1 Liban, ouvre tes portes, et que le feu dévore tes cèdres!
2 Cyprès, gémissez! Car le cèdre est tombé, car les plus magnifiques sont ravagés. Gémissez, chênes de Bassan! Car la forêt inaccessible est abattue.
3 On entend gémir les bergers, car leur magnificence est dévastée; on entend rugir les lionceaux, car la parure du Jourdain est dévastée.
4 Ainsi a dit l’Éternel mon Dieu: Pais les brebis destinées à la boucherie,
5 Que leurs acheteurs tuent sans être coupables, et dont les vendeurs disent: "Béni soit l’Éternel! je m’enrichis", et qu’aucun de leurs bergers n’épargne.
6 Car je n’épargnerai plus les habitants du pays, dit l’Éternel. Et voici, je livrerai les hommes aux mains les uns des autres et aux mains de leur roi; ils écraseront le pays, et je ne délivrerai pas de leurs mains.
7 Je me mis donc à paître les brebis destinées à la boucherie, assurément les plus misérables du troupeau. Et je pris deux houlettes dont j’appelai l’une Faveur, et l’autre Liens, et je fis paître les brebis.
8 Et je retranchai trois bergers en un seul mois; car mon âme s’était fatiguée d’eux, et leur âme aussi s’était dégoûtée de moi.
9 Et je dis: Je ne vous paîtrai plus! Que la brebis mourante, meure; que celle qui doit périr, périsse, et que celles qui restent, dévorent la chair l’une de l’autre.
10 Et je pris ma houlette Faveur, et je la brisai pour rompre mon alliance, que j’avais traitée avec tous les peuples.
11 Elle fut rompue en ce jour-là, et ainsi les plus misérables du troupeau, qui regardaient à moi, reconnurent que c’était la parole de l’Éternel.
12 Et je leur dis: Si vous le trouvez bon, donnez-moi mon salaire; sinon, ne le donnez pas. Et ils pesèrent pour mon salaire trente pièces d’argent.
13 Et l’Éternel me dit: Jette-le au potier, ce prix magnifique auquel j’ai été estimé par eux! Et je pris les trente pièces d’argent, et les jetai dans la maison de l’Éternel, pour le potier.
14 Puis je brisai ma seconde houlette, les Liens, pour rompre la fraternité entre Juda et Israël.
15 Puis l’Éternel me dit: Prends encore l’équipement d’un berger insensé.
16 Car voici, je vais susciter dans le pays un berger qui ne visitera pas celles qui périssent, qui ne cherchera pas celle qui s’égare, qui ne guérira pas la blessée, et ne nourrira pas celle qui est saine; mais il mangera la chair des plus grasses, et il rompra leurs ongles.
17 Malheur au pasteur de néant, qui abandonne le troupeau! Que l’épée tombe sur son bras et sur son œil droit! Que son bras se dessèche, et que son œil droit s’éteigne entièrement!
De härliga trädens fall
1 Öppna dina dörrar, Libanon,
så att eld kan förtära
dina cedrar.
2 Jämra dig, du cypress,
för cedern har fallit,
de härliga träden är skövlade.
Jämra er, ni Bashans ekar,
för den täta skogen är fälld.
3 Jer 12:15, 25:36f, 50:44. Hör herdarnas jämmer
när deras härlighet skövlas!
Hör de unga lejonens vrål
när Jordans härlighet skövlas!
De två herdarna
4 Så sade Herren min Gud: "Bli en herde för slaktfåren, 5 Ps 44:23, Rom 8:36. eftersom deras köpare slaktar dem utan att straffas och de som säljer dem säger: Lovad är Herren, jag har blivit rik! Inte heller deras herdar förbarmar sig över dem, 6 Sak 8:10. för jag ska inte längre förbarma mig över dem som bor i landet", säger Herren. "Se, jag ska överlämna människorna åt varandra och åt deras kung. De ska ödelägga landet, och jag ska inte rädda någon ur deras hand."
7 Och jag blev en herde för slaktfåren, de olyckliga fåren: Jag tog två stavar, den ena kallade jag Nåd och den andra kallade jag Enhet. Så blev jag en herde för fåren. 8 Och inom en månad gjorde jag slut på de tre herdarna. Jag blev otålig på dem, och de i sin tur fick motvilja mot mig. 9 Då sade jag till fåren: "Jag vill inte vara er herde längre. Det som dör får dö och det som förgås får förgås, och de som blir kvar får äta upp varandra." 10 Ps 89:40, Jer 14:21, Hos 2:18. Så tog jag min stav Nåd och bröt sönder den för att upplösa förbundet som jag hade slutit med alla folk. 11 Så upplöstes det på den dagen, och de olyckliga fåren11:11de olyckliga fårenAnnan översättning (så Septuaginta): "boskapshandlarna". som iakttog mig förstod att detta var Herrens ord.
12 2 Mos 21:32, Matt 26:15. Och jag sade till dem: "Om ni finner för gott, så ge mig min lön. Men om inte, så låt det vara." Då vägde de upp min lön, trettio siklar silver11:12trettio siklar silverDrygt 300 gram, priset för en slav (2 Mos 21:32). Citeras i Matt 27:9 som en profetia om hur Jesus blev förrådd för 30 silvermynt.. 13 Matt 27:3f, Apg 1:18f. Och Herren sade till mig: "Kasta det åt krukmakaren!" – det härliga pris som de tyckte jag var värd. Och jag tog de trettio silversiklarna och kastade dem i Herrens hus åt krukmakaren. 14 Därefter bröt jag sönder min andra stav, Enhet, för att upplösa broderskapet mellan Juda och Israel.
15 Och Herren sade också till mig: "Skaffa dig redskap igen som en oförnuftig herde. 16 Jer 23:1f, Hes 34:3f. För se, jag ska låta det uppstå en herde i landet som inte sköter om dem som håller på att gå under, inte söker upp de förlorade, inte helar de sårade och inte ger mat åt de friska, utan äter de fetas kött och river sönder deras klövar."
17 Sak 13:7, Joh 10:12. Ve den oduglige herden11:17den oduglige herdenAnnan översättning (så Septuaginta): "avgudaherden".
som överger sin hjord!
Må svärdet träffa hans arm
och hans högra öga,
må hans arm förtvina helt
och hans högra öga
helt förmörkas.