Jeremias 6

1 Fliehet, ihr Kinder Benjamin, aus Jerusalems Mitte, und in Thekoa blaset die Posaune, und über Beth-Kerem richtet ein Zeichen auf; denn ein Unglück droht von Norden her und ein großes Verderben. 2 Die Liebliche und Verzärtelte, die Tochter Zion will ich zerstören. 3 Hirten mit ihren Herden werden zu ihr kommen; ihre Zelte werden sie aufschlagen rings um sie her, und ein jeder wird sein Teil abweiden. 4 «Heiliget einen Krieg gegen sie! Auf, laßt uns am Mittag hinaufziehen! Wehe uns, der Tag neigt sich, und die Abendschatten dehnen sich! 5 Auf, laßt uns bei Nacht hinaufziehen und ihre Paläste zerstören!» 6 Denn also hat der HERR der Heerscharen befohlen: Fället Bäume und schüttet einen Wall auf gegen Jerusalem! Das ist die Stadt, welche gestraft werden soll; denn lauter Gewalttat ist in ihrer Mitte. 7 Wie ein Brunnen sein Wasser quellen läßt, also läßt sie ihre Bosheit quellen; von Gewalttat und Bedrückung hört man in ihr; Leid und Mißhandlung muß ich beständig mitansehen. 8 Laß dich warnen, Jerusalem, damit sich meine Seele nicht ganz von dir entfremde, daß ich dich nicht zur Wüste mache, zu einem unbewohnten Lande! 9 Also spricht der HERR der Heerscharen: Am Überrest Israels wird man Nachlese halten wie am Weinstock. Strecke nochmals wie ein Weinleser deine Hand aus über die Ranken! 10 Zu wem soll ich reden, wem Zeugnis ablegen, daß sie es hören? Siehe, ihre Ohren sind unbeschnitten, sie können nicht aufmerken. Siehe, das Wort des HERRN ist ihnen zum Hohn geworden; sie haben keine Lust daran. 11 Und ich bin des Grimmes des HERRN so voll, daß ich ihn kaum zurückhalten kann. Gieße ihn aus über die Kinder auf der Gasse und über den Kreis der Jünglinge allzumal! Ja, Mann und Weib sollen gefangen werden, Alte und Wohlbetagte. 12 Ihre Häuser sollen andern zugewandt werden, Äcker und Weiber allzumal; denn ich will meine Hand ausstrecken wider die Bewohner dieses Landes, spricht der HERR. 13 Denn vom Kleinsten bis zum Größten trachten sie alle nach Gewinn, und vom Propheten bis zum Priester gehen sie alle mit Lügen um. 14 Und sie heilen den Schaden der Tochter meines Volkes leichthin, indem sie sprechen: «Friede, Friede!» wo doch kein Friede ist. 15 Schämen sollten sie sich, weil sie Greuel verübt haben; aber sie wissen nicht mehr, was sich schämen heißt, und empfinden keine Scham. Darum werden sie fallen unter den Fallenden; zur Zeit, da ich sie heimsuche, werden sie stürzen, spricht der HERR. 16 Also spricht der HERR: Tretet hin an die Wege und schauet und fraget nach den Pfaden der Vorzeit, welches der gute Weg sei, und wandelt darauf, so werdet ihr Ruhe finden für eure Seelen! Sie aber sprechen: «Wir wollen ihn nicht gehen!» 17 Und ich habe Wächter über euch bestellt: Merkt doch auf den Schall der Posaune! Sie aber sprechen: «Wir wollen nicht aufmerken!» 18 So höret nun, ihr Völker, und du, Gemeinde, erkenne, was unter ihnen geschieht! Höre es, Erde! 19 Siehe, ich will Unheil über dieses Volk kommen lassen, die Frucht ihrer Anschläge; denn auf meine Worte achteten sie nicht, und mein Gesetz verwarfen sie. 20 Was soll mir der Weihrauch von Saba und das köstliche Gewürzrohr aus fernem Lande? Eure Brandopfer mißfallen mir, und eure Schlachtopfer sind mir nicht angenehm. 21 Darum spricht der HERR also: Siehe, ich will diesem Volke Steine des Anstoßes in den Weg legen, damit Väter und Kinder zugleich daran zu Fall kommen; ein Nachbar mit dem andern wird umkommen. 22 So spricht der HERR: Siehe, es kommt ein Volk von Norden her, und eine große Nation erhebt sich von den äußersten Enden der Erde. 23 Mit Bogen und Wurfspieß sind sie bewaffnet; grausam sind sie und ohne Erbarmen. Ihr Lärmen ist wie das Brausen des Meeres, und auf Pferden reiten sie, gerüstet wie ein Mann zum Kampf wider dich, o Tochter Zion! 24 Als wir von ihnen hörten, wurden unsere Hände schlaff, Angst ergriff uns, Wehen wie eine Gebärende. 25 Gehe ja nicht aufs Feld hinaus und betritt die Straße nicht! Denn des Feindes Schwert verbreitet Schrecken ringsum. 26 Gürte einen Sack um dich, o Tochter meines Volkes, und wälze dich in der Asche; traure wie um einen einzigen Sohn, halte bittere Klage! Denn plötzlich wird der Verwüster über uns kommen. 27 Ich habe dich zum Prüfer über mein Volk bestellt, zum Goldprüfer, daß du erkennest und prüfest ihren Weg. 28 Sie sind alle widerspenstige Empörer, gehen mit Verleumdungen um; Erz und Eisen sind sie, allesamt Verderber. 29 Der Blasebalg schnaubt; aber aus dem Feuer kommt nur Blei, die Bösen werden doch nicht ausgeschieden! 30 Darum wird man sie «verworfenes Silber» nennen, weil der HERR sie verworfen hat.

Jerusalem belägras

1 *Jer 1:14, 4:6. Fly från Jerusalem,

ni Benjamins barn!

Blås i hornet i Tekoa*6:1TekoaOrt i bergsbygden ca 1,5 mil söder om Jerusalem. Tekoa liknar ordet för "hornstöt".,

res ett högt baner

i Bet-Hakkerem*6:1Bet-HakkeremBetyder "vingårdshuset". Enligt Hieronymus halvvägs till Tekoa.,

för en olycka hotar från norr

med stor förödelse.

2 Jag ska ödelägga dotter Sion,

den vackra och bortskämda.

3 *Jer 4:17, 12:10. Herdar ska komma över henne

med sina hjordar.

De ska slå upp sina tält

runt omkring henne

och var och en ska beta av

sitt stycke.

4 Rusta er till strid mot henne!

"Kom, låt oss dra upp

vid middagstid!

Men ve oss, dagen går mot sitt slut

och kvällens skuggor förlängs.

5 Kom, låt oss dra upp om natten

och förstöra hennes palats."

6 *Jer 22:17, Sef 3:1. För så säger Herren Sebaot:

Fäll träd och bygg vallar*6:6vallarBelägrare byggde en sluttande vall upp mot stadsmurens topp (bevarats t ex i Lakish).

mot Jerusalem!

Här är staden som ska straffas.

Den är full av förtryck.

7 *Ps 55:10f. Som en källa flödar av vatten,

så flödar den av sin ondska.

Man hör om våld och förödelse där,

sår och slag är ständigt

inför mina ögon.

8 Ta varning, Jerusalem,

så att jag inte vänder mig

ifrån dig

och gör dig till en ödemark,

ett land där ingen bor.

9 *Ob v 5. Så säger Herren Sebaot:

Man ska bärga en efterskörd

från dem som är kvar av Israel,

som från en vinstock.

Räck ut din hand på nytt,

som när man plockar druvor

från rankorna.

10 *Jer 5:21, Hes 12:2, Apg 7:51. Till vem ska jag tala

och för vem ska jag vittna

så att de hör?

Deras öron är stängda*6:10stängdaOrdagrant: "oomskurna" (jfr Apg 7:51).

så att de inte kan höra.

Herrens ord föraktas bland dem,

de vill inte veta av det.

11 *Jer 15:17. Därför är jag fylld av Herrens vrede,

jag orkar inte hålla tillbaka den.

Ös ut den över barnen på gatan

och över de unga där de samlas.

Både man och kvinna ska drabbas,

också den gamle

och den som fyllt sina dagars mått.

12 *5 Mos 28:30, Jer 8:10f, Klag 5:2. Främlingar ska ta över deras hus,

deras åkrar och hustrur,

för jag ska räcka ut min hand

mot dem som bor i landet,

säger Herren.

13 *Jes 56:11, Jer 22:17, 23:11. Hög som låg,

alla söker de oärlig vinst.

Både profet och präst,

alla handlar de lögnaktigt.

14 *Hes 13:10, Amos 6:6, Mika 3:5, 1 Tess 5:3. De tar det lätt med att bota

mitt folks skada

och säger: "Allt är väl, allt är väl!"

Men allt är inte väl.

15 De ska stå där med skam,

för de har gjort avskyvärda saker.

Ändå känner de ingen skam

och förstår inte att blygas.

Därför ska de falla

bland dem som faller.

När tiden kommer

och jag straffar dem

ska de komma på fall,

säger Herren.

16 *Jes 28:12, Mal 4:4, Matt 11:29, 23:37. Så säger Herren:

Ställ er vid vägarna och spana,

fråga efter de urgamla stigarna.

Fråga efter den goda vägen

och vandra på den,

så ska ni finna ro för era själar*6:16finna ro för era själarUttrycket används av Jesus i Matt 11:29..

Men de svarade:

"Vi vill inte vandra på den."

17 *Jes 21:6, 11f, Hes 3:17f, 33:2f. När jag satte väktare

över er och sade:

"Lyssna till basunens ljud",

svarade de: "Vi vill inte lyssna."

18 Hör därför, ni hednafolk,

och lägg märke till, du församling,

vad som sker bland dem.

19 *Ords 1:31, Jer 9:13. Hör du jord: Se, jag ska låta

olycka drabba detta folk,

frukten av deras tankar,

eftersom de inte har lyssnat

på mina ord

utan förkastat min lag.

20 *Jes 1:11, Jer 7:22, 14:12, Hes 27:22, Amos 5:21f, Mika 6:6. Vad bryr jag mig om

rökelse*6:20rökelseTändes dagligen i templet (2 Mos 30:7f, Luk 1:9f), en symbol för bön (Upp 5:8, 8:3). från Saba

eller finaste kalmus*6:20kalmusDoftande gräs, ursprungligen från Indien. Ingick i smörjelseoljan (2 Mos 30:23).

från fjärran land?

Era brännoffer har jag inte behag till

och era slaktoffer

tycker jag inte om.

21 Därför säger Herren så:

Se, jag ska lägga stötestenar

framför detta folk,

och på dem ska fäder och söner

snubbla tillsammans,

grannar och vänner förgås.

22 *5 Mos 28:49f, Jes 5:26f, Jer 5:15f, 10:22, 50:41f. Så säger Herren:

Se, ett folk kommer

från landet i norr,

ett stort hednafolk reser sig

vid jordens yttersta ände.

23 De bär båge och lans*6:23lansAnnan översättning: "kroksabel".,

de är grymma och skoningslösa.

Deras röst är som havets dån,

och på sina hästar rider de fram,

rustade som kämpar till strid

mot dig, dotter Sion.

24 *Jer 4:31, 49:24. Vi har hört ryktet om dem.

Våra händer sjunker ner,

ängslan griper oss,

ångest som hos en barnaföderska.

25 Gå inte ut på fältet

och vandra inte på vägen,

för fiendens svärd är där

med skräck från alla sidor.

26 *Jer 4:8, Amos 8:10, Sak 12:10. Du, mitt folk, min dotter,

klä dig i säcktyg, rulla dig i aska,

sjung sorgesång

som efter ende sonen

och håll bitter dödsklagan.

Plötsligt drabbar oss fördärvaren.

27 *Jer 1:18, 15:20. Jag har satt dig att pröva mitt folk

och gjort dig till en fast borg,

för att du ska lära känna

och pröva deras väg.

28 *Jer 5:23, 9:4, Hes 22:18. Alla är de förhärdade rebeller

som går med förtal,

de är som koppar och järn,

allihop är fördärvare.

29 Blåsbälgen pustar,

men ur elden kommer bara bly.

Mer rening är meningslös,

de onda rensas inte ut.

30 *Jer 7:15, 29, Hes 22:18. "Förkastat silver" kallar man dem,

för Herren har förkastat dem.