Jeremias 40

1 Dies ist das Wort, welches vom HERRN an Jeremia erging, nachdem ihn Nebusaradan, der Oberste der Leibwache, in Rama freigelassen hatte; denn da er ihn holen ließ, war er noch mit Fesseln gebunden unter all den Gefangenen Jerusalems und Judas, die nach Babel weggeführt werden sollten. 2 Und der Oberste der Leibwache nahm Jeremia und sprach zu ihm: Der HERR, dein Gott, hat dieses Unglück über diesen Ort vorhergesagt; 3 und der HERR hat es so kommen lassen und getan, wie er gesagt; denn ihr habt an dem HERRN gesündigt und auf seine Stimme nicht gehört; darum ist es euch so ergangen. 4 Und nun siehe, ich löse dich heute von den Fesseln, die an deinen Händen sind; gefällt es dir, mit mir gen Babel zu ziehen, so komm! Ich will Sorge für dich tragen. Gefällt es dir aber nicht, mit mir gen Babel zu ziehen, so laß es bleiben! Siehe, das ganze Land steht dir offen; wohin es dich gut und recht dünkt zu gehen, dahin gehe! 5 Da er sich aber noch nicht entschließen konnte, [sprach er zu ihm]: So kehre zurück zu Gedalja, dem Sohn Achikams, des Sohnes Saphans, welchen der babylonische König über die Städte Judas gesetzt hat, und bleibe bei ihm unter dem Volk, oder gehe, wohin es dir gefällt! Und der Oberste der Leibwache gab ihm Wegzehrung und ein Geschenk und entließ ihn. 6 Da kam Jeremia zu Gedalja, dem Sohne Achikams, nach Mizpa und wohnte bei ihm unter dem Volk, das im Lande übriggeblieben war. 7 Als nun alle Hauptleute des Heers, die sich mit ihren Männern noch auf dem Felde aufhielten, vernahmen, daß der König von Babel Gedalja, den Sohn Achikams, über das Land gesetzt und ihm die Männer, Weiber und Kinder, auch die Armen im Lande, die nicht gefangen gen Babel geführt worden waren, übergeben hatte, 8 kamen sie zu Gedalja gen Mizpa, nämlich Ismael, der Sohn Netanjas, Johanan und Jonatan, die Söhne Kareachs, Seraja, der Sohn Tanchumets, und die Söhne Ephais, des Netophatiters, Jesanja, der Sohn des Maachatiters, sie und ihre Leute. 9 Und Gedalja, der Sohn Achikams, des Sohnes Saphans, schwur ihnen und ihren Leuten also: Fürchtet euch nicht davor, den Chaldäern zu dienen; bleibet im Lande und dienet dem König von Babel, so wird es euch wohl ergehen! 10 Siehe, ich wohne zu Mizpa, um den Chaldäern zu Befehl zu stehen, die zu uns kommen werden. So erntet nun Wein, Obst und Öl und tut es in eure Gefäße und wohnet in euren Städten, die ihr innehabt! 11 Als auch alle Juden, die in Moab und unter den Ammonitern, in Edom und allen Ländern wohnten, hörten, daß der König von Babel einen Überrest in Juda gelassen und Gedalja, den Sohn Achikams, des Sohnes Saphans, über ihn gesetzt habe, 12 kehrten alle diese Juden wieder zurück von den Orten, dahin sie geflohen waren; und sie kamen ins Land Juda zu Gedalja gen Mizpa und sammelten Wein und Obst in großer Menge. 13 Johanan aber, der Sohn Kareachs, und alle Hauptleute des Heers, die sich auf dem Felde aufhielten, kamen zu Gedalja gen Mizpa und sprachen zu ihm: 14 Weißt du auch, daß Baalis, der König der Kinder Ammon, Ismael, den Sohn Netanjas, gesandt hat, um dich totzuschlagen? Aber Gedalja, der Sohn Achikams, glaubte ihnen nicht. 15 Da sprach Johanan, der Sohn Kareachs, heimlich zu Gedalja in Mizpa also: Laß mich doch hingehen, ich will Ismael, den Sohn Netanjas, erschlagen, daß es niemand erfährt! Warum sollte er dich totschlagen, so daß alle Juden, die sich zu dir versammelt haben, zerstreut werden und der Überrest von Juda umkommt? 16 Da sprach Gedalja, der Sohn Achikams, zu Johanan, dem Sohne Kareachs: Du sollst diesen Anschlag nicht ausführen; denn du redest Lügen über Ismael!

Jeremia stannar i landet

1 Detta ord kom till Jeremia från Herren efter att Nebusaradan, översten för livvakterna, hade släppt honom fri från Rama. Han hämtade Jeremia, som var bunden med kedjor bland alla andra fångar från Jerusalem och Juda som skulle föras bort till Babel.

2 Översten för livvakterna hämtade Jeremia och sade till honom: "Herren din Gud uttalade olycka över denna plats, 3 och Herren har låtit den komma och gjort som han har sagt. Ni syndade ju mot Herren och lyssnade inte till hans röst, och därför har detta drabbat er. 4 Men i dag löser jag dig från kedjorna som dina händer varit bundna med. Om du vill komma med mig till Babel, kom, så ska jag låta mina ögon vaka över dig. Men om du inte vill komma med mig till Babel, så gör det inte. Se, hela landet ligger öppet för dig. Gå dit du önskar och finner för gott."

5 *2 Kung 25:22f. Då Jeremia ännu tvekade, tillade han: "Vänd tillbaka till Gedalja, son till Ahikam, son till Shafan, som Babels kung har satt över Juda städer, och stanna hos honom bland folket. Eller gå dit du tycker att det är rätt att gå." Och översten för livvakterna gav honom färdkost och gåvor och lät honom gå. 6 Jeremia begav sig då till Gedalja, Ahikams son, i Mispa och stannade hos honom bland folket som var kvar i landet.

Gedalja blir ståthållare i Juda

7 *Jer 39:10, 52:16. Befälhavarna på landsbygden och deras män hörde att Babels kung hade satt Gedalja,*40:7GedaljaBetyder "Herren är stor". Ett sigill märkt "Gedalja, kunglig förvaltare" har hittats i Lakish från tiden före invasionen. Ahikams son, över landet och att han hade anförtrott åt honom män, kvinnor och barn och de fattiga i landet som inte förts bort till Babel. 8 De kom då till Gedalja i Mispa:*40:8MispaGränsfort drygt en mil norr om Jerusalem (1 Kung 15:22, se även Dom 20, 1 Sam 7:5f). Ismael, Netanjas son, Johanan och Jonatan, Kareas söner, Seraja, Tanhumets son, netofatiten Ofajs söner och Jesanja,*40:8JesanjaBetyder "Herren lyssnar". Hans personliga sigill har hittats vid utgrävningar i Mispa, karvat i onyx och dekorerat med en tupp. maakatitens son, och de hade med sig sina män.

9 *2 Kung 25:24, Jer 27:11. Och Gedalja, son till Ahikam, son till Shafan, gav dem och deras män sin ed och sade: "Var inte rädda för att tjäna kaldeerna. Stanna kvar i landet och tjäna Babels kung, så ska det gå bra för er. 10 Se, själv stannar jag kvar i Mispa för att stå till tjänst åt de kaldeer som kommer till oss. Men ni ska samla in vin och frukt och olja och lägga det i era kärl och stanna kvar i de städer som ni har tagit i besittning."

11 Också alla de judar som fanns i Moab och hos ammoniterna, i Edom och andra länder, hörde att Babels kung hade låtit några av judarna bli kvar och att han hade satt Gedalja, son till Ahikam, son till Shafan, över dem. 12 Då vände alla dessa judar tillbaka från alla de orter dit de hade fördrivits och kom till Juda land, till Gedalja i Mispa. Och de skördade stora mängder av vin och frukt.

Gedalja mördas av Ismael

13 Johanan, Kareas son, och alla befälhavarna på landsbygden kom till Gedalja i Mispa 14 och sade till honom: "Du vet väl att Baalis*40:14BaalisBetyder "Baal är frälsning". Hans personliga sigill har hittats utanför Amman, dekorerat med en sfinx och orden "Baalis, ammoniternas kung"., ammoniternas kung, har sänt hit Ismael, Netanjas son, för att döda dig?" Men Gedalja, Ahikams son, trodde dem inte. 15 *1 Sam 26:8, 2 Sam 16:9. Johanan, Kareas son, sade i hemlighet till Gedalja i Mispa: "Låt mig gå bort och döda Ismael, Netanjas son. Ingen ska få veta det. Varför skulle han få ta ditt liv så att alla vi judar som samlats hos dig skingras och det som är kvar av Juda utplånas?" 16 Men Gedalja, Ahikams son, sade till Johanan, Kareas son: "Du får inte göra det, för det du säger om Ismael är inte sant."