Il giorno dell’Eterno e l’invito al ravvedimento
1 Suonate la tromba in Sion! Date l’allarme sul mio monte santo! Tremino tutti gli abitanti del paese, poiché il giorno dell’Eterno viene, è vicino, 2 giorno di tenebre, di densa oscurità, giorno di nubi, di fitta nebbia! Come l’aurora, si spande sui monti un popolo numeroso e potente, come non si è mai visto prima, né mai più si vedrà dopo, negli anni delle generazioni future. 3 Davanti a lui un fuoco divora e dietro di lui divampa una fiamma; prima di lui il paese era come il giardino dell’Eden; dopo di lui è un deserto desolato; nulla gli sfugge.
4 A vederli, sembrano cavalli, corrono come dei cavalieri. 5 Sembra un fragore di carri quando saltano sulle vette dei monti; crepitano come la fiamma che brucia la stoppia; sono come un popolo poderoso schierato in battaglia. 6 Davanti a loro i popoli sono in angoscia, ogni volto impallidisce. 7 Corrono come uomini prodi, scalano le mura come guerrieri; ognuno va diritto davanti a sé e non devia dal proprio sentiero; 8 nessuno spinge il suo vicino, ognuno avanza per la sua strada; si slanciano in mezzo alle frecce, non rompono le file. 9 Invadono la città, corrono sulle mura; salgono sulle case, entrano per le finestre come un ladro. 10 Davanti a loro trema la terra, i cieli sono scossi, il sole e la luna si oscurano, le stelle ritirano il loro splendore. 11 L’Eterno fa sentire la sua voce davanti al suo esercito, perché il suo campo è immenso e l’esecutore della sua parola è potente. Sì, il giorno dell’Eterno è grande, oltremodo terribile; chi lo potrà sostenere?
12 "Tuttavia, anche adesso", dice l’Eterno, "tornate a me con tutto il vostro cuore, con digiuni, con pianti, con lamenti!". 13 Stracciatevi il cuore, non le vesti; tornate all’Eterno, al vostro Dio, poiché egli è misericordioso e pietoso, lento all’ira e pieno di bontà, e si pente del male che manda. 14 Può darsi che egli torni e si penta, lasciando dietro a sé una benedizione, delle offerte e delle libazioni per l’Eterno, per il vostro Dio. 15 Suonate la tromba in Sion, proclamate un digiuno, convocate un’assemblea solenne! 16 Radunate il popolo, santificate un’assemblea! Radunate i vecchi, i fanciulli e quelli che poppano ancora! Esca lo sposo dalla sua camera e la sposa dalla camera nuziale! 17 Fra il portico e l’altare piangano i sacerdoti, ministri dell’Eterno, e dicano: "Risparmia, o Eterno, il tuo popolo, non esporre la tua eredità all’infamia, allo scherno delle nazioni! Perché dovrebbero dire fra i popoli: ‘Dov’è il loro Dio?’".
Promesse di grazia divina
18 L’Eterno ha provato gelosia per il suo paese e ha avuto pietà del suo popolo. 19 L’Eterno ha risposto e ha detto al suo popolo: "Ecco, io vi manderò del grano, del vino, dell’olio, e voi ne sarete saziati; non vi esporrò più all’infamia tra le nazioni. 20 Allontanerò da voi il nemico che viene dal settentrione e lo respingerò in una terra arida e desolata; la sua avanguardia, verso il mare orientale; la sua retroguardia, verso il mare occidentale; la sua infezione salirà, aumenterà il suo fetore, perché ha fatto cose grandi.
21 Non temere, o terra del paese, gioisci, rallegrati, poiché l’Eterno ha fatto cose grandi! 22 Non temete, o bestie della campagna, perché i pascoli del deserto rinverdiscono, perché gli alberi portano il loro frutto, il fico e la vite producono abbondantemente! 23 Voi, figli di Sion, gioite, rallegratevi nell’Eterno, nel vostro Dio, perché vi dà la pioggia autunnale in giusta misura e fa cadere per voi la pioggia, quella autunnale e quella primaverile, come in passato. 24 Le aie saranno piene di grano e i tini traboccheranno di vino e di olio; 25 vi compenserò delle annate divorate dal grillo, dalla cavalletta, dalla locusta e dal bruco, il grande esercito che avevo mandato contro di voi. 26 Voi mangerete a sazietà e loderete il nome dell’Eterno, del vostro Dio, che avrà operato per voi delle meraviglie, e il mio popolo non sarà mai più coperto di vergogna. 27 Voi conoscerete che io sono in mezzo a Israele, che io sono l’Eterno, il vostro Dio, e non ce n’è nessun altro; il mio popolo non sarà mai più coperto di vergogna".
Promessa dello Spirito Santo sparso
28 "Dopo questo, avverrà che io spargerò il mio Spirito sopra ogni carne, i vostri figli e le vostre figlie profetizzeranno, i vostri vecchi avranno dei sogni, i vostri giovani avranno delle visioni. 29 Anche sui servi e sulle serve, spanderò il mio Spirito in quei giorni. 30 Farò dei prodigi nei cieli e sulla terra: sangue, fuoco e colonne di fumo. 31 Il sole sarà cambiato in tenebre, la luna in sangue prima che venga il grande e terribile giorno dell’Eterno. 32 Avverrà che chiunque invocherà il nome dell’Eterno sarà salvato; poiché sul monte Sion e in Gerusalemme ci sarà salvezza, come ha detto l’Eterno, così pure fra i superstiti che l’Eterno chiamerà".
Herrens dag
1 Jes 13:9f, Joel 1:15, Sef 1:16. Blås i basun på Sion,
låt larmet ljuda
på mitt heliga berg
så att alla som bor i landet darrar,
för Herrens dag kommer,
den är nära,
2 2 Mos 10:14, 11:6, Joel 1:6, Amos 5:18, 20, Sef 1:15. en dag av mörker och töcken,
en dag av moln och dimma.
Som gryningen
breder ut sig över bergen
kommer ett stort
och mäktigt folk,
vars like inte har funnits
och aldrig ska uppstå igen
under kommande släkten.
3 Framför dem
går en förtärande eld,
bakom dem
en brännande låga.
Landet framför dem
var som Edens lustgård,
bakom dem är öde öken.
Ingen kommer undan dem.
4 De liknar hästar,
de rusar fram som stridshästar.
5 De spränger fram
över bergens toppar
med ett muller som av vagnar,
med ett dån som när eldens lågor
förtär strå,
som ett mäktigt folk,
ordnat till strid.
6 Jes 13:8, Nah 2:10. Framför dem grips folken av skräck,
alla ansikten bleknar2:6bleknarOklar betydelse. Annan översättning: "blossar röda"..
7 Som hjältar jagar de fram,
som stridsmän stiger de upp
på murarna.
Var och en går sin väg rakt fram,
ingen viker av från sin bana.
8 Den ene tränger inte den andre,
var och en går sitt givna spår.
Mitt igenom vapnen störtar de fram
utan att hejdas2:8utan att hejdasGrundtextens innebörd är osäker..
9 Jer 9:21. De stormar in i staden,
rusar fram på murarna,
klättrar upp på husen,
går in genom fönstren
som tjuvar.
10 Jes 13:10, Jer 10:10, Hes 32:7, Joel 3:15, Matt 24:29, Luk 21:25, Upp 6:12. Inför dem darrar jorden,
himlen bävar,
solen och månen förmörkas
och stjärnorna mister sitt sken.
11 Ps 103:20f, Jer 30:7, Sef 1:14f, Mal 3:2.Herren låter sin röst höras
framför sin här.
Mycket stor är hans armé,
stark är den som utför
hans order,
för Herrens dag är stor
och mycket skrämmande.
Vem kan uthärda den?
Kallelse till omvändelse
12 Ords 28:13, Jes 45:22, Hes 33:11, Hos 12:7, 14:2, Mal 3:7. Men nu, säger Herren,
vänd om till mig
av hela ert hjärta,
med fasta, gråt och klagan.
13 2 Mos 34:6f, 4 Mos 14:18, 1 Sam 15:29, Neh 9:17, Ps 51:19, 86:5, 15, 103:8, 145:8f, Jona 4:2. Riv sönder era hjärtan,
inte era kläder,
och vänd om till Herren er Gud,
för han är nådig och barmhärtig,
sen till vrede och stor i nåd,
och han ångrar det onda.
14 Jer 18:8, Joel 1:9, 13, Jona 3:9, Hagg 2:19. Vem vet?
Kanske vänder han om
och ångrar sig
och lämnar kvar en välsignelse
efter sig
till matoffer och drickoffer
åt Herren er Gud.
15 4 Mos 10:2, Joel 1:14, Jona 3:5. Blås i basun på Sion,
pålys en helig fasta,
utropa en helig sammankomst.
16 Ps 8:3. Samla folket,
helga församlingen,
kalla samman de äldste,
samla de små barnen,
också dem som diar vid bröstet.
Låt brudgummen komma ut
ur sitt rum
och bruden ur sin kammare.
17 2 Mos 32:12, Ps 42:4, 11, 79:9f, 115:2, Joel 1:9, Mika 7:10. Låt prästerna, Herrens tjänare,
gråta mellan förhuset och altaret
och säga:
"Herre, skona ditt folk
och låt inte din arvedel hånas
och bli en nidvisa
bland hednafolken.
Varför ska det få sägas bland folken:
Var är deras Gud?"
Herrens svar
18 Då fylldes Herren
av lidelse för sitt land,
och han förbarmade sig
över sitt folk.
19 5 Mos 28:11f.Herren svarade
och sade till sitt folk:
Se, jag ska sända er
säd och vin och olja
så att ni blir mätta.
Och jag ska inte
låta hednafolken håna er längre.
20 Jer 1:13f, 4:6. Fienden från norr
ska jag driva långt bort ifrån er,
jag ska driva ut honom
till ett torrt och öde land,
hans förtrupp till havet i öster
och hans eftertrupp till havet
i väster.2:20havet i öster … havet i västerDöda havet och Medelhavet.
Stank ska stiga från honom,
ja, vidrig lukt ska stiga
från honom,
för han har gjort stora ting.
21 Var inte rädd, du land!
Jubla och gläd dig,
för Herren har gjort stora ting.
22 3 Mos 26:4, 20, Joel 1:12, 20, Sak 8:12. Var inte rädda, ni markens djur,
för ödemarkens beten grönskar
och träden bär sin frukt,
fikonträden och vinstockarna
ger sin rikedom.
23 5 Mos 11:14, Jer 5:24, Matt 23:10, Joh 3:2, Rom 3:21f. Jubla, ni Sions barn,
gläd er i Herren er Gud,
för han ger er Läraren2:23 Läraren till rättfärdighetAnnan översättning: "höstregnet i rätt tid". Gud gav det livsnödvändiga regnet när förbundet efterlevdes (3 Mos 26:4, 5 Mos 11:14).
till rättfärdighet.
Han ska sända er rikligt med regn,
både höstregn och vårregn
som tidigare.
24 Ords 3:10. Så ska tröskplatserna fyllas med säd
och pressarna flöda över
av vin och olja.
25 Jag ska gottgöra er för åren
som åts upp av gräshopporna
och gräsbitarna,
av gräsätarna och gräsgnagarna,
den stora här
som jag sände ut mot er.
26 Ni ska äta och bli mätta,
och ni ska lova2:26äta … bli mätta … lovaAnspelning på den utlovade välsignelsen i 5 Mos 8:10.
Herren er Guds namn,
han som har handlat
så underbart med er,
och mitt folk ska aldrig mer
komma på skam.
27 Jes 45:5, 46:9. Ni ska förstå att jag är mitt i Israel,
att jag är Herren er Gud
och ingen annan.
Och mitt folk ska aldrig mer
komma på skam.
28 Jes 44:3, Apg 2:17f, Gal 4:6f. Och det ska ske därefter
att jag utgjuter min Ande
över allt kött.
Era söner och era döttrar
ska profetera,
era gamla ska ha drömmar
och era unga ska se syner.2:28f Citeras av Petrus i Apg 2:17f som profetia om Andens utgjutelse på pingstdagen.
29 Ja, över tjänare och tjänarinnor
ska jag i de dagarna
utgjuta min Ande.
30 Och jag ska göra tecken
på himlen och på jorden,
blod, eld och rökpelare.
31 Solen ska vändas i mörker
och månen i blod
innan Herrens dag kommer,
den stora och skrämmande.
32 Jes 2:3, Ob v 17, Rom 10:13. Och det ska ske att var och en
som åkallar Herrens namn
ska bli frälst.
På Sions berg och i Jerusalem
ska det finnas en räddad skara,
så som Herren har sagt,
bland de överlevande
som Herren kallar.2:32 Citeras av Paulus i Rom 10:13 som profetia om frälsning genom tro på Kristus.