2 Coríntios 2

1 Je résolus donc en moi-même de ne pas retourner chez vous dans la tristesse. 2 Car si je vous attriste, qui peut me réjouir, sinon celui qui est attristé par moi? 3 J’ai écrit comme je l’ai fait pour ne pas éprouver, à mon arrivée, de la tristesse de la part de ceux qui devaient me donner de la joie, *2 Co 1:22.Ga 5:10.ayant en vous tous cette confiance que ma joie est la vôtre à tous. 4 C’est dans une grande affliction, le cœur angoissé, et avec beaucoup de larmes, que je vous ai écrit, non pas afin que vous fussiez attristés, mais afin que vous connussiez l’amour extrême que j’ai pour vous.

5 Si quelqu’un a été une cause de tristesse, ce n’est pas moi qu’il a attristé, c’est vous tous, du moins en partie, pour ne rien exagérer. 6 *1 Co 5:3.Il suffit pour cet homme du châtiment qui lui a été infligé par le plus grand nombre, 7 en sorte que vous devez bien plutôt lui pardonner et le consoler, de peur qu’il ne soit accablé par une tristesse excessive. 8 Je vous exhorte donc à faire acte de charité envers lui; 9 car je vous ai écrit aussi dans le but de connaître, en vous mettant à l’épreuve, si vous êtes obéissants en toutes choses. 10 Or, à qui vous pardonnez, je pardonne aussi; et ce que j’ai pardonné, si j’ai pardonné quelque chose, c’est à cause de vous, en présence de Christ, 11 afin de ne pas laisser à Satan l’avantage sur nous, car nous n’ignorons pas ses desseins. 12 Au reste, *Ac 16:8.lorsque je fus arrivé à Troas pour l’Évangile de Christ, quoique le Seigneur m’y eût ouvert une porte, je n’eus point de repos d’esprit, parce que je ne trouvai pas Tite, mon frère; 13 c’est pourquoi, ayant pris congé d’eux, je partis pour la Macédoine.

Ministère de l’apôtre: succès, rapportés à Dieu. Supériorité de la nouvelle alliance sur l’ancienne; difficultés de la tâche; motifs de confiance et d’encouragement

14 Grâces soient rendues à Dieu, qui nous fait toujours triompher en Christ, *Col 1:27.et qui répand par nous en tout lieu l’odeur de sa connaissance! 15 Nous sommes, en effet, pour Dieu la bonne odeur de Christ, parmi ceux qui sont sauvés et parmi ceux qui périssent: 16 *Lu 2:34.aux uns, une odeur de mort, donnant la mort; aux autres, une odeur de vie, donnant la vie. Et qui est suffisant pour ces choses? 17 Car nous ne falsifions point la parole de Dieu, comme font plusieurs; mais c’est avec sincérité, mais c’est de la part de Dieu, que nous parlons en Christ devant Dieu.

1 Jag hade nämligen bestämt mig för att inte komma och göra er sorgsna igen. 2 För om jag gör er sorgsna, vem kan då göra mig glad om inte just den jag gjort sorgsen? 3 *2 Kor 12:21. Jag skrev*2:3Jag skrevPaulus hänvisar antingen till ett brev som inte bevarats åt eftervärlden eller möjligen till Första Korintierbrevet. som jag gjorde för att inte behöva komma och få sorg av dem som skulle ge mig glädje, för jag litade på att min glädje är allas er glädje. 4 *Apg 20:31. Det var i djup nöd och hjärtats ångest, med många tårar, som jag skrev till er – inte för att göra er sorgsna utan för att ni skulle förstå vilken kärlek jag har till just er.

5 *1 Kor 5:1f. Om en viss person har orsakat sorg, så är det inte mig han har gett sorg utan i viss mån er alla, för att inte säga för mycket. 6 Det räcker med det straff han har fått av de flesta. 7 *Luk 17:3. Nu får ni i stället förlåta och trösta honom så att han inte går under i sin djupa sorg. 8 *1 Kor 16:14. Därför uppmanar jag er att bemöta honom med kärlek.

9 När jag skrev till er var det också för att se om ni skulle bestå provet och vara lydiga i allt. 10 Den som ni förlåter, förlåter också jag. Och det jag har förlåtit, om jag haft något att förlåta, det har jag gjort inför Kristi ansikte för er skull, 11 *Luk 22:31, Ef 4:27. för att vi inte ska bli överlistade av Satan. Hans avsikter känner vi till.

I Kristi segertåg

12 *1 Kor 16:9. När jag kom till Troas*2:12Troas Romersk koloni vid ruinerna av gamla Troja, som Paulus troligen passerade under resan som beskrivs i Apg 20:1. för att predika Kristi evangelium hade Herren öppnat en dörr för mig. 13 *Apg 20:6, 2 Kor 7:5f. Ändå fick jag ingen ro i min ande när jag inte fann min broder Titus*2:13TitusBetrodd medarbetare till Paulus, som hade fört honom till tro (Tit 1:4). Titus var grek (Gal 2:3) och Paulus särskilda ombud till Korint (2 Kor 7:6f). där, så jag tog avsked av dem och reste till Makedonien.

14 *Kol 1:25. Men vi tackar Gud, som ständigt för oss fram i Kristi segertåg och sprider sin kunskaps doft*2:14sprider sin kunskaps doftPaulus jämför sig med en krigsfånge som går i fältherrens triumftåg och svänger sitt rökelsekar till hans ära (1 Kor 9:17, 19). genom oss överallt. 15 *1 Kor 1:18. Vi är en Kristi väldoft inför Gud bland dem som blir frälsta och bland dem som går förlorade: 16 *Luk 2:34. för några en doft av död till död, för andra en doft av liv till liv. Vem räcker till för det här? 17 *2 Kor 1:12, 4:2, 2 Petr 1:21. Vi är inte som de flesta, som förfalskar Guds ord för egen vinning. Nej, i Kristus predikar vi med rent sinne inför Gud det som kommer från Gud.