde. Han ska leda dem till livets vattenkällor, och Gud ska torka alla tårar från deras ögon."