Jeremias 17

1 Die Sünde Judas ist aufgeschrieben mit eisernem Griffel und eingegraben mit diamantener Spitze auf die Tafel ihres Herzens und auf die Hörner ihrer Altäre, 2 wie ihre Kinder ihrer Altäre und ihrer Astarten gedenken bei den grünen Bäumen auf den hohen Hügeln. 3 Mein Berg im Gefilde, deine Habe und alle deine Schätze will ich zur Beute geben, deine Höhen um der Sünde willen in allen deinen Grenzen! 4 Und du wirst, und zwar durch eigene Schuld, dein Erbe verlassen müssen, das ich dir gegeben habe; und ich will dich deinen Feinden dienstbar machen in einem Lande, das du nicht kennst; denn das Feuer, das ihr in meinem Zorn angezündet habt, soll ewig brennen! 5 So spricht der Herr: Verflucht ist der Mann, der auf Menschen vertraut und Fleisch für seinen Arm hält und dessen Herz vom HERRN weicht! 6 Er wird sein wie ein Strauch in der Wüste; er wird nichts Gutes kommen sehen, sondern muß in dürren Wüstenstrichen hausen, in einem salzigen Lande, wo niemand wohnt. 7 Gesegnet ist der Mann, der auf den HERRN vertraut und dessen Zuversicht der HERR geworden ist! 8 Denn er wird sein wie ein Baum, der am Wasser gepflanzt ist und seine Wurzeln zu den Bächen ausstreckt. Er fürchtet die Hitze nicht, wenn sie kommt, sondern seine Blätter bleiben grün; auch in einem dürren Jahr braucht er sich nicht zu sorgen, und er hört nicht auf, Frucht zu bringen. 9 Überaus trügerisch ist das Herz und bösartig; wer kann es ergründen? 10 Ich, der HERR, erforsche das Herz und prüfe die Nieren, um einem jeden zu vergelten nach seinen Wegen, nach der Frucht seiner Taten. 11 Wie ein Rebhuhn, das Eier brütet, die es nicht gelegt hat, so ist, wer ein Vermögen macht, aber mit Unrecht; mitten in seinem Leben muß er davon, und an seinem Ende ist er ein Narr! 12 O Thron der Herrlichkeit, erhaben von Anbeginn, Ort unsres Heiligtums, HERR, du Hoffnung Israels! 13 Alle, die dich verlassen, müssen zuschanden werden; die von mir weichen, werden auf die Erde geschrieben werden; denn sie haben den HERRN verlassen, die Quelle lebendigen Wassers. 14 Heile du mich, HERR, so werde ich heil! Hilf du mir, so wird mir geholfen sein; denn du bist mein Lob! 15 Siehe, jene sprechen zu mir: «Wo ist das Wort des HERRN? Es soll doch eintreffen!» 16 Ich habe mich nicht geweigert, Hirte zu sein hinter dir her, und ich habe den Unglückstag niemals begehrt; das weißt du wohl; und was aus meinen Lippen gegangen ist, liegt offen vor deinem Angesicht. 17 So werde mir nun nicht zum Schrecken, denn du bist meine Zuflucht am Tage des Unglücks. 18 Meine Verfolger mögen zuschanden werden, mich aber laß nicht zuschanden werden; sie mögen erschrecken, mich aber laß nicht erschreckt werden; führe über sie den Tag des Unglücks, ja, zerbrich sie mit doppeltem Bruch! 19 Weiter sprach der HERR also zu mir: Gehe hin und stelle dich unter das Tor der Volksgenossen, durch das die Könige von Juda aus und eingehen, ja, unter alle Tore zu Jerusalem, und sage ihnen: 20 Höret das Wort des HERRN, ihr Könige von Juda, du ganz Juda und alle Einwohner von Jerusalem, welche durch diese Tore eingehen. 21 So spricht der HERR: Hütet euch um eurer Seele willen, daß ihr am Sabbattage keine Last auf euch nehmt und sie zu den Toren Jerusalems hineinbringt! 22 Auch sollt ihr am Sabbattag keine Last aus euren Häusern tragen und kein Werk tun; sondern heiligt den Sabbattag, wie ich euren Vätern geboten habe. 23 Aber sie sind mir nicht gehorsam gewesen und haben ihr Ohr nicht zu mir geneigt, sondern sind hartnäckig gewesen und haben weder gehorchen noch Züchtigung annehmen wollen. 24 Wenn ihr mir aber gehorcht, spricht der HERR, und am Sabbattag keine Last durch die Tore dieser Stadt hineintragt, sondern den Sabbat heiligt, so daß ihr an demselben Tag kein Werk tut, 25 so werden durch die Tore dieser Stadt Könige und Fürsten einziehen, welche auf dem Throne Davids sitzen werden; sie werden auf Wagen fahren und auf Pferden reiten, sie und ihre Fürsten, die Männer von Juda und alle Einwohner zu Jerusalem; und diese Stadt wird immerdar bewohnt bleiben. 26 Dazu werden von den Städten Judas und aus dem Umkreise Jerusalems, auch vom Lande Benjamin und aus der Ebene und vom Gebirge und vom Mittagslande solche kommen, die Brandopfer, Schlachtopfer, Speisopfer und Weihrauch darbringen und Dankopfer bringen in das Haus des HERRN. 27 Werdet ihr mir aber nicht gehorchen, daß ihr den Sabbattag heiligt und keine Bürde tragt und mit keiner solchen am Sabbattage durch die Tore Jerusalems hineingeht, so will ich ein Feuer anzünden in ihren Toren; das soll die Paläste Jerusalems verzehren und nicht erlöschen.

Juda synd

1 Juda synd är skriven

med järnstift,

ristad med diamantspets

på deras hjärtas tavla

och på deras altares horn.

2 *Jer 3:6, 7:18. Som man tänker på sina barn,

så tänker de på sina altaren

och sina asherapålar

vid gröna träd och på höga kullar.

3 *Jer 15:13f, 20:5, 21:13. Mitt berg på fältet,

din rikedom och alla dina skatter

ska jag lämna till plundring

liksom dina offerhöjder,

på grund av synd

i hela ditt land.

4 *3 Mos 26:33f, 5 Mos 32:22, Jer 5:19. Det är ditt eget fel

att du måste avstå ifrån det arv

som jag har gett dig.

Jag ska låta dig tjäna dina fiender

i ett land som du inte känner,

för ni har tänt min vredes eld,

och den ska brinna för evigt.

Förbannelse och välsignelse

5 *2 Krön 32:8, Ps 118:8, 146:3, Jes 2:22. Så säger Herren:

Förbannad är den

som litar till människor

och söker sin styrka

i det som är kött

och vars hjärta vänder sig bort

från Herren.

6 *Jer 48:6. Han är som en torr buske på heden

och får inte se

något gott komma.

Han bor på brända platser i öknen,

på salt jord där ingen bor.

7 *Ps 2:12, 34:9, 40:5, 84:13, 146:5, Ords 16:20, 29:25, Jes 30:18. Men välsignad är den

som litar till Herren

och har Herren till sin trygghet.

8 *Ps 1:3, 92:13f. Han är som ett träd

planterat vid vatten

som sträcker sina rötter

till bäcken.

Det fruktar inte om hetta kommer,

dess löv är alltid gröna.

Det oroas inte under torra år,

och det slutar aldrig

att bära frukt.

9 Bedrägligare än allt annat är hjärtat,

det är obotligt sjukt.

Vem kan förstå det?

10 *1 Sam 16:7, Ps 7:10, Jer 11:20, 20:12, 32:19, Rom 2:6, 8:27, Upp 2:23. Jag, Herren, utforskar hjärtat

och prövar njurarna

för att ge åt var och en

efter hans vägar,

efter hans gärningars frukt.

11 *Ps 39:7, Luk 12:20. Lik en rapphöna, som ruvar på ägg

som hon inte har lagt*17:11inte har lagtAnnan översättning: "inte får kläcka".,

är den som oärligt

samlar rikedom.

När halva livet gått

måste han lämna den,

och vid livets slut

ses han som en dåre.

12 En härlighetens tron,

en urgammal höjd

är vår helgedoms plats.

13 *Ps 36:10, 69:29, Jer 2:13, Luk 10:20, Joh 4:14.Herren är Israels hopp.

Alla som överger dig

kommer på skam.

De som avfaller från mig

ska bli skrivna på marken.*17:13skrivna på markenDvs inte i himlen, i livets bok (Ps 69:29, Jes 4:3, Upp 3:5). Jfr även Joh 8:6f.

De har övergett Herren,

källan med det levande vattnet.

Jeremias bön om frälsning

14 *5 Mos 10:21, Ps 60:7, Jer 33:6. Hela mig, Herre, så blir jag helad.

Fräls mig, så blir jag frälst,

för du är min lovsång.

15 *Jes 5:19, Hes 12:22, 2 Petr 3:4. Se, de säger till mig:

"Vad blir det av Herrens ord?

Låt det inträffa!"

16 Jag har inte dragit mig undan

från att vara en herde

som följer dig,

och inte längtat efter

fördärvets dag.

Du vet själv att det som kom

över mina läppar

sades inför ditt ansikte.

17 *Jer 16:19. Bli inte till skräck för mig!

Du är min tillflykt

på den onda dagen.

18 *Ps 25:3, 35:4, 40:15f, Jer 20:11. Låt mina förföljare få skämmas,

men låt inte mig

behöva skämmas.

Låt dem bli förskräckta,

men låt inte mig bli förskräckt.

Låt den onda dagen drabba dem

och krossa dem dubbelt upp.

Sabbatsbudet

19 Herren sade till mig: Gå och ställ dig i Folkets port där Juda kungar går in och ut, och i Jerusalems alla portar 20 *Jer 19:3, 22:2. och säg till dem: Hör Herrens ord, ni Juda kungar och hela Juda och Jerusalems alla invånare som går in genom dessa portar! 21 *Neh 13:19, Matt 12:1f. Så säger Herren: Se till för era själars skull att ni inte bär någon börda på sabbatsdagen*17:21börda på sabbatsdagenJfr Neh 13:15 där det handlar om försäljning. eller tar in den genom Jerusalems portar. 22 *2 Mos 20:8f, 23:12, 31:13, 5 Mos 5:12f, Neh 13:15f. Ni ska inte bära ut någon börda ur era hus på sabbatsdagen eller göra något annat arbete, utan håll sabbatsdagen helig så som jag har befallt era fäder. 23 *Jer 2:30, 5:3. Men de ville inte höra eller lyssna, utan var hårdnackade så att de inte hörde eller tog emot tillrättavisning.

24 *2 Mos 15:26, Jes 56:2, 58:13f, Hes 20:20. Men om ni hör mig, säger Herren, så att ni inte bär in någon börda på sabbaten genom denna stads portar utan håller sabbaten helig och inte gör något arbete på den dagen, 25 *Jer 22:4. då ska kungar och furstar som sitter på Davids tron dra in genom denna stads portar med vagnar och hästar, följda av sina furstar, Juda män och Jerusalems invånare. Då ska denna stad vara bebodd för alltid. 26 *Jer 32:44, 33:13. Från Juda städer, från Jerusalems omgivningar, från Benjamins land, från Låglandet, Bergsbygden och Negev*17:26Benjamins land … Låglandet, Bergsbygden och NegevOmråden nordost, sydväst, norr och söder om Jerusalem. ska man komma och bära fram brännoffer, slaktoffer, matoffer, rökelse och gemenskapsoffer till Herrens hus.

27 *Jer 7:20, Hes 20:47, Hos 8:14, Amos 2:5. Men om ni inte lyssnar till mitt bud att hålla sabbaten helig och inte bära in någon börda genom Jerusalems portar på sabbatsdagen, då ska jag tända en eld i dess portar. Den ska förtära Jerusalems borgar och inte kunna släckas.