Jeremias 31

1 Zu jener Zeit, spricht der HERR, will ich aller Geschlechter Israels Gott sein, und sie sollen mein Volk sein. 2 So spricht der HERR: Ein Volk, das dem Schwerte entronnen ist, hat Gnade gefunden in der Wüste; gehe hin, daß du Israel zu seiner Ruhe führest! 3 Von ferne her ist der HERR mir erschienen: Mit ewiger Liebe habe ich dich geliebt; darum habe ich dir meine Gnade so lange bewahrt! 4 Ich will dich wiederum bauen, und du sollst gebaut werden, du Jungfrau Israel; wiederum sollst du dich mit deinen Handpauken schmücken und ausziehen in lustigem Reigen. 5 Wiederum wirst du auf den Höhen Samariens Weinberge pflanzen; die sie angelegt haben, sollen sie auch genießen. 6 Denn es kommt ein Tag, da die Wächter auf dem Gebirge Ephraim rufen werden: Auf, laßt uns nach Zion gehen, zu dem HERRN, unserm Gott! 7 Denn also spricht der HERR: Frohlocket mit Freuden über Jakob und jauchzet über das Haupt der Völker! Verkündet, singet und sprechet: Rette, o HERR, dein Volk, den Überrest Israels! 8 Siehe, ich bringe sie vom Mitternachtslande herbei und sammle sie von den Enden der Erde; unter ihnen sind Blinde und Lahme, Schwangere und Gebärende miteinander; eine große Gemeinde kehrt hierher zurück! 9 Weinend kommen sie, und betend lasse ich sie wallen; ich will sie zu Wasserflüssen führen auf einer ebenen Straße, da sie nicht anstoßen sollen; denn ich bin Israels Vater, und Ephraim ist mein Erstgeborener. 10 Höret das Wort des HERRN, ihr Heiden, und verkündigt es auf den fernen Inseln und sprechet: Der Israel zerstreut hat, der wird es auch sammeln und wird es hüten wie ein Hirt seine Herde. 11 Denn der HERR hat Jakob erlöst und ihn aus der Hand dessen befreit, der ihm zu mächtig war. 12 Und sie werden kommen und auf der Höhe von Zion jubeln und herbeiströmen zu der Güte des HERRN, zum Korn, zum Most und zum Öl und zu den jungen Schafen und Rindern; und ihre Seele wird sein wie ein wasserreicher Garten, und sie werden hinfort nicht mehr verschmachten. 13 Alsdann wird die Jungfrau sich mit Reigentanz erfreuen, auch Jünglinge und Greise miteinander; und ich will ihre Traurigkeit in Freude verwandeln und sie trösten und erfreuen nach ihrem Schmerz. 14 Und ich will die Seele der Priester mit Fett erlaben, und mein Volk soll meiner Gaben die Fülle haben, spricht der HERR. 15 So spricht der HERR: Eine Stimme wird auf der Höhe vernommen, bitterliches Klagen und Weinen: Rahel beweint ihre Söhne und will sich nicht trösten lassen wegen ihrer Söhne; denn sie sind nicht mehr! 16 So spricht der HERR: Wehre deiner Stimme das Weinen und deinen Augen die Tränen! Denn es gibt noch einen Lohn für deine Mühe, spricht der HERR; und sie sollen wiederkommen aus dem Lande des Feindes; 17 und es ist Hoffnung vorhanden für deine Zukunft, spricht der HERR, und deine Söhne werden zu ihren Grenzen zurückkehren! 18 Ich habe wohl gehört, wie Ephraim klagt: Du hast mich gezüchtigt, und ich bin gezüchtigt worden wie ein ungezähmtes Rind! Bringe du mich zurück, so kehre ich zurück; denn du, HERR, bist mein Gott! 19 Denn nach meiner Umkehr empfinde ich Reue, und nachdem ich zur Erkenntnis gekommen bin, schlage ich mir auf die Hüfte; ich schäme mich und bin schamrot geworden; denn ich trage die Schmach meiner Jugend! 20 Ist mir Ephraim ein teurer Sohn? Ist er mein Lieblingskind? Denn so viel ich auch wider ihn geredet habe, muß ich seiner doch immer wieder gedenken! Darum ist mein Herz entbrannt für ihn; ich muß mich seiner erbarmen, spricht der HERR. 21 Setze dir Meilensteine, stelle dir Wegweiser auf; richte dein Herz auf die gebahnte Straße, auf den Weg, den du gegangen bist! Kehre heim, Jungfrau Israel, kehre heim zu diesen deinen Städten! 22 Wie lange willst du dich noch hierhin und dorthin wenden, du abtrünnige Tochter? Denn der HERR hat etwas Neues geschaffen auf Erden: das Weib wird den Mann umgeben. 23 So spricht der HERR der Heerscharen, der Gott Israels: Man wird wiederum dieses Wort sagen im Lande Juda und in seinen Städten, wenn ich ihre Gefangenen zurückgebracht habe: «Der HERR segne dich, du Wohnung der Gerechtigkeit, du heiliger Berg!» 24 Und es wird das Land Juda samt allen seinen Städten von Ackerleuten bewohnt und von Herden durchzogen werden. 25 Denn ich will die ermattete Seele erquicken und jede schmachtende Seele sättigen. 26 Darüber bin ich aufgewacht und habe aufgeblickt, und mein Schlaf war mir süß. 27 Siehe, es kommen Tage, spricht der HERR, da ich das Haus Israel und das Haus Juda mit Menschen und mit Vieh besäen werde; 28 und es soll geschehen, wie ich über sie gewacht habe, sie auszurotten und zu zerstören, sie niederzureißen und zu verderben und ihnen übelzutun, so will ich über sie wachen, um aufzubauen und zu pflanzen, spricht der HERR. 29 In jenen Tagen wird man nicht mehr sagen: «Die Väter haben saure Trauben gegessen, und den Kindern sind die Zähne stumpf geworden», 30 sondern jedermann wird an seiner eigenen Missetat sterben; welcher Mensch saure Trauben ißt, dessen Zähne sollen stumpf werden! 31 Siehe, es kommen Tage, spricht der HERR, da ich mit dem Hause Israel und mit dem Hause Juda einen neuen Bund schließen werde; 32 nicht wie der Bund, den ich mit ihren Vätern schloß an dem Tage, da ich sie bei der Hand ergriff, um sie aus dem Lande Ägypten auszuführen; denn sie haben meinen Bund gebrochen, und ich hatte sie mir doch angetraut, spricht der HERR. 33 Sondern das ist der Bund, den ich mit dem Hause Israel nach jenen Tagen schließen will, spricht der HERR: Ich will mein Gesetz in ihr Herz geben und es in ihren Sinn schreiben und will ihr Gott sein, und sie sollen mein Volk sein; 34 und es wird niemand mehr seinen Nächsten oder seinen Bruder lehren und sagen: «Erkenne den HERRN!» denn sie sollen mich alle kennen, vom Kleinsten bis zum Größten, spricht der HERR; denn ich will ihnen ihre Missetat vergeben und ihrer Sünde nicht mehr gedenken! 35 So spricht der HERR, welcher die Sonne zum Lichte bei Tage gegeben hat, die Ordnungen des Mondes und der Sterne zur Leuchte bei Nacht; der das Meer erregt, daß seine Wellen brausen, HERR der Heerscharen ist sein Name: 36 Wenn diese Ordnungen vor meinem Angesichte beseitigt werden können, spricht der HERR, dann soll auch der Same Israels aufhören, ein Volk vor mir zu sein! 37 So spricht der HERR: Wenn man den Himmel droben messen kann und die Grundfesten der Erde drunten zu erforschen vermag, so will ich auch den ganzen Samen Israels verwerfen wegen alles dessen, was sie verübt haben, spricht der HERR. 38 Siehe, es kommen Tage, spricht der HERR, da diese Stadt dem HERRN gebaut werden soll, vom Turm Hananeel an bis zum Ecktor; 39 und weiter soll die Meßschnur geradeaus gehen bis zum Hügel Gareb und sich von da nach Goa wenden; 40 und das ganze Tal, wo man das Aas und die Asche hinwirft, samt dem ganzen Schindanger bis zum Bach Kidron, bis zur Ecke des Roßtors im Osten, soll dem HERRN heilig sein; es soll ewiglich nicht mehr zerstört noch niedergerissen werden.

Israels kommande frälsning

1 *1 Mos 17:7, Jer 30:22, 2 Kor 6:16. På den tiden, säger Herren, ska jag vara Gud för alla Israels släkter, och de ska vara mitt folk.

2 Så säger Herren:

Det folk

som kommer undan svärdet

finner nåd i öknen.

Israel får gå dit där jag ger det ro.

3 *Ps 25:6, Jes 54:8, Jer 32:18. Fjärran ifrån uppenbarade sig

Herren för mig*31:3migAndra handskrifter (Septuaginta): "honom" (alltså Israel).:

"Med evig kärlek har jag älskat dig,

därför låter jag min nåd bli kvar

över dig.

4 *2 Mos 15:20, Dom 11:34, Ps 68:26, Jer 24:6, 33:7. Än en gång ska jag upprätta dig,

och du ska bli upprättad,

du jungfru Israel.

Än en gång ska du ta din tamburin

och dra ut i dans

bland dem som är glada.

5 Än en gång ska du

plantera vingårdar

på Samariens berg,

och de som planterar

ska själva njuta av frukten.

6 *Jes 2:3, Mika 4:2, Sak 8:21. För det kommer en dag

då väktare ropar på Efraims berg:

Kom, låt oss dra upp till Sion,

till Herren vår Gud."

7 *Ps 14:7, 28:9. För så säger Herren:

Jubla i glädje över Jakob,

höj fröjderop över honom

som är den främste

bland folken.

Låt lovsången ljuda och säg:

"Fräls, Herre*31:7Fräls, HerreAnnan översättning (Septuaginta): "HERREN har frälst"., ditt folk,

dem som är kvar av Israel."

8 Se, jag ska hämta dem

från landet i norr

och samla dem

från jordens yttersta hörn.

Bland dem finns

både blinda och halta,

både havande kvinnor

och barnaföderskor.

En stor skara

ska komma tillbaka hit.

9 *2 Mos 4:22, Jes 63:16, 64:7, Jer 50:4, 2 Kor 6:18. Gråtande ska de komma,

men jag ska leda dem

där de går bedjande fram.*31:9 där de går bedjande framOrdagrant: "med/under böner".

Jag ska föra dem till vattenbäckar

på en jämn väg

där de inte stapplar.

För jag är en Far för Israel,

och Efraim är min förstfödde son.

10 *Ps 23:1, Jes 40:11, Jer 23:4, Hes 34:23, 37:24, Joh 10:11. Hör Herrens ord, ni hednafolk,

och förkunna det i kustländerna

i fjärran.

Säg: Han som skingrade Israel

ska också samla det

och bevara det

som en herde bevarar sin hjord.

11 För Herren ska befria Jakob

och friköpa honom

från den som är starkare än han.

12 *Jes 35:10, 58:11, Hos 3:5. De ska komma

och jubla på Sions höjd

och strömma som en flod

till Herrens goda,

till säd, vin och olja

och till unga får och oxar.

Deras själ ska vara

som en vattenrik trädgård,

och de ska inte sörja mer.

13 *Ps 30:12, 148:12f, Joh 16:20. Då ska flickorna vara glada

och dansa,

unga och gamla

ska glädja sig tillsammans.

Jag ska förvandla deras sorg

till glädje

och trösta dem och glädja dem

efter deras bedrövelse.

14 Prästerna ska jag mätta

med utsökta rätter,

och mitt folk ska mättas

av mitt goda, säger Herren.

Guds barmhärtighet mot Israel

15 *1 Mos 35:19, 37:35, Ps 77:3, Jer 10:20, Matt 2:18. Så säger Herren:

Ett skri hörs i Rama*31:15RamaHöjd en halvmil norr om Jerusalem där fångarna samlades 587 f Kr för transport till Babel (40:1). I närheten fanns Rakels grav (1 Sam 10:2), på vägen mot Betlehem (1 Mos 35:19). Versen citeras i Matt 2:18 som profetia om mordet på barnen i Betlehem.,

klagan och bitter gråt.

Det är Rakel som gråter

över sina barn,

hon vägrar låta sig tröstas,

för hennes barn finns inte mer.

16 *Jes 40:10, Luk 7:13, 8:52, Upp 5:5. Men så säger Herren:

Stilla din högljudda gråt

och tårarna från dina ögon,

för ditt verk ska få sin lön,

säger Herren.

De ska komma tillbaka

från sina fienders land.

17 *Jer 29:11. Det finns hopp för din framtid,

säger Herren.

Dina barn ska komma tillbaka

till sitt land.

18 *Ps 51:12, Jer 3:21, Klag 5:21. Jag har hört hur Efraim klagar:

"Du har tuktat mig,

jag har blivit tuktad

som en otämjd kalv.

Omvänd mig, så blir jag omvänd!

För du är Herren min Gud.

19 *Jer 3:25, Hes 21:12, 36:31. När jag nu har vänt om

känner jag ånger,

och när jag nu besinnat mig

slår jag mig på höften*31:19slår jag mig på höftenUttryck för sorg och smärta..

Jag både blygs och skäms

när jag nu bär

min ungdoms förnedring."

20 *Jes 49:13, 54:10, Hos 11:8f. Är inte Efraim min käre son,

är han inte mitt älsklingsbarn?

Närhelst jag går till rätta

med honom tänker jag på honom.

Därför ömmar mitt hjärta

för honom.

Jag måste förbarma mig

över honom, säger Herren.

21 Sätt upp vägmärken åt dig,

skaffa dig vägskyltar*31:21vägskyltarGrundtexten svårtolkad. Annan översättning: "det bittra".!

Lägg vägen på minnet,

stigen där du vandrade.

Vänd tillbaka, du jungfru Israel,

vänd tillbaka till dina städer här.

22 Hur länge ska du irra hit och dit,

du trolösa dotter?

Herren vill skapa något nytt

på jorden:

En kvinna ska omsluta

en mäktig man.*31:22En kvinna ska omsluta en mäktig manMöjligen profetia om Messias (Matt 1:18, Luk 1:31f).

23 *5 Mos 30:3, Jes 1:26, 11:9, Sak 8:3. Så säger Herren Sebaot,

Israels Gud:

När jag på nytt har gjort slut

på fångenskapen

för Juda land och dess städer,

ska man än en gång

uttala detta ord:

"Herren välsigne dig,

du rättfärdighetens boning,

du heliga berg."

24 Och Juda folk med alla sina städer

ska bo där tillsammans,

både jordbrukare

och vandrande herdar.

25 *Ps 23:2f, 107:9, Matt 11:28f. För jag ska stärka trötta själar

och mätta alla utsvultna själar.

26 Med det vaknade jag och såg mig om. Min sömn hade varit skön.

27 Se, dagar ska komma, säger Herren, då jag ska beså Israels land och Juda land med säd av människor och med säd av djur. 28 *Jer 1:10, 18:7, 9, 24:6. Och liksom jag har vakat över dem för att rycka upp och riva ner, förstöra, förgöra och skada, ska jag nu vaka över dem för att bygga upp och plantera, säger Herren. 29 *Klag 5:7, Hes 18:2. På den tiden ska man inte mer säga: "Fäderna åt sura druvor och barnens tänder blir ömma."*31:29Fäderna åt sura druvorEtt gängse ordspråk (se Hes 18:2). Jfr 2 Mos 20:5.30 *5 Mos 24:16, Jes 3:11, Hes 18:4, 20. Nej, var och en ska dö genom sin egen missgärning. Den som äter sura druvor får själv ömma tänder.

Det nya förbundet

31 *Jer 32:40, Hebr 8:8f. Se, dagar ska komma, säger Herren,

då jag sluter ett nytt förbund

med Israels hus

och med Juda hus,*31:31f Citeras i Hebr 8:8f och 10:16f som profetia om det nya förbundet genom Kristi blod (jfr Luk 22:20).

32 *2 Mos 24:3f, 5 Mos 5:2f. inte som förbundet jag slöt

med deras fäder

den dag då jag tog deras hand

och förde dem ut

ur Egyptens land –

förbundet med mig som de bröt

fastän jag var deras rätte herre –

säger Herren.

33 *Jer 24:7, Hes 11:19, 36:26, Joh 6:45, Hebr 10:16f. Nej, detta är förbundet

som jag efter denna tid

ska sluta med Israels hus,

säger Herren:

Jag ska lägga min lag i deras inre

och skriva den i deras hjärtan.

Jag ska vara deras Gud,

och de ska vara mitt folk.

34 *Jes 43:25, 54:13, Jer 33:8, 50:20, Mika 7:18, Joh 6:45, Apg 10:43, Rom 11:27, Hebr 10:17. Då ska de inte mer behöva

undervisa varandra,

ingen sin broder och säga:

"Lär känna Herren!"

Alla ska känna mig,

från den minste av dem

till den störste, säger Herren,

för jag ska förlåta

deras missgärningar

och aldrig mer minnas

deras synder.

35 *1 Mos 1:14f, Ps 136:7f, Jes 51:15, Jer 10:16, 32:18. Så säger Herren,

han som har satt solen

till att lysa om dagen

och ordnat månen och stjärnorna

till att lysa om natten,

han som rör upp havet

så att vågorna dånar,

Herren Sebaot är hans namn:

36 *Jer 33:20f, Ps 148:6. Om denna ordning upphör

inför mig, säger Herren,

först då ska Israels släkte

upphöra som folk inför mig

för alltid.

37 Så säger Herren:

Om himlen därovan kan mätas

och jordens grundvalar därnere

kan utforskas,

först då ska jag förkasta

hela Israels släkte

för allt de har gjort, säger Herren.

38 *Neh 3:1, Sak 14:10. Se, dagar ska komma, säger Herren, då staden ska bli uppbyggd åt Herren, från Hananeltornet till Hörnporten. 39 Och mätsnöret ska vidare dras rätt fram mot Garebshöjden och ska sedan vändas mot Goa. 40 *Jes 33:20. Hela dalen där man har lagt lik*31:40dalen där man har lagt likHinnomsdalen i sydväst, som mötte Kidrondalen i öst. och aska och alla fälten ner till Kidrondalen och till hörnet vid Hästporten österut ska vara helgade åt Herren. Aldrig mer ska staden raseras eller förstöras.