1 Gedenke, HERR, was uns widerfahren ist! Schau her und siehe unsere Schmach! 2 Unser Erbe ist den Fremden zugefallen, unsere Häuser den Ausländern. 3 Wir sind Waisen geworden, vaterlos, unsere Mütter zu Witwen. 4 Unser Wasser trinken wir um Geld, unser Holz kommt uns gegen Bezahlung zu. 5 Unsere Verfolger sind uns beständig auf dem Hals; werden wir müde, so gönnt man uns keine Ruhe. 6 Wir haben Ägypten die Hand gereicht und Assur, um genug Brot zu erhalten. 7 Unsere Väter, die gesündigt haben, sind nicht mehr; wir müssen ihre Schuld tragen. 8 Knechte herrschen über uns; niemand befreit uns aus ihrer Hand! 9 Wir schaffen unsere Nahrung unter Lebensgefahr herbei, weil uns in der Wüste das Schwert bedroht. 10 Unsere Haut ist schwarz wie ein Ofen, so versengt uns der Hunger. 11 Frauen wurden in Zion vergewaltigt, Jungfrauen in den Städten Judas. 12 Fürsten wurden durch ihre Hand gehängt, die Person der Alten hat man nicht geachtet. 13 Jünglinge müssen Mühlsteine tragen und Knaben straucheln unter Bürden von Holz. 14 Die Ältesten bleiben weg vom Tor, und die Jünglinge lassen ihr Saitenspiel. 15 Die Freude unsres Herzens ist dahin, unser Reigen hat sich in Klage verwandelt. 16 Die Krone ist uns vom Haupte gefallen; wehe uns, daß wir gesündigt haben! 17 Darob ist unser Herz krank geworden, darum sind unsere Augen trübe: 18 weil der Berg Zion verwüstet ist; Füchse tummeln sich daselbst. 19 Du aber, o HERR, bleibst ewiglich, dein Thron besteht für und für! 20 Warum willst du uns für immer vergessen, uns verlassen auf Lebenszeit? 21 Bringe uns zu dir zurück, o HERR, so kehren wir um; laß es wieder werden wie vor alters! 22 Oder hast du uns gänzlich verworfen, bist du allzusehr über uns erzürnt?
1 Kia mahara, e Ihowā, ki te mea kua pā nei ki a mātou;
tirohia mai, kia kite ai koe i tō mātou ingoa kino.
2 Kua riro tō mātou wāhi tupu i ngā tāngata kē,
ō mātou whare i ngā tautāngata.
3 He pani mātou, kāhore he matua,
ko ō mātou whaea ānō he pouaru.
4 Nā te moni i inu wai ai mātou;
ko ā mātou wahie he mea hoko.
5 Kei runga kei ō mātou kakī ō mātou kaiwhai;
e māuiui ana mātou, kāhore he tānga manawa mō mātou.
6 Kua hoatu e mātou te ringa ki ngā Īhipiana, ki ngā Ahiriana,
kia mākona ai mātou i te taro.
7 I hara ō mātou mātua, ā, kua kore;
ā, kua whakawahā e mātou ō rātou hē.
8 Ko ngā pononga ō mātou rangatira;
kāhore he kaiwhakaora mō mātou i ō rātou ringa.
9 E tata mate mātou ka whiwhi ai i te taro,
i te hoari hoki o te koraha.
10 Mangu ana ō mātou kiri ānō he oumu,
i te wera ngau kino o te hemokai.
11 Taea ana e rātou ngā wāhine o Hiona,
ngā wāhina i ngā pā o Hūrā.
12 Ko ngā rangatira, tāronatia ake e tō rātou ringa;
kīhai ngā kanohi o ngā kaumātua i whakahōnoretia.
13 Ko ngā taitama kei te waha i te huri,
hinga ana ngā tamariki i te pīkaunga wahie.
14 Ko ngā kaumātua i ngā kūwaha kua kore,
me te waiata hoki a ngā taitama.
15 Kua mutu te koa o ō mātou ngākau,
kua puta kē tā mātou kanikani hei uhunga.
16 Kua taka te karauna o tō mātou māhunga;
auē te mate mō mātou kua hara hoki mātou.
17 Nā reira, whakaruhi noa iho ō mātou ngākau;
nā ēnei mea pōuriuri ana ō mātou kanohi.
18 Nā te maunga hoki o Hiona kua ururuatia nei,
e hāereerea nei e ngā pokiha.
19 Pūmau tonu koe, ake ake, e Ihowā;
ko tōu torōna kei tērā whakatupuranga, kei tērā whakatupuranga.
20 He aha koe i wareware tonu ai ki a mātou?
He aha koe i whakarere ai i a mātou, ā roa noa iho ngā rā?
21 Whakatahuritia atu mātou ki a koe, e Ihowā, ā, ka tahuri mātou;
whakahoutia ō mātou rā, kia rite ki ō mua.
22 Otiia, kua tino whakakāhore rawa koe ki a mātou,
e tino nui ana tōu riri ki a mātou.