2 Crônicas 14

1 (013-23) Und Abija legte sich zu seinen Vätern, und sie begruben ihn in der Stadt Davids; und Asa, sein Sohn, ward König an seiner Statt. Zu dessen Zeiten war das Land stille, zehn Jahre lang. 2 (014-1) Und Asa tat, was gut und recht war vor dem HERRN, seinem Gott. 3 (014-2) Denn er entfernte die fremden Altäre und die Höhen und zerbrach die Säulen und hieb die Ascheren um; 4 (014-3) und gebot Juda, den HERRN, den Gott ihrer Väter, zu suchen und zu tun nach dem Gesetz und Gebot. 5 (014-4) Er entfernte auch aus allen Städten Judas die Höhen und die Sonnensäulen. Und das Königreich hatte Ruhe unter ihm. 6 (014-5) Und er baute feste Städte in Juda, weil in jenen Jahren das Land Ruhe hatte und kein Krieg wider ihn geführt wurde; denn der HERR gab ihm Ruhe. 7 (014-6) Und er sprach zu Juda: Lasset uns diese Städte bauen und sie mit Mauern umgeben und mit Türmen, Toren und Riegeln, weil das Land noch vor uns liegt! Denn wir haben den HERRN, unsern Gott, gesucht; wir haben ihn gesucht, und er hat uns Ruhe gegeben ringsumher. Also bauten sie, und es gelang ihnen. 8 (014-7) Und Asa hatte ein Heer, das Schild und Speer trug, aus Juda 300000 und aus Benjamin 280000, welche die Tartsche trugen und mit Bogen schossen. Diese waren alle starke Helden. 9 (014-8) Aber Serach, der Mohr, zog aus wider sie mit einem Heer von tausendmal tausend, dazu dreihundert Wagen, und er kam bis Marescha. 10 (014-9) Und Asa zog aus, ihm entgegen. Und sie rüsteten sich zum Kampf im Tal Zephata bei Marescha. 11 (014-10) Und Asa rief den HERRN, seinen Gott, an und sprach: HERR, bei dir ist kein Unterschied, zu helfen, wo viel oder wo keine Kraft ist. Hilf uns, HERR, unser Gott, denn wir verlassen uns auf dich; und in deinem Namen sind wir gekommen wider diesen Haufen! Du, HERR, bist unser Gott! Vor dir behält der Sterbliche keine Kraft! 12 (014-11) Da schlug der HERR die Mohren vor Asa und vor Juda, daß die Mohren flohen. 13 (014-12) Und Asa samt dem Volk, das bei ihm war, jagte ihnen nach bis gen Gerar. Und von den Mohren fielen so viele, daß sie sich nicht erholen konnten, sondern sie wurden geschlagen vor dem HERRN und vor seiner Heerschar; und sie trugen sehr viel Raub davon. 14 (014-13) Und sie schlugen alle Städte um Gerar her; denn die Furcht des HERRN kam über sie. Und sie plünderten alle Städte; denn es war viel Beute darin. 15 (014-14) Auch die Hirtenzelte schlugen sie und führten viele Schafe und Kamele hinweg und kehrten wieder nach Jerusalem zurück.

1 *1 Kung 15:8. Abia gick till vila hos sina fäder, och man begravde honom i Davids stad. Hans son Asa*14:1AsaBetyder kanske "läkare" eller "myrten". Regerade ca 911-870 f Kr (16:13). Se även 1 Kung 15:9f. blev kung efter honom. Under hans tid hade landet ro i tio år*14:1ro i tio årCa 910-900 f Kr..

Asa blir kung i Juda

2 *1 Kung 15:11f. Asa gjorde det som var gott och rätt i Herren sin Guds ögon. 3 *5 Mos 7:5, 1 Kung 15:12. Han avlägsnade de främmande altarna*14:3de främmande altarnaByggdes för Salomos hedniska hustrur (1 Kung 11:7). och offerhöjderna, slog sönder stoderna och högg ner asherapålarna. 4 Han uppmanade Juda att söka Herren, sina fäders Gud, och att hålla lagen och budorden. 5 *3 Mos 26:30, 2 Krön 34:4, 7. Ur alla Juda städer tog han bort offerhöjderna och solstoderna.*14:5solstodernaAnnan översättning: "rökelsealtarna" (till hedniska avgudar, jfr 30:14). Och riket hade lugn under hans tid.

6 Han byggde befästa städer i Juda eftersom landet hade ro. Och han förde inte något krig under dessa år, för Herren hade gett honom ro. 7 Han sade därför till Juda: "Låt oss bygga dessa städer och runt omkring förse dem med murar och torn, med portar och bommar. Landet är ännu vårt, därför att vi har sökt Herren vår Gud. Vi har sökt honom, och han har gett oss ro på alla sidor."

Så byggde de och hade framgång. 8 Asa hade en här som utgjordes av 300 000 man från Juda och som bar stora sköldar och spjut. Utöver dessa kom från Benjamin 280 000 man som bar små sköldar och som spände båge. Alla dessa var tappra stridsmän.

9 Men nubiern Sera*14:9nubiern SeraMöjligen farao Sekhemkheperre (Osorkon I), Shishaks son som regerade ca 922-887 f Kr. Hebr. kushí, som oftast betyder "nubier" (från nuvarande Sudan), används i så fall i den allmännare betydelsen "mörkhyad". Ordet tycks annars i 4 Mos 12:1 kunna syfta på midjaniter från nordvästra Saudiarabien, och det kan i så fall handla om en arabisk invasion. drog ut mot dem med en här på tusen gånger tusen man och trehundra vagnar, och han kom ända till Maresha. 10 Asa drog ut mot honom, och de ställde upp sig till strid i Sefatas dal vid Maresha*14:10MareshaBefäst stad (11:8) nästan 5 mil sydväst om Jerusalem, nära rikets gräns.. 11 *Dom 7:2, 7, 1 Sam 14:6. Då ropade Asa till Herren sin Gud: "Herre, utom dig finns ingen som kan hjälpa i striden mellan den starke och den svage. Så hjälp oss, Herre vår Gud, för vi stöder oss på dig, och vi har kommit hit i ditt namn mot denna skara. Herre, du är vår Gud. Låt ingen människa stå dig emot."

12 *2 Krön 16:8. Och Herren lät nubierna bli slagna av Asa och Juda så att de flydde. 13 Asa och folket som var med honom förföljde dem ända till Gerar.*14:12GerarOmråde söder om Gazaremsan, bördigt under biblisk tid (vers 14, 1 Mos 26). Av nubierna föll så många att ingen av dem kom undan med livet, för de blev nergjorda av Herren och hans här. Och folket tog ett stort byte. 14 *2 Krön 17:10. Sedan intog de alla städer runt omkring Gerar, eftersom fruktan för Herren hade kommit över dem. Och de plundrade alla städerna, eftersom det fanns mycket att plundra i dem. 15 Till och med boskapsskjulen bröt de ner, och de förde bort kameler och småboskap i mängd. De vände sedan tillbaka till Jerusalem.