Jeremias 51

1 So spricht der HERR: Siehe, ich erwecke wider Babel und wider die, welche das «Herz meiner Widersacher» bewohnen, einen verderbenden Wind; 2 und ich will Worfler nach Babel schicken, welche sie worfeln und ihr Land auskehren sollen; denn sie werden sich am bösen Tage von allen Seiten wider sie aufmachen. 3 Laßt keinen Bogenschützen seinen Bogen spannen, noch in seinem Panzer sich erheben! Und habt kein Mitleid mit ihrer jungen Mannschaft; vollstreckt den Bann am ganzen Heer! 4 Sie sollen im Lande der Chaldäer erschlagen hinfallen und auf ihren Gassen erstochen werden! 5 Denn Israel und Juda sollen nicht verwitwet gelassen werden von ihrem Gott, dem HERRN der Heerscharen, obgleich ihr Land voller Schuld ist vor dem Heiligen Israels. 6 Fliehet aus Babel und rettet ein jeder seine Seele, daß ihr nicht umkommet in ihrer Missetat! Denn dies ist die Zeit der Rache des HERRN; er bezahlt ihr, was sie verdient hat. 7 Babel war ein goldener Becher in der Hand des HERRN, der die ganze Welt trunken machte; die Völker haben von ihrem Wein getrunken, darum sind die Völker toll geworden. 8 Babel ist plötzlich gefallen und zertrümmert worden. Heulet über sie! Bringet Balsam für ihre Wunden, vielleicht kann sie geheilt werden! 9 «Wir haben Babel heilen wollen, aber sie ist nicht gesund geworden! Verlasset sie und lasset uns ein jeder in sein Land ziehen! Denn ihr Gericht reicht bis zum Himmel und steigt bis zu den Wolken empor. 10 Der HERR hat unsere Gerechtigkeit ans Licht gebracht; kommt, wir wollen zu Zion das Werk des HERRN, unsres Gottes, erzählen!» 11 Schärfet die Pfeile, fasset die Schilde! Der HERR hat den Geist der Könige der Meder erweckt; denn seine Gedanken stehen wider Babel, um sie zu verderben, denn das ist die Rache des HERRN, die Rache für seinen Tempel. 12 Gegen die Mauern Babels erhebet das Panier, verstärket die Schildwachen, bestellet Wächter, leget einen Hinterhalt! Denn was der HERR sich vorgenommen, was er wider die Bewohner von Babel geredet hat, das wird er auch tun. 13 Die du an großen Wassern wohnst und viele Schätze hast, dein Ende ist gekommen, das Maß deines Raubes [ist voll]! 14 Der HERR der Heerscharen hat bei sich selbst geschworen: Ich will dich mit Menschen füllen wie mit Heuschrecken, die sollen dir ein Kelterlied singen! 15 Er ist es, der die Erde durch seine Kraft gemacht, den Weltkreis in seiner Weisheit gegründet und mit seinem Verstand den Himmel ausgespannt hat. 16 Wenn er seine Stimme hören läßt, so sammelt sich eine Menge Wassers am Himmel, und er zieht Gewölk von den Enden der Erde herauf; er macht Blitze, damit es regne, und läßt den Wind aus seinen Vorratskammern hervor. 17 Alle Menschen werden zu Narren trotz ihrer Wissenschaft, und ob den Bildern werden alle Gießer zuschanden; denn was sie gießen, ist Betrug, und kein Geist ist darin! 18 Schwindel ist’s, ein lächerliches Machwerk; zur Zeit ihrer Heimsuchung gehen sie zugrunde! 19 Aber Jakobs Teil ist nicht wie diese, sondern Er ist’s, der alles gemacht hat, auch Israel, den Stamm seines Erbteils; HERR der Heerscharen ist sein Name. 20 Du bist mir ein Hammer und eine Kriegswaffe gewesen; mit dir habe ich Völker zerschmettert und Königreiche mit dir zerstört; 21 ich habe mit dir Roß und Reiter zerschmettert, Kriegswagen samt den Reisigen; 22 zerschmettert habe ich mit dir Mann und Weib, Greis und Knabe, Jüngling und Jungfrau; 23 mit dir habe ich auch den Hirten samt seiner Herde zerschmettert, den Ackersmann samt seinem Gespann; Fürsten und Landvögte zerschmetterte ich mit dir. 24 Nun aber will ich Babel und allen Bewohnern Chaldäas alles Böse vergelten, das sie Zion angetan haben, vor euren Augen, spricht der HERR. 25 Siehe, ich will an dich, du Berg des Verderbens, der du die ganze Erde verdirbst; an dich (spricht der HERR) lege ich meine Hand und wälze dich von den Felsen herunter und mache dich zu einem ausgebrannten Krater, 26 daß man weder Eckstein noch Grundstein von dir nehmen soll, sondern eine ewige Wüste sollst du werden, spricht der HERR. 27 Pflanzet das Panier auf im Lande, blaset die Posaune unter den Heiden, heiliget die Völker wider sie, berufet die Königreiche Ararat, Minni und Askenas gegen sie, bestellt einen Heerführer wider sie, lasset Rosse anrücken, borstigen Heuschrecken gleich! 28 Heiliget Völker wider sie, die Könige von Medien, ihre Statthalter und ihre Landvögte und das ganze Gebiet ihrer Herrschaft! 29 Da wird die Erde zittern und beben, wenn der Ratschluß des HERRN wider Babel zustande kommt, um die Landschaft Babel zur Wüste zu machen, daß niemand mehr darin wohne. 30 Die Helden Babels stehen ab vom Kampfe, sie sitzen in ihren Burgen, ihre Kraft ist versiegt, sie sind zu Weibern geworden, ihre Wohnungen werden in Brand gesteckt, ihre Riegel zerbrochen! 31 Ein Schnelläufer läuft dem andern entgegen und ein Bote dem andern, um dem König von Babel zu melden, daß die Stadt an allen Enden eingenommen ist, 32 daß die Furten genommen und die Sümpfe durchs Feuer ausgetrocknet sind und die Kriegsleute den Mut verloren haben. 33 Denn also spricht der HERR der Heerscharen, der Gott Israels: Die Tochter Babel ist wie eine Tenne zur Zeit, da man sie feststampft: In kurzem wird für sie die Zeit der Ernte kommen! 34 «Nebukadnezar, der König von Babel, hat mich gefressen und vernichtet, er hat mich wie ein leeres Gefäß hingestellt, er hat mich verschlungen wie ein Drache, er hat seinen Bauch gefüllt, er hat mich aus meinem Paradies vertrieben. 35 Der Frevel, an mir und meinem Fleische begangen, komme über Babel!» spricht die Bewohnerin von Zion, «und mein Blut komme über die Bewohner von Chaldäa!» spricht Jerusalem. 36 Darum spricht der HERR also: Siehe, ich will deine Sache führen und die Rache für dich vollziehen; und will ihr Meer austrocknen und ihre Quelle versiegen lassen. 37 Und Babel soll zu einem Steinhaufen werden, zur Behausung der Schakale, zum Entsetzen und zum Gespött, weil niemand mehr darin wohnt. 38 Sie brüllen alle wie junge Löwen und knurren wie Löwenkätzchen; 39 wenn sie erhitzt sind, bereite ich ihnen ein Trinkgelage und mache sie trunken, damit sie frohlocken und einen ewigen Schlaf schlafen, davon sie nicht mehr erwachen sollen, spricht der HERR. 40 Ich führe sie wie Lämmer zur Schlachtbank hinab, wie Widder samt den Böcken. 41 Wie ist Sesach erobert und die Weltberühmte eingenommen worden! Wie ist Babel zum Entsetzen geworden unter den Heiden! 42 Ein Meer ist über Babel gegangen; von seinen brausenden Wellen wurde es bedeckt. 43 Seine Städte sind zur Einöde geworden, zu einem dürren und wüsten Land, zu einem Land, darin niemand wohnt und das kein Mensch durchzieht. 44 Ich will den Bel zu Babel heimsuchen und ihm wieder aus dem Rachen reißen, was er verschlungen hat; und die Heiden sollen ihm nicht mehr zuströmen; auch die Mauer Babels soll fallen. 45 Gehet fort aus ihrem Bereiche, mein Volk, und rettet ein jeder seine Seele vor dem grimmigen Zorn des HERRN! 46 Daß nur euer Herz nicht verzage und ihr euch nicht fürchtet vor dem Gerücht, das man im Lande hören wird, wenn in einem Jahre dieses und im andern Jahre jenes Gerücht kommt und Gewalttätigkeit verübt wird und ein Herrscher sich wider den andern erhebt! 47 Darum siehe, es kommen Tage, da ich über die Götzen Babels Gericht halten will; da soll ihr ganzes Land zuschanden werden und alle ihre Erschlagenen in ihrer Mitte fallen. 48 Himmel und Erde samt allem, was darin ist, werden alsdann über Babel jubeln, denn vom Norden her werden die Zerstörer über sie kommen, spricht der HERR. 49 Auch Babel soll fallen, ihr Erschlagenen Israels, gleichwie um Babels willen Erschlagene auf der ganzen Erde gefallen sind. 50 So ziehet nun hin, die ihr dem Schwerte entronnen seid, und stehet nicht still! Gedenket in der Ferne des HERRN, und Jerusalem sei eures Herzens Anliegen! 51 Wir mußten uns schämen; denn wir haben Schmähreden gehört; vor Scham mußten wir unser Angesicht bedecken, weil Fremde über die Heiligtümer des Hauses des HERRN hergefallen sind. 52 Darum seht, es kommen Tage, spricht der HERR, da ich über ihre Götzen Gericht halten will, und in ihrem ganzen Lande werden Verwundete stöhnen. 53 Stiege Babel auch bis zum Himmel empor und befestigte es seine Macht in der Höhe, so würden von mir dennoch ihre Zerstörer ausgehen, spricht der HERR. 54 Es erschallt ein Geschrei aus Babel und ein großes Krachen aus dem Lande der Chaldäer! 55 Denn der HERR zerstört Babel und macht darin dem lauten Lärmen ein Ende; es brausen ihre Wellen wie große Wasser; es erschallt ihr lautes Rufen. 56 Denn der Zerstörer ist über sie, über Babel, gekommen; ihre Helden sind gefangen und ihre Bogen zerbrochen worden; denn der HERR ist ein Gott der Vergeltung, er wird sicherlich bezahlen! 57 Und zwar will ich ihre Fürsten und ihre Weisen, ihre Statthalter, ihre Vögte und ihre Helden trunken machen, daß sie einen ewigen Schlaf schlafen, davon sie nicht mehr erwachen sollen, spricht der König, dessen Name HERR der Heerscharen ist. 58 So spricht der HERR der Heerscharen: Babel soll von seinen breiten Mauern gänzlich entblößt und seine hohen Tore sollen mit Feuer verbrannt werden. Also arbeiten die Völker umsonst, und die Nationen mühen sich für das Feuer ab! 59 Dies ist der Auftrag, welchen der Prophet Jeremia Seraja, dem Sohne Nerijas, des Sohnes Machsejas gab, als dieser Zedekia, den König von Juda, im vierten Jahre seiner Regierung nach Babel begleitete; Seraja war Reisemarschall. 60 Und Jeremia schrieb all das Unglück, das über Babel kommen sollte, in ein einziges Buch, alle jene Worte, die über Babel geschrieben sind. 61 Und Jeremia sprach zu Seraja: Wenn du nach Babel kommst, so siehe zu und lies alle diese Worte vor; 62 und du sollst sagen: HERR, du hast wider diesen Ort geredet, daß du ihn ausrotten wollest, also daß niemand mehr daselbst wohnen soll, weder Mensch noch Vieh, sondern daß er zur ewigen Wüste werde! 63 Und wenn du dieses Buch ganz ausgelesen hast, so binde einen Stein daran und wirf es in den Euphrat und sprich: 64 Also soll Babel versinken und nicht wieder aufkommen infolge des Unglücks, das ich über sie bringen werde! Bis hierher gehen die Worte Jeremias.

1 Så säger Herren:

Se, jag ska uppväcka

en ödeläggande ande mot Babel

och mot Leb-Kamajs*51:1Leb-Kamajär ett kryptogram för Kaldeen, dvs Babylonien. Namnet betyder "hjärtat på dem som reser sig mot mig". invånare.

2 Jag ska sända skördemän

mot Babel,

och de ska rensa bort dess invånare

och ödelägga landet.

Från alla sidor ska de komma

emot det på olyckans dag.

3 Skyttar ska spänna sina bågar

mot dem som där spänner båge

och mot dem som där bröstar sig

i sitt pansar.

Skona inte de unga männen,

vig hela dess här åt förintelse!

4 Slagna män ska då falla

i kaldeernas land

och genomborrade män

på deras gator,

5 *Hos 11:8, Joh 14:18. för Israel och Juda är inte änkor

övergivna av sin Gud,

av Herren Sebaot,

fastän deras land är fullt

av skuld mot Israels Helige.

6 *Jes 34:8, 63:4, Jer 50:8, Upp 18:4, 6. Fly ut ur Babel!

Var och en ska rädda sitt liv

så att ni inte går under

genom dess missgärning,

för detta är en hämndens tid

för Herren

då han vedergäller Babel

vad det har gjort.

7 *Ps 75:9, Jer 25:15f, Hab 2:15f, Upp 17:2, 4. En gyllene bägare var Babel

i Herrens hand,

den gjorde hela jorden drucken.

Av dess vin drack hednafolken,

därför blev de från vettet.

8 *Jes 21:9, Jer 46:11, Upp 14:8, 18:2. Men plötsligt har nu Babel fallit

och krossats.

Jämra er över det!

Hämta balsam för dess plåga,

kanske kan den botas.

9 *Jer 50:16, Upp 18:5. "Vi har försökt att bota Babel,

men det har inte kunnat botas.

Låt oss lämna det

och gå var och en till sitt land,

för dess straffdom

räcker upp till himlen,

den når ända upp till skyarna.

10 *Ps 102:22, Jer 50:34, Mika 7:9.Herren har låtit vår rättfärdighet

gå fram.

Kom, låt oss berätta i Sion

om Herren vår Guds verk."

11 *Jer 50:28, Joel 3:10. Vässa pilarna, fatta sköldarna!

Herren har väckt

de mediska kungarnas ande,

hans avsikt är att lägga Babel

i ruiner.

Det är Herrens hämnd,

hämnden för hans tempel.

12 Res ett baner mot Babels murar!

Håll sträng bevakning,

ställ ut vakter,

lägg bakhåll!

För Herren har fattat sitt beslut,

och han utför vad han har talat

mot Babels invånare.

13 *Upp 17:1. Du som bor vid stora vatten

och är så rik på skatter,

ditt slut har nu kommit,

din girighets mått är fyllt.

14 Herren Sebaot har svurit

vid sig själv:

Sannerligen, jag ska fylla dig

med människor

så talrika som gräshoppor,

och de ska höja segerrop mot dig.

15 *Jer 10:12f, Ps 146:6. Han har skapat jorden

genom sin kraft,

han har grundat världen

genom sin vishet,

och genom sitt förstånd har han spänt ut himlen.

16 När han låter sin röst höras,

då brusar himlens vatten,

då låter han regnskyar stiga

upp från jordens ände.

Han gör blixtar åt regnet

och för vinden

ut ur dess förvaringsrum.

17 Alla människor står då som dårar,

utan förstånd.

Alla guldsmederna kommer

på skam med sina avgudar,

för deras gjutna gudabilder

är bedrägeri,

ingen ande är i dem.

18 Tomhet är de,

ett verk som väcker åtlöje.

När straffet drabbar dem

förgås de.

19 Sådan är inte han

som är Jakobs del.

Han är den som har format allt

och sin arvedels stam*51:19sin arvedels stamAndra handskrifter: "Israel, sin arvedels stam"..

Herren Sebaot är hans namn.

20 *Jer 50:23. Min hammare är du,

mitt stridsvapen.

Med dig krossar jag hednafolk,

med dig fördärvar jag riken,

21 med dig krossar jag

häst och ryttare,

med dig krossar jag

vagn och kusk,

22 med dig krossar jag

man och kvinna,

med dig krossar jag

gammal och ung,

med dig krossar jag

yngling och jungfru,

23 med dig krossar jag

herden och hans hjord,

med dig krossar jag

bonden och hans oxar,

med dig krossar jag

ståthållare och styresmän.

24 Men nu ska jag inför era ögon vedergälla Babel och Kaldeens alla invånare för allt det onda som de har gjort mot Sion, säger Herren. 25 Se, jag vänder mig mot dig, du fördärvets berg, säger Herren, du som fördärvar hela jorden, och jag ska sträcka ut min hand mot dig och störta dig ner från klipporna och göra dig till ett förbränt berg, 26 så att man inte från dig ska kunna ta vare sig hörnsten eller grundsten. Du ska bli en ödemark för alltid, säger Herren.

27 Res ett baner på jorden,

blås i horn bland hednafolken,

förbered hednafolk

till strid mot det,

båda upp riken mot det,

Ararat, Minni*51:27Ararat, MinniRiken i gränsområdet mellan nuvarande Turkiet och Iran. och Ashkenas.*51:27AshkenasSkyter (Kol 3:11), hästfolk öster och norr om Svarta havet (1 Mos 10:3).

Välj ut en härförare mot det,

dra dit upp med hästar

som liknar borstiga gräshoppor.

28 Förbered hednafolk

till strid mot det:

Mediens kungar, dess ståthållare

och alla dess landsfurstar

och hela det land som lyder

under deras välde.

29 Då skälver jorden och bävar,

för Herrens planer

mot Babel fullbordas:

att göra Babels land till

en ödemark utan invånare.

30 *Ps 76:6, Jer 50:15, 37, Nah 3:13. Babels hjältar slutar att strida,

de sitter stilla i sina fästen.

Deras styrka har försvunnit,

de har blivit som kvinnor.

Man har tänt eld

på Babels boningar,

och dess bommar

är sönderbrutna.

31 Löpare möter löpare,

den ene budbäraren korsar

den andres väg

för att meddela Babels kung

att hela hans stad har intagits,

32 att vadställena har erövrats,

att dammarna är uppbrända i eld

och stridsmännen står

skräckslagna.

33 För så säger Herren Sebaot,

Israels Gud:

Dottern Babel är som en tröskplats

när man just har trampat

till den.

Ännu en liten tid,

och skördetiden är inne.

34 Han har slukat mig

och tillintetgjort mig,

Babels kung Nebukadressar.

Han har gjort mig till ett tomt kärl,

som en drake har han svalt mig,

han har fyllt sin buk

med mina läckerheter

och drivit bort mig.

35 "Låt det våld som har drabbat mig

och mitt kött

komma över Babel",

säger hon som bor i Sion.

"Låt mitt blod komma över

Kaldeens invånare",

säger Jerusalem.

36 Därför säger Herren så:

Se, jag ska utföra din sak

och utkräva din hämnd.

Jag ska låta Babels hav sina bort

och dess brunn torka ut,

37 *Jer 2:15, 50:13. och Babel ska bli en stenhög,

ett tillhåll för schakaler,

till häpnad och förakt.

Ingen ska bo där.

38 Alla ryter de nu som lejon,

de morrar som lejonungar.

39 *Jes 21:5, Jer 25:26, Hos 7:6. Men när de är som mest upptända

ska jag ordna ett gästabud

för dem.

Jag ska göra dem druckna

så att de jublar,

och så ska de somna in

i en evig sömn

och aldrig mer vakna, säger Herren.

40 Jag ska föra dem ner

till att slaktas som lamm,

som baggar och bockar.

41 *Jer 25:26. Hur har inte Sheshak*51:41Sheshakär ett kryptogram för Babel. Man ersätter alfabetets första bokstav med den sista, den andra med den näst sista osv. blivit intaget,

det som var

hela jordens berömmelse

har erövrats!

Hur har inte Babel fått

hednafolken att häpna!

42 Havet steg upp över Babel,

de brusande böljorna täckte

över det.

43 Så förvandlades dess städer

till en ödemark,

ett torrt land och en öken,

ett land där ingen bor

och där ingen människa går fram.

44 *Jer 50:2, 15. Jag ska straffa Bel i Babel

och dra ut ur hans gap

vad han har slukat.

Hednafolken ska inte mer

strömma till honom,

också Babels murar ska falla.

45 *Jer 50:8, Upp 18:4. Dra ut därifrån, mitt folk.

Var och en ska rädda sitt liv

undan Herrens brinnande vrede.

46 *Jer 46:27f, Matt 24:6, Mark 13:7. Tappa inte modet

och frukta inte de rykten

som hörs i landet,

även om ett rykte kommer ena året

och ett nytt rykte nästa år,

även om våld råder på jorden

och härskare står mot härskare.

47 För se, dagar ska komma

då jag ska straffa

Babels avgudar

och då hela dess land ska stå

med skam

och alla bli slagna därinne.

48 *Upp 18:20. Då ska de jubla över Babel,

himmel och jord

och allt som finns där,

för norrifrån kommer

härjarna över det,

säger Herren.

49 På grund av dem som har dräpts

i Israel måste Babel falla,

så som dräpta över hela jorden

har fallit för Babels skull.

50 *Ps 137:5f. Ni som räddat er undan svärdet,

ge er av, stanna inte!

Kom ihåg Herren i fjärran land

och låt Jerusalem vara

i era hjärtan!

51 Vi står här med skam,

vi blir hånade.

Blygsel täcker vårt ansikte,

för främlingar har trängt in i

de heliga platserna i Herrens hus.

52 Se, därför ska dagar komma,

säger Herren,

då jag ska döma Babels avgudar

och i hela dess land

ska slagna män jämra sig.

53 *Jes 14:13f, Jer 49:16, Ob v 4. Även om Babel steg upp till himlen

och gjorde sin befästning

hög och ointaglig,

så skulle ändå plundrare

från mig nå dit, säger Herren.

54 Sorgerop hörs från Babel

och stor förödelse

från kaldeernas land,

55 för Herren ödelägger Babel

och gör slut på

det stora larmet därinne.

Deras vågor brusar

som stora vatten,

dånet av dem ljuder högt,

56 *Ps 94:1, Jes 35:4, 59:18, Ob v 15. för över Babel kommer en

som ödelägger,

och hjältarna där tas till fånga,

deras bågar bryts sönder.

Herren är en vedergällningens Gud,

han lönar till fullo.

57 Jag ska göra dem druckna,

Babels furstar och visa,

dess ståthållare, styresmän

och hjältar.

De ska somna in i en evig sömn

och aldrig mer vakna,

säger Kungen.

Herren Sebaot är hans namn.

58 *Hab 2:13. Så säger Herren Sebaot:

Babels breda murar

ska rivas ner i grund,

och de höga portarna

ska brännas upp i eld.

Så mödar sig folken för intet

och folkslagen arbetar sig trötta

för det som blir lågornas rov.

59 Detta är vad profeten Jeremia befallde Seraja, son till Neria*51:59Seraja, son till NeriaBror till skrivaren Baruk (Jer 32:12). Ett avtryck av Serajas personliga sigill finns bevarat. Som kvartermästare skötte han expeditionens inkvartering., son till Mahaseja, då denne begav sig till Babel med Juda kung Sidkia i hans fjärde regeringsår*51:59Sidkia i hans fjärde regeringsårÅr 593 f Kr, då Hesekiel i Babel fick sin kallelse (Hes 1:1).. Seraja var nämligen kvartermästare.

60 Jeremia skrev ner i en och samma bok all den olycka som skulle drabba Babel, allt detta som nu är skrivet om Babel. 61 Jeremia sade till Seraja: "När du kommer till Babel, se då till att du läser upp allt detta. 62 Och du ska säga: Herre, du har själv talat om denna plats att du vill fördärva den så att ingen mer ska bo här, varken människa eller djur, för den ska vara en ödemark för all framtid. 63 *Upp 18:21. Och när du har läst upp hela boken, ska du binda en sten vid den och kasta den mitt i floden Eufrat 64 och säga: På samma sätt ska Babel sjunka ner och aldrig mer komma upp på grund av den olycka som jag ska låta drabba det. Och de ska gå under."

Här slutar Jeremias ord.*51:64Här slutar Jeremias ordKapitel 52 är en epilog hämtad från slutet av Andra Kungaboken (2 Kung 24:18f).