1 Manasse war zwölf Jahre alt, als er König ward, und regierte fünfundfünfzig Jahre lang zu Jerusalem. 2 Und er tat, was böse war in den Augen des HERRN, nach den Greueln der Heiden, welche der HERR vor den Kindern Israel vertrieben hatte. 3 Er baute die Höhen wieder auf, die sein Vater Hiskia abgebrochen hatte, und errichtete den Baalen Altäre und machte Ascheren und betete das ganze Heer des Himmels an und diente ihnen. 4 Er baute auch Altäre im Hause des HERRN, davon der HERR gesagt hatte: Zu Jerusalem soll mein Name sein ewiglich! 5 Und er baute dem ganzen Heere des Himmels Altäre, in beiden Vorhöfen am Hause des HERRN. 6 Er führte auch seine Söhne durchs Feuer im Tal des Sohnes Hinnoms und trieb Wolkendeuterei, Schlangenbeschwörung und Zauberei und hielt Geisterbanner und Wahrsager und tat vielerlei Böses vor dem HERRN, um ihn zu kränken. 7 Er setzte auch das Götzenbild, das er machen ließ, in das Haus Gottes, davon Gott zu David und seinem Sohn Salomo gesagt hatte: In dieses Haus und nach Jerusalem, das ich aus allen Stämmen Israels erwählt habe, will ich meinen Namen setzen ewiglich; 8 und ich will Israels Fuß nicht mehr aus dem Lande vertreiben, das ich ihren Vätern bestimmt habe, sofern sie darauf achten, alles zu tun, was ich ihnen geboten habe im ganzen Gesetz, in den Satzungen und Rechten, durch Mose! 9 Aber Manasse verführte das Volk Juda und die Einwohner von Jerusalem, so daß sie Ärgeres taten als die Heiden, die der HERR vor den Kindern Israel vertilgt hatte. 10 Und der HERR redete zu Manasse und zu seinem Volk, aber sie merkten nicht darauf. 11 Da ließ der HERR die Heerführer des Königs von Assyrien über sie kommen, die fingen Manasse mit Haken, banden ihn mit zwei ehernen Ketten und verbrachten ihn nach Babel. 12 Als er nun in der Not war, flehte er den HERRN, seinen Gott, an und demütigte sich sehr vor dem Gott seiner Väter. 13 Und da er zu ihm betete, ließ sich Gott von ihm erbitten, also daß er sein Flehen erhörte und ihn wieder gen Jerusalem zu seinem Königreich brachte. Da erkannte Manasse, daß der HERR Gott ist. 14 Darnach baute er eine äußere Mauer an der Stadt Davids, westlich vom Bach Gihon und bis zum Eingang durch das Fischtor und rings um den Ophel, machte sie sehr hoch und legte Hauptleute in alle festen Städte Judas. 15 Er tat auch die fremden Götter weg und entfernte das Götzenbild aus dem Hause des HERRN und alle Altäre, die er auf dem Berge des Hauses des HERRN und zu Jerusalem gebaut hatte, und warf sie vor die Stadt hinaus. 16 Und er baute den Altar des HERRN und opferte darauf Dankopfer und Lobopfer und befahl Juda, daß sie dem HERRN, dem Gott Israels, dienen sollten. 17 Zwar opferte das Volk noch auf den Höhen, aber nur dem HERRN, seinem Gott. 18 Die weitere Geschichte Manasses und sein Gebet zu seinem Gott und die Reden der Seher, die im Namen des HERRN, des Gottes Israels, zu ihm redeten, siehe, das steht in den Geschichten der Könige von Israel. 19 Sein Gebet, und wie sich Gott von ihm hat erbitten lassen, und alle seine Sünde und seine Missetat und die Orte, darauf er die Höhen baute und Ascheren und Götzenbilder aufstellte, ehe er gedemütigt ward, siehe, das ist beschrieben in den Geschichten der Seher. 20 Und Manasse legte sich zu seinen Vätern, und man begrub ihn in seinem Hause; und sein Sohn Amon ward König an seiner Statt. 21 Zweiundzwanzig Jahre alt war Amon, als er König ward, und regierte zwei Jahre lang zu Jerusalem; 22 und er tat, was böse war in den Augen des HERRN, wie sein Vater Manasse getan hatte. Und Amon opferte allen Götzen, die sein Vater Manasse gemacht hatte, und diente ihnen. 23 Aber er demütigte sich nicht vor dem HERRN, wie sich sein Vater Manasse gedemütigt hatte, sondern er, Amon, lud große Schuld auf sich. 24 Und seine Knechte machten eine Verschwörung gegen ihn und töteten ihn in seinem Hause. 25 Da erschlug die Landbevölkerung alle, welche die Verschwörung wider den König Amon gemacht hatten; und die Landbevölkerung machte seinen Sohn Josia zum König an seiner Statt.
Manasse kung i Juda
1 2 Kung 21:1f. Manasse var tolv år när han blev kung, och han regerade femtiofem år33:1Manasse … femtiofem årCa 697-642 f Kr, samregent med sin far Hiskia till 687 f Kr. Manasse betyder "får att glömma" (jfr 1 Mos 41:51). Assyriska dokument noterar att Manasse sände tribut och byggmaterial. Se även 2 Kung 21. i Jerusalem. 2 5 Mos 18:9, 1 Kung 14:24, 2 Krön 28:3, 36:14. Han gjorde det som var ont i Herrens ögon, efter den avskyvärda seden hos de folk som Herren hade fördrivit för Israels barn. 3 2 Kung 18:4, 23:5f, 2 Krön 31:1. Han byggde på nytt upp de offerhöjder som hans far Hiskia hade brutit ner. Och han reste altaren åt baalerna och gjorde asherapålar, och han tillbad och tjänade himlens hela härskara. 4 5 Mos 12:5, 2 Sam 7:10, 13, 1 Kung 8:29, 9:3, 2 Krön 7:12, 28:24. Han byggde altaren i Herrens hus. Det var om detta hus som Herren hade sagt: "I Jerusalem ska mitt namn vara för evig tid." 5 Han byggde altaren åt himlens hela härskara på de båda förgårdarna till Herrens hus. 6 3 Mos 18:21, 19:26, 20:2, 2 Krön 28:3. Han lät sina barn gå genom eld i Hinnoms sons dal och utövade teckentyderi, svartkonst och trolldom, skaffade sig andebesvärjare och spåmän och gjorde mycket som var ont i Herrens ögon, så att han väckte hans vrede.
7 2 Krön 7:12, 16. Avgudabilden som han gjort ställde han in i Guds hus om vilket Gud hade sagt till David och hans son Salomo: "I detta hus och i Jerusalem som jag har utvalt bland alla Israels stammar, vill jag fästa mitt namn för evig tid. 8 Jag ska inte mer låta Israel vandra bort från det land som jag har bestämt åt era fäder, om de bara håller fast vid och följer allt jag befallt dem efter den lag och de stadgar och föreskrifter som de har fått genom Mose." 9 Men Manasse förledde Juda och Jerusalems invånare, så att de gjorde mer ont än de folk som Herren hade utrotat för Israels barn.
10 2 Kung 21:10f, 2 Krön 24:19.Herren talade till Manasse och hans folk, men de gav inte akt på hans ord. 11 5 Mos 28:36, 2 Kung 19:28, 2 Krön 36:6, Hes 19:4. Då lät Herren den assyriske kungens arméer33:11den assyriske kungens arméerKanske Assurbanipal (ca 667-627 f Kr). Mellan 652-646 f Kr slog han ner ett stort uppror som Babel och dess allierade (araber, amoreer m fl) hade startat, och kanske hade Manasse gjort gemensam sak med dem liksom hans far Hiskia före honom (2 Kung 20:12). komma över dem. De slog Manasse i bojor och fängslade honom med kopparbojor och förde honom till Babel. 12 Men när han nu var i nöd, bönföll han inför Herren sin Gud och ödmjukade sig djupt för sina fäders Gud. 13 Esra 8:23, Dan 4:32. Och när han bad så till honom, bönhörde Herren honom och lyssnade till hans bön och lät honom komma tillbaka till Jerusalem som kung. Då insåg Manasse att det är Herren som är Gud.
14 Han byggde en yttermur till Davids stad väster om Gihon i dalen, fram till ingången till Fiskporten och runt omkring Ofel och gjorde den mycket hög. Sedan tillsatte han befälhavare i alla befästa städer i Juda. 15 Han avlägsnade de främmande gudarna och avgudabilden från Herrens hus, liksom alla de altaren som han hade byggt på det berg där Herrens hus stod, och i Jerusalem, och han kastade ut dem utanför staden. 16 Sedan upprättade han Herrens altare och offrade gemenskapsoffer och tackoffer på det och uppmanade Juda att tjäna Herren, Israels Gud. 17 1 Kung 3:2. Folket offrade ändå på höjderna, men bara åt Herren sin Gud.
18 2 Kung 21:17f. Vad som mer finns att säga om Manasse och om hans bön till sin Gud och om de ord som siarna talade till honom i Herrens, Israels Guds, namn, det står i Israels kungars krönika. 19 Om hans bön och hur han blev bönhörd, om all hans synd och trolöshet och om de platser där han byggde offerhöjder och ställde upp asherapålar och gjutna bilder, innan han ödmjukade sig, är skrivet i Hosajs krönika. 20 Manasse gick till vila hos sina fäder, och man begravde honom där han bodde. Hans son Amon blev kung efter honom.
Amon kung i Juda
21 2 Kung 21:19f. Amon var tjugotvå år när han blev kung, och han regerade två år33:21Amon … två årCa 642-640 f Kr. Amon betyder "betrodd" eller "hantverkare" och var också ett egyptiskt gudanamn (Jer 46:25). Se även 2 Kung 21:19f. i Jerusalem. 22 Han gjorde det som var ont i Herrens ögon, så som hans far Manasse hade gjort. Han offrade åt alla de avgudabilder som hans far Manasse hade tillverkat, och han dyrkade dem. 23 Men han ödmjukade sig inte inför Herren, så som hans far Manasse hade gjort, utan han hopade skuld på skuld. 24 2 Kung 12:20, 2 Krön 25:27. Och hans tjänare sammansvor sig mot honom och dödade honom hemma i hans hus.
25 Men folket i landet dödade alla som hade sammansvurit sig mot kung Amon. Därefter gjorde folket i landet hans son Josia till kung efter honom.