Cantique de Moïse
1 Cieux! Prêtez l’oreille, et je parlerai;
Terre! Écoute les paroles de ma bouche.
2 Que mes instructions se répandent comme la pluie,
Que ma parole tombe comme la rosée,
Comme des ondées sur la verdure,
Comme des gouttes d’eau sur l’herbe!
3 Car je proclamerai le nom de l’Éternel.
Rendez gloire à notre Dieu!
4 Il est le rocher; ses œuvres sont parfaites,
Car toutes ses voies sont justes;
C’est un Dieu fidèle et sans iniquité,
Il est juste et droit.
5 S’ils se sont corrompus, à lui n’est point la faute;
La honte est à ses enfants,
Race fausse et perverse.
6 Est-ce l’Éternel que vous en rendrez responsable,
Peuple insensé et dépourvu de sagesse?
N’est-il pas ton père, ton créateur?
N’est-ce pas lui qui t’a formé, et qui t’a affermi?
7 Rappelle à ton souvenir les anciens jours,
Passe en revue les années, génération par génération,
Interroge ton père, et il te l’apprendra,
Tes vieillards, et ils te le diront.
8 Quand le Très-Haut donna un héritage aux nations,
Quand il sépara les enfants des hommes,
Il fixa les limites des peuples
D’après le nombre des enfants d’Israël,
9 Car la portion de l’Éternel, c’est son peuple,
Jacob est la part de son héritage.
10 Il l’a trouvé dans une contrée déserte,
Dans une solitude aux effroyables hurlements;
Il l’a entouré, il en a pris soin,
Il l’a gardé comme la prunelle de son œil,
11 Pareil à l’aigle qui éveille sa couvée,
Voltige sur ses petits,
Déploie ses ailes, les prend,
Les porte sur ses plumes.
12 L’Éternel seul a conduit son peuple,
Et il n’y avait avec lui aucun dieu étranger.
13 Il l’a fait monter sur les hauteurs du pays,
Et Israël a mangé les fruits des champs;
Il lui a fait sucer le miel du rocher,
L’huile qui sort du rocher le plus dur,
14 La crème des vaches et le lait des brebis,
Avec la graisse des agneaux,
Des béliers de Basan et des boucs,
Avec la fleur du froment;
Et tu as bu le sang du raisin, le vin.
15 Israël est devenu gras, et il a regimbé;
Tu es devenu gras, épais et replet!
Et il a abandonné Dieu, son créateur,
Il a méprisé le rocher de son salut,
16 Ils ont excité sa jalousie par des dieux étrangers,
Ils l’ont irrité par des abominations;
17 Ils ont sacrifié à des idoles qui ne sont pas Dieu,
A des dieux qu’ils ne connaissaient point,
Nouveaux, venus depuis peu,
Et que vos pères n’avaient pas craints.
18 Tu as abandonné le rocher qui t’a fait naître,
Et tu as oublié le Dieu qui t’a engendré.
19 L’Éternel l’a vu, et il a été irrité,
Indigné contre ses fils et ses filles.
20 Il a dit: Je leur cacherai ma face,
Je verrai quelle sera leur fin;
Car c’est une race perverse,
Ce sont des enfants infidèles.
21 Ro 10:19.Ils ont excité ma jalousie par ce qui n’est point Dieu,
Ils m’ont irrité par leurs vaines idoles;
Et moi, j’exciterai leur jalousie par ce qui n’est point un peuple,
Je les irriterai par une nation insensée.
22 Car Jé 15:14.le feu de ma colère s’est allumé,
Et il brûlera jusqu’au fond du séjour des morts;
Il dévorera la terre et ses produits,
Il embrasera les fondements des montagnes.
23 J’accumulerai sur eux les maux,
J’épuiserai mes traits contre eux.
24 Ils seront desséchés par la faim, consumés par la fièvre
Et par des maladies violentes;
J’enverrai parmi eux la dent des bêtes féroces
Et le venin des serpents.
25 Au-dehors, on périra par l’épée,
Et au-dedans, par d’effrayantes calamités:
Il en sera du jeune homme comme de la jeune fille,
De l’enfant à la mamelle comme du vieillard.
26 Je voudrais dire: Je les emporterai d’un souffle,
Je ferai disparaître leur mémoire d’entre les hommes!
27 Mais je crains les insultes de l’ennemi,
Je crains que leurs adversaires ne se méprennent,
Et qu’ils ne disent: Notre main a été puissante,
Et ce n’est pas l’Éternel qui a fait toutes ces choses.
28 C’est une nation qui a perdu le bon sens,
Et il n’y a point en eux d’intelligence.
29 S’ils étaient sages, voici ce qu’ils comprendraient,
Et ils penseraient à ce qui leur arrivera.
30 Comment un seul en poursuivrait-il mille,
Et deux en mettraient-ils dix mille en fuite,
Si leur Rocher ne les avait vendus,
Si l’Éternel ne les avait livrés?
31 Car leur rocher n’est pas comme notre Rocher,
Nos ennemis en sont juges.
32 Mais leur vigne est du plant de Sodome
Et du terroir de Gomorrhe;
Leurs raisins sont des raisins empoisonnés,
Leurs grappes sont amères;
33 Leur vin, c’est le venin des serpents,
C’est le poison cruel des aspics.
34 Cela n’est-il pas caché près de moi,
Scellé dans mes trésors?
35 Ro 12:19.Hé 10:30.1 Pi 2:23.A moi la vengeance et la rétribution,
Quand leur pied chancellera!
Car le jour de leur malheur est proche,
Et ce qui les attend ne tardera pas.
36 L’Éternel jugera son peuple;
Mais il aura pitié de ses serviteurs,
En voyant que leur force est épuisée,
Et qu’il n’y a plus ni esclave ni homme libre.
37 Il dira: Où sont leurs dieux,
Le rocher qui leur servait de refuge,
38 Ces dieux qui mangeaient la graisse de leurs victimes,
Qui buvaient le vin de leurs libations?
Qu’ils se lèvent, qu’ils vous secourent,
Qu’ils vous couvrent de leur protection!
39 Sachez donc que c’est moi qui suis Dieu,
De 4:35.És 45:5,18,22.Et qu’il n’y a point de dieu près de moi;
1 S 2:6.Je fais vivre et je fais mourir,
Je blesse et je guéris,
Et personne ne délivre de ma main.
40 Car je lève ma main vers le ciel,
Et je dis: Je vis Éternellement!
41 Si j’aiguise l’éclair de mon épée
Et si ma main saisit la justice,
Je me vengerai de mes adversaires
Et je punirai ceux qui me haïssent;
42 Mon épée dévorera leur chair,
Et j’enivrerai mes flèches de sang,
Du sang des blessés et des captifs,
De la tête des chefs de l’ennemi.
43 Ro 15:10.Nations, chantez les louanges de son peuple!
Car l’Éternel venge le sang de ses serviteurs,
Il se venge de ses adversaires,
Et il fait l’expiation pour son pays, pour son peuple.
44 Moïse vint et prononça toutes les paroles de ce cantique en présence du peuple; Josué, fils de Nun, était avec lui. 45 Lorsque Moïse eut achevé de prononcer toutes ces paroles devant tout Israël, 46 il leur dit: Prenez à cœur toutes les paroles que je vous conjure aujourd’hui de recommander à vos enfants, afin qu’ils observent et mettent en pratique toutes les paroles de cette loi. 47 Car ce n’est pas une chose sans importance pour vous; c’est votre vie, et c’est par là que vous prolongerez vos jours dans le pays dont vous aurez la possession, après avoir passé le Jourdain.
48 Ce même jour, l’Éternel parla à Moïse, et dit: 49 No 27:12.Monte sur cette montagne d’Abarim, sur le mont Nebo, au pays de Moab, vis-à-vis de Jéricho; et regarde le pays de Canaan que je donne en propriété aux enfants d’Israël. 50 Tu mourras sur la montagne où tu vas monter, et tu seras recueilli auprès de ton peuple, comme Aaron, No 27:13;33:38.ton frère, est mort sur la montagne de Hor et a été recueilli auprès de son peuple, 51 parce que vous avez No 20:12.péché contre moi au milieu des enfants d’Israël, près des eaux de Meriba, à Kadès, dans le désert de Tsin, et que vous ne m’avez point sanctifié au milieu des enfants d’Israël. 52 Tu verras le pays devant toi; mais tu n’entreras point dans le pays que je donne aux enfants d’Israël.
1 5 Mos 31:28, Jes 1:2. Lyssna, ni himlar, jag vill tala!
Hör, du jord, min muns ord!
2 Som regnet ska min lära droppa,
som daggen ska mitt tal flöda,
som rikligt regn på grönska,
som regnskurar på gräs.
3 Ps 34:4.Herrens namn ska jag förkunna.
Ge ära åt vår store Gud!
4 Ps 92:16. Han är Klippan,
fullkomliga är hans gärningar,
för alla hans vägar är rätta.
En trofast Gud utan svek,
rättfärdig och rättvis är han.
5 2 Mos 32:9, Jes 1:3f, Matt 12:39, Fil 2:15. De har handlat illa mot honom,
de är inte hans barn utan en skam,
ett förvänt och avogt släkte.
6 Mal 1:6. Är det så du lönar Herren,
du dåraktiga och ovisa folk?
Är han inte din Far
som skapade dig,
han som danade och formade dig?
7 Kom ihåg forna dagar.
Ge akt på gångna släktens år.
Fråga din far,
han ska berätta för dig,
dina äldste, de ska säga dig det.
8 1 Mos 11:8. När den Högste gav arvslotter
åt folken,
när han spred ut människors barn,
då utstakade han gränserna
för folken
efter antalet av Israels barn32:8Israels barnAndra handskrifter (Septuaginta och Qumran): "Guds söner" (änglarna).,
9 2 Mos 19:5f, 1 Petr 2:9. för Herrens del är hans folk,
Jakob är hans arvedels lott.
10 Han fann honom i öknens land,
i ödslig, tjutande ödemark.
Han omslöt honom
och tog honom i sin vård,
han bevarade honom
som sin ögonsten32:10sin ögonstenOrdagrant: "den lille mannen i sitt öga", alltså den känsliga pupillen..
11 2 Mos 19:4, Jes 63:9. Som en örn väcker upp sitt bo
och svävar över sina ungar,
så bredde han ut sina vingar
och tog emot honom
och bar honom på sina fjädrar.
12 Endast Herren ledde honom,
ingen främmande gud
vid hans sida.
13 Han lät honom gå fram
över landets höjder32:13landets höjderEn stark position med överblick (Dom 5:18, Ps 18:34). Bergsbygden var den första delen av landet som intogs av israeliterna (Dom 1:19).
och äta av markens gröda.
Han lät honom suga honung
ur berget
och olja ur den hårda klippan.32:13honung ur berget och olja ur … klippanBikupor i klippskrevor och olivträd på bergshöjder.
14 Han gav honom gräddmjölk av kor
och sötmjölk av får
med det bästa av lamm,
baggar från Bashan32:14baggar från BashanGolanhöjderna, där det bästa betet fanns (jfr Amos 4:1). och bockar,
det bästa och finaste vete.
Druvors blod fick du dricka,
skummande vin.
15 Då blev Jeshurun32:15JeshurunPoetiskt namn på Israel, troligen bildat av Jashár, "rättrådig". fet och slog bakut.
Du blev fet och tjock och stinn.
Han övergav Gud, sin skapare,
och föraktade
sin frälsnings klippa.
16 De retade honom
med främmande gudar,
väckte hans vrede med vidrigheter.
17 Ps 106:37, 1 Kor 10:20. De offrade åt onda andar
som inte är Gud,
åt gudar de inte kände,
nya gudar som nyss kommit till
och som era fäder inte fruktade.32:17fruktadeAnnan översättning: "kände till".
18 Du övergav Klippan
som födde dig,
du glömde Gud som gav dig livet.
19 Herren såg det och förkastade dem,
eftersom hans söner och döttrar
hade kränkt honom.
20 Han sade:
Jag ska dölja mitt ansikte för dem,
jag ska se vilket slut de får,
för de är ett förvänt släkte,
barn utan trohet.
21 Rom 10:19. De har provocerat mig
med gudar som inte är gudar,
väckt min vrede
med sina tomma avgudar.
Därför ska jag provocera dem
med det som inte är ett folk,
med ett dåraktigt hednafolk
ska jag väcka deras förtret.32:21 Citeras av Paulus i Rom 10:19 i samband med hedningarnas frälsning.
22 Jer 15:14, 17:4. För en eld är tänd av min vrede,
den brinner till dödsrikets djup.
Den förtär jorden med dess gröda
och sätter bergens grundvalar
i brand.
23 Jag ska hopa olyckor över dem,
jag ska skjuta mina pilar
mot dem.
24 5 Mos 28:22. Svält ska drabba dem,
feberglöd förtära dem,
pest som bittert pinar.
Jag ska sända vilddjurens tänder
mot dem
och gift från ormar
som krälar i stoftet.
25 Klag 1:20. Ute ska svärdet dräpa deras barn,
inne gör skräcken det.
Unga män och jungfrur förgås,
spädbarn och grånade män.
26 Jag skulle säga:
Jag ska skingra dem,
utplåna minnet av dem
bland människor,
27 4 Mos 14:15f, Hes 20:14. om jag inte fruktade
fiendens hån,
att deras ovänner
skulle misstolka det och säga:
Vår hand är mäktig,
det var inte Herren
som gjorde allt detta.
28 De är ett rådlöst folk,
och förstånd finns inte i dem.
29 Vore de visa skulle de inse detta,
de skulle förstå vilket slut
de måste få.
30 Hur kan en jaga tusen framför sig,
två driva tiotusen på flykten,
om inte deras Klippa
hade sålt dem,
Herren hade utlämnat dem?
31 Våra fienders klippa
är inte som vår Klippa,
det kan de själva döma om,
32 Hes 16:49. för deras vinstock
är från Sodoms vinstock
och från Gomorras fält.
Deras druvor är giftiga druvor,
deras klasar är beska.
33 Deras vin är ormars etter,
kobrors grymma gift.
34 Sådant ligger förvarat hos mig,
förseglat i mina förrådshus.
35 Rom 12:19, Hebr 10:30. Min är hämnden32:35Min är hämndenCiteras i Rom 12:19 och Hebr 10:30.
och vedergällningen
vid tiden då deras fot ska vackla,
för deras olyckas dag är nära,
det som väntar dem
kommer med hast.
36 2 Kung 14:26.Herren ska ta sig an sitt folks sak
och förbarma sig
över sina tjänare,
när han ser att deras kraft är borta
och att ingen finns kvar,
varken slav eller fri.
37 Då ska han fråga:
Var är deras gudar,
klippan som de flydde till,
38 Dom 10:14. de som åt32:38de som åtHednagudar ansågs beroende av sina offer, till skillnad från Israels Gud (Ps 50:9f). deras slaktoffers fett
och drack deras
dryckesoffers vin?
De får komma och hjälpa er,
de får vara ert beskydd.
39 5 Mos 4:35, 1 Sam 2:6, Jes 45:5, Hos 6:1f. Se nu: Jag, jag är Gud,
det finns ingen Gud
vid sidan av mig.
Jag dödar och jag gör levande,
jag slår och jag helar.
Ingen kan rädda ur min hand.
40 Upp 10:5f. Se, jag lyfter min hand
mot himlen och säger:
Så sant jag lever för evigt:
41 När jag vässat
mitt flammande svärd
och min hand skipar rätt,
ska jag ta hämnd på mina ovänner
och straffa dem som hatar mig.
42 Jag ska göra mina pilar
berusade av blod,
mitt svärd ska mätta sig av kött,
av fallnas och fångnas blod,
av fiendehövdingars huvuden.
43 Ps 9:13, Rom 15:10, Upp 19:2.32:43 Septuaginta tillägger i början av versen: "Jubla, ni himlar, tillsammans med honom! Alla Guds söner ska tillbe honom." Citeras i Hebr 1:6 som profetia om Kristus.Jubla, ni hednafolk
tillsammans med hans folk,32:43Jubla, ni hednafolk tillsammans med hans folkCiteras av Paulus i Rom 15:10.
för han hämnas sina tjänares blod.
Han tar hämnd på sina ovänner
och bringar försoning för sitt land,
sitt folk.
44 4 Mos 13:17. Mose kom tillsammans med Hosea32:44HoseaVariant på namnet Josua, hans ursprungliga namn (4 Mos 13:17)., Nuns son, och talade hela denna sångs ord inför folket. 45 Och när Mose hade talat alla dessa ord till hela Israel, 46 5 Mos 6:6f, 11:18f, 31:26. sade han till dem: "Lägg på hjärtat alla de ord som jag i dag gör till vittnen mot er, så att ni befaller era barn att hålla fast vid och följa alla ord i denna lag. 47 Hebr 4:12. Detta är inte ett tomt ord för er, det gäller ert liv. Genom detta ord ska ni få ett långt liv i det land, dit ni nu går över Jordan för att ta det i besittning."
Gud talar om Moses död
48 Samma dag talade Herren till Mose och sade: 49 4 Mos 27:12f. "Stig upp här på Abarimberget, på berget Nebo32:49Abarimberget … NeboBergskedja och topp ca en mil öster om Döda havets nordspets. i Moabs land mitt emot Jeriko, så ska du få se Kanaans land som jag ger åt Israels barn till besittning. 50 4 Mos 20:25f, 33:38f. Du ska dö där på berget dit du stiger upp, och du ska samlas till ditt folk, liksom din bror Aron dog på berget Hor32:50Aron dog på berget HorSe 4 Mos 20:23f, 33:38. och samlades till sitt folk. 51 4 Mos 20:12f. Detta sker för att ni var trolösa mot mig mitt bland Israels barn vid Meribas vatten32:51trolösa … vid Meribas vattenSe 4 Mos 20, Ps 106:32. vid Kadesh i öknen Zin, eftersom ni inte höll mig helig bland Israels barn. 52 5 Mos 34:4. Du ska se landet rakt framför dig, men du ska inte komma in dit, till det land som jag ger åt Israels barn."