Jeremias 26

1 Im Anfang der Regierung Jojakims, des Sohnes Josias, des Königs von Juda, erging dieses Wort vom HERRN: 2 So spricht der HERR: Stelle dich auf im Vorhof des Hauses des HERRN und rede zu allen Städten Judas, die da kommen, um anzubeten im Hause des HERRN, alle Worte, welche ich dir befohlen habe, ihnen zu sagen; tue kein Wort davon! 3 Vielleicht werden sie hören und sich abwenden, ein jeder von seinem bösen Wege, so will ich mich des Übels gereuen lassen, das ich ihnen zu tun gedenke um ihrer bösen Taten willen. 4 Und zwar sollst du zu ihnen sagen: So spricht der HERR: Wenn ihr mir nicht gehorcht, daß ihr nach dem Gesetze wandelt, welches ich euch vorgelegt habe, 5 und nicht hört auf die Worte meiner Knechte, der Propheten, die ich zu euch sende, frühe und fleißig, auf die ihr aber nicht gehört habt, 6 so will ich’s mit diesem Hause wie mit dem zu Silo machen und diese Stadt zum Fluche allen Völkern der Erde! 7 Es hörten aber die Priester und die Propheten und das ganze Volk, wie Jeremia diese Worte redete im Hause des HERRN. 8 Als nun Jeremia alles gesagt hatte, was ihm der HERR zum ganzen Volk zu reden befohlen hatte, griffen ihn die Priester, die Propheten und alles Volk und sprachen: Du mußt des Todes sterben! 9 Warum weissagst du im Namen des HERRN und sagst, es werde diesem Hause gehen wie Silo und diese Stadt werde wüste werden, ohne Bewohner? Und das ganze Volk sammelte sich um Jeremia im Hause des HERRN. 10 Als aber die Fürsten von Juda diese Worte vernahmen, kamen sie vom königlichen Palast herauf zum Hause des HERRN und setzten sich nieder beim Eingang des neuen Tores des HERRN. 11 Da sprachen die Priester und die Propheten zu den Fürsten und zum ganzen Volk: Dieser Mann ist des Todes schuldig, weil er wider diese Stadt geweissagt hat, wie ihr es mit eigenen Ohren gehört habt! 12 Da sprach Jeremia zu den Fürsten und zum ganzen Volk: Der HERR hat mich gesandt, wider dieses Haus und wider diese Stadt alles das zu weissagen, was ihr gehört habt. 13 Und nun bessert eure Wege und eure Taten und gehorcht der Stimme des HERRN, eures Gottes, so wird sich der HERR das Übel gereuen lassen, das er euch angedroht hat! 14 Doch seht, ich bin in euren Händen; tut mir, wie es euch gut und recht dünkt! 15 Nur sollt ihr wissen, daß, wenn ihr mich tötet, ihr unschuldiges Blut auf euch und auf diese Stadt und auf ihre Bewohner ladet; denn wahrhaftig, der HERR hat mich zu euch gesandt, um vor euren Ohren alle diese Worte zu reden! 16 Da sprachen die Fürsten und alles Volk zu den Priestern und zu den Propheten: Dieser Mann ist nicht des Todes schuldig; denn er hat im Namen des HERRN, unsres Gottes, zu uns geredet! 17 Und es standen auch etliche Männer von den Ältesten des Landes auf und sprachen zur ganzen Gemeinde des Volkes: 18 Micha, der Moraschite, hat in den Tagen des Königs Hiskia von Juda geweissagt und zu dem ganzen jüdischen Volk gesagt: So spricht der HERR der Heerscharen: Man wird Zion wie einen Acker pflügen, und Jerusalem soll zum Steinhaufen werden und der Berg des Hauses des HERRN zu einem bewaldeten Hügel! 19 Haben ihn auch Hiskia, der König von Juda, und ganz Juda deshalb getötet? Hat man nicht den HERRN gefürchtet und das Angesicht des HERRN angefleht, so daß sich der HERR das Übel gereuen ließ, das er ihnen angedroht hatte? Wir aber sollten ein so großes Unrecht wider unsere Seelen begehen? 20 Es war aber auch ein anderer Mann, der im Namen des HERRN weissagte, Urija, der Sohn Semajas von Kirjat-Jearim; der weissagte wider diese Stadt und wider dieses Land, ganz wie Jeremia. 21 Als aber der König Jojakim und alle seine Gewaltigen und alle seine Fürsten seine Worte vernahmen, suchte der König ihn zu töten; doch als es Urija hörte, fürchtete er sich und entfloh und entkam nach Ägypten. 22 Da sandte der König Jojakim Männer nach Ägypten, Elnatan, den Sohn Achbors, und mit ihm noch andere; 23 die holten Urija aus Ägypten und brachten ihn zum König Jojakim; der erschlug ihn mit dem Schwert und warf seinen Leichnam in die Gräber des gemeinen Volkes. 24 Doch war die Hand Achikams, des Sohnes Saphans, mit Jeremia, so daß er dem Volke nicht preisgegeben und nicht getötet wurde.

Jeremia hotas till livet

1 I början av Juda kung Jojakims, Josias sons, regering*26:1I början av … Jojakims … regeringÅr 609 f Kr, då Jerusalem just hade plundrats av Egypten (se 2 Kung 23:34f). kom detta ord från Herren. Han sade: 2 *5 Mos 4:2, Jer 7:2. "Så säger Herren: Ställ dig i förgården till Herrens hus och tala till alla Juda städer, till dem som kommer för att tillbe i Herrens hus. Tala till dem alla de ord som jag befaller dig att tala. Ta inte bort något från dem. 3 *Jes 1:19, Jer 18:8, 11, 36:3, 7, Jona 3:10. Kanske kommer de att lyssna och vända om var och en från sin onda väg. Då ska jag ångra det onda som jag har i sinnet att göra med dem på grund av deras onda gärningar.

4 Du ska säga till dem: Så säger Herren: Om ni inte vill lyssna på mig och vandra efter den lag som jag förelagt er 5 *2 Kung 17:13f, Jer 7:13f, 25:4, 35:15. och höra vad mina tjänare profeterna talar, dem som jag sänder er och gång på gång har sänt er fast ni inte har lyssnat, 6 *1 Sam 4:3, 11, Ps 78:60, Jer 7:12, 14, 24:9. då ska jag göra med detta hus som jag gjorde med Shilo. Och denna stad ska jag göra till en förbannelse för alla jordens folk."

7 Prästerna och profeterna och allt folket hörde Jeremia tala dessa ord i Herrens hus. 8 När Jeremia hade slutat tala allt som Herren hade befallt honom att säga till folket, grep prästerna, profeterna och allt folket honom och sade: "Du ska dö! 9 Hur vågar du profetera i Herrens namn och säga: Det ska gå för detta hus som för Shilo, och denna stad ska ödeläggas så att ingen bor där mer?" Och allt folket gaddade ihop sig mot Jeremia i Herrens hus.

10 När Juda furstar hörde det, gick de från kungens hus upp till Herrens hus och satte sig vid ingången till Herrens nya port. 11 *Jer 38:4, Matt 26:66, Mark 14:64, Apg 6:13. Då sade prästerna och profeterna till furstarna och till allt folket: "Den här mannen förtjänar att dö! Ni har ju hört med egna öron hur han profeterat mot denna stad."

12 Men Jeremia svarade alla furstarna och allt folket: "Herren har sänt mig att profetera mot detta hus och denna stad allt det som ni har hört. 13 *Jer 7:3, 18:8, 35:15. Ändra nu ert liv och era gärningar och hör Herren er Guds röst. Då kommer Herren att ångra det onda han har talat mot er. 14 Och vad mig angår är jag i er hand. Gör med mig vad ni anser vara gott och rätt. 15 *Ords 6:16f, Jer 7:6, Jona 1:14, Matt 23:35, 27:25. Men det ska ni veta att om ni dödar mig, så drar ni oskyldigt blod över er och över denna stad och över dem som bor här. För det är i sanning Herren som har sänt mig till er för att säga er allt detta."

16 Då sade furstarna och allt folket till prästerna och profeterna: "Den här mannen förtjänar inte att dö, för han har talat till oss i Herren vår Guds namn." 17 Några av de äldste i landet reste sig då och sade till folkets hela församling: 18 *Jer 9:11, Mika 1:1, 3:12. "Mika från Moreshet profeterade på Juda kung Hiskias tid*26:18Mika … profeterade på Juda kung Hiskias tidCa hundra år tidigare (se Mika 3:12). och sade till hela Juda folk: Så säger Herren Sebaot:

Sion ska plöjas upp till en åker,

Jerusalem bli en stenhop

och tempelberget

en skogbevuxen höjd.

19 Men lät Juda kung Hiskia med hela Juda döda honom? Fruktade han inte i stället Herren och bad till honom, så att Herren ångrade det onda som han hade talat emot dem? Drar vi inte själva över oss mycket ont nu?"

Profeten Uria

20 Där fanns också en annan man som profeterade i Herrens namn, Uria, Shemajas son, från Kirjat-Jearim. Han profeterade mot denna stad och detta land, precis som Jeremia hade gjort.

21 När då kung Jojakim med alla sina hjältar och alla furstar hörde vad han sade, ville han döda honom. Men när Uria fick höra det blev han förskräckt och flydde sin väg och kom till Egypten.

22 *Jer 36:12, 25. Då sände kung Jojakim några män till Egypten: Elnatan, Akbors son, och några andra tillsammans med honom. 23 De hämtade Uria från Egypten och förde honom till kung Jojakim.

Han lät döda honom med svärd och kastade hans döda kropp på den allmänna begravningsplatsen.

24 *2 Kung 22:12, 14, 25:22, Jer 39:14. Men Ahikam, Shafans son, höll sin hand över Jeremia, så att man inte lämnade honom i folkets våld för att dödas.