Jeremias 3

1 Und er sprach: «Wenn ein Mann sein Weib verstößt und sie ihn verläßt und eines andern Mannes wird, darf er wieder zu ihr zurückkehren? Würde nicht ein solches Land dadurch entweiht? Du aber hast mit vielen Freunden gebuhlt; und du solltest wieder zu mir zurückkehren?» spricht der HERR. 2 Erhebe deine Augen zu den Höhen und schau: Wo bist du nicht geschändet worden? An den Wegen sitzend, hast du auf sie gewartet wie ein Araber in der Wüste und hast das Land durch deine Unzucht und deine Bosheit entweiht! 3 Und ob auch die Regenschauer ausblieben und kein Spätregen fiel, so behieltest du doch deine Hurenstirn bei und wolltest dich nicht schämen. 4 Hast du nicht eben jetzt angefangen mir zuzurufen: «Mein Vater, der Freund meiner Jugend bist du! 5 Sollte er ewiglich grollen, immerdar zürnen?» Siehe, so hast du gesprochen und dabei Böses getan und es durchgesetzt! 6 Und der HERR sprach zu mir in den Tagen des Königs Josia: «Hast du gesehen, was die Abtrünnige, Israel, getan hat? Sie ist auf alle hohen Berge und unter alle grünen Bäume gelaufen und hat daselbst Unzucht getrieben.» 7 Und nachdem sie das alles getan hatte, dachte ich: Wird sie zu mir zurückkehren? Aber sie kehrte nicht zurück. Solches sah ihre treulose Schwester Juda; 8 und obschon sie sah, daß ich die Abtrünnige, Israel, um all ihrer Ehebrecherei willen verstoßen und ihr den Scheidebrief gegeben hatte, so fürchtete sich dennoch ihre treulose Schwester Juda nicht, sondern ging hin und trieb auch Unzucht. 9 Und so kam es, daß sie durch ihre leichtfertige Unzucht das Land entweihte; und sie trieb Ehebruch mit Holz und Stein. 10 Trotzdem ist ihre treulose Schwester Juda nicht von ganzem Herzen zu mir zurückgekehrt, sondern nur zum Schein! spricht der HERR. 11 Und der HERR sprach zu mir: Die Abtrünnige, Israel, steht gerechter da als die treulose Juda. 12 Gehe hin, predige diese Worte gegen den Norden hin und sprich: Kehre wieder, du Abtrünnige, Israel! spricht der HERR, ich will mein Angesicht nicht vor euch verdüstern; denn ich bin gnädig (spricht der HERR) und zürne nicht ewig! 13 Nur erkenne deine Missetat, daß du dem HERRN, deinem Gott, die Treue gebrochen und hierhin und dorthin zu den Fremden gelaufen bist unter alle grünen Bäume; aber auf meine Stimme habt ihr nicht gehört, spricht der HERR. 14 Kehret wieder, ihr abtrünnigen Kinder, spricht der HERR; denn Ich bin euer Herr! Und ich will euch nehmen, einen aus jeder Stadt und zwei aus jedem Geschlecht, und euch nach Zion bringen; 15 ich will euch Hirten nach meinem Herzen geben, die sollen euch weiden mit Kenntnis und Verstand. 16 Und es wird geschehen, wenn ihr euch dann mehrt und fruchtbar werdet im Lande, in jenen Tagen (spricht der HERR), so wird man nicht mehr sagen: «die Bundeslade des HERRN»; und sie wird niemandem mehr in den Sinn kommen, man wird ihrer nicht mehr gedenken und sie nicht mehr vermissen; es wird auch keine mehr gemacht werden. 17 Zu jener Zeit wird man Jerusalem «Thron des HERRN» nennen, und es werden sich alle Heiden dorthin versammeln, zum Namen des HERRN, nach Jerusalem, und sie werden hinfort nicht mehr dem Starrsinn ihres bösen Herzens folgen. 18 In jenen Tagen wird das Haus Juda zum Hause Israel gehen, und sie werden miteinander aus dem Lande des Nordens in das Land kommen, das ich ihren Vätern zum Erbteil gegeben habe. 19 Ich hatte auch gesagt: Was für eine Stellung will ich dir geben unter den Söhnen! Ich will dir das erwünschte Land schenken, das allerschönste Erbteil der Völker! Und ich hatte auch gesagt, du dürftest mich «Vater» nennen und solltest dich nicht mehr von mir abwenden. 20 Aber wie ein Weib ihrem Geliebten untreu wird, so seid ihr mir untreu geworden, Haus Israel! spricht der HERR. 21 Eine Stimme wird auf den kahlen Höhen vernommen: es ist das flehentliche Weinen der Kinder Israel, weil sie ihren Weg verkehrt und des HERRN, ihres Gottes, vergessen haben. 22 Kehret um, ihr abtrünnigen Kinder! Ich will eure Abweichungen heilen! «Siehe, wir kommen zu dir, denn du bist der HERR, unser Gott. 23 Wahrlich, wir sind betrogen worden durch die Höhen, die lärmende Menge auf den Bergen; wahrlich, beim HERRN, unserm Gott, steht das Heil Israels! 24 Aber die Schande hat den Erwerb unserer Väter verzehrt von unserer Jugend an, ihre Schafe und ihre Rinder, ihre Söhne und ihre Töchter; 25 wir müssen uns niederlegen in unserer Schande, und unsere Schmach will uns zudecken; denn wir haben am HERRN, unserm Gott, gesündigt, wir und unsere Väter, von unserer Jugend an bis auf diesen Tag, und haben nicht gehört auf die Stimme des HERRN, unsers Gottes.»

Juda och Israels otrohet

1 *5 Mos 24:4f. Han sade:

Om en man skiljer sig

från sin hustru

och hon går ifrån honom

och blir en annan mans hustru,

får han då komma tillbaka*3:1komma tillbakaDetta var förbjudet enligt 5 Mos 24:1-4.

till henne?

Skulle inte då landet bli orenat?

Du har bedrivit otukt

med många älskare,

och nu kommer du tillbaka till mig?

säger Herren.

2 *1 Mos 38:14f. Lyft blicken mot de kala höjderna

och se: Var har du inte

blivit skändad?

Vid vägarna satt du

och väntade på dem

som en arab i öknen.

Du orenade landet

med din otukt och din ondska.

3 *5 Mos 11:16f, Hes 3:7. Därför hölls regnskurarna tillbaka

och inget vårregn föll.

Men du hade

en äktenskapsbryterskas panna

och ville inte skämmas.

4 Ändå har du nu ropat till mig:

"Min Far!

Du är min ungdoms vän!"

5 *Ps 103:9, Jes 57:16. "Kan han då vara vred för evigt

och hålla fast vid sin vrede

för alltid?"

Så talade du och gjorde

allt ont du kunde.

Kallelse till omvändelse

6 *2 Kung 17:10, Jer 2:20. I kung Josias tid*3:6I kung Josias tidNågon gång mellan 627-609 f Kr (jfr 1:2). sade Herren till mig: Har du sett vad det avfälliga Israel har gjort? Hon gick upp på alla höga berg och bort under alla gröna träd och bedrev otukt. 7 *Hes 16:46, 23:2f. Jag tänkte att hon skulle vända tillbaka till mig när hon hade gjort allt detta. Men hon vände inte tillbaka.

Hennes otrogna syster Juda såg det. 8 *5 Mos 24:1, 2 Kung 17:18f. Och jag såg att fastän jag hade skilt mig från det avfälliga Israel och gett henne skilsmässobrev*3:8skilsmässobrevBevis på skilsmässan som gjorde det möjligt för kvinnan att gifta om sig (jfr 5 Mos 24:1). på grund av hennes äktenskapsbrott, så skrämdes ändå inte hennes otrogna syster Juda av det. Hon gick också bort och bedrev otukt, 9 hon orenade landet med sin lättsinniga otukt och begick äktenskapsbrott med sten och trä*3:9äktenskapsbrott med sten och träAndlig otrohet med avgudar, mot Guds förbund (jfr Hes 16:8f).. 10 Och trots allt detta vände hennes otrogna syster Juda inte tillbaka till mig av hela sitt hjärta, utan bara i hyckleri, säger Herren.

11 *Hes 16:51f, 23:11f.Herren sade till mig: Det avfälliga Israel har visat sig mer rättfärdigt än det otrogna Juda. 12 *Ps 86:15, 145:8. Gå norrut och predika: Vänd om Israel, du avfälliga, säger Herren. Då ska jag inte längre se på er med ovilja, för jag är nådig, säger Herren, och ska inte vara vred för evigt.

13 *Ps 32:5, Ords 28:13, 1 Joh 1:9. Bekänn nu din missgärning, att du har avfallit från Herren din Gud och löpt hit och dit efter främmande gudar under alla gröna träd. Du har inte lyssnat till min röst, säger Herren.

14 *Jes 54:5, Hos 2:19. Vänd om, ni avfälliga barn, säger Herren, för jag är er rätte herre*3:14herreHebr. báal (i betydelsen äkta man, jfr Hos 2:14 med not).. Och jag ska hämta er, en från varje stad och två från varje släkt, och föra er till Sion. 15 *Jer 23:4, Hes 34:23. Jag ska ge er herdar efter mitt hjärta, och de ska föra er i bet med förstånd och insikt.

16 *Jer 31:33, Hebr 9:4. När ni på den tiden förökar er och blir fruktsamma i landet, säger Herren, då ska man inte tala om Herrens förbundsark mer eller tänka på den. Man ska inte komma ihåg den eller sakna den, och man ska inte göra någon ny. 17 *Jes 2:2f, 18:7, 60:9, Jer 17:12, Mika 4:1f. På den tiden ska man kalla Jerusalem "Herrens tron", och alla hednafolk ska samlas där för att ära Herrens namn i Jerusalem. Och de ska inte mer följa sina onda och hårda hjärtan. 18 På den tiden ska Juda hus gå till Israels hus, och tillsammans ska de komma från landet i norr till det land som jag gav era fäder till arvedel.

19 Jag sade:

Vilken plats ska jag inte låta dig

få bland barnen,

och vilket ljuvligt land

ska jag inte ge dig,

den allra härligaste arvedel

bland folken.

Och jag sade:

Då ska ni kalla mig Far

och inte vända er bort

från mig mer.

20 Men som när en hustru

är otrogen mot sin man,

så har ni, Israels hus,

varit otrogna mot mig,

säger Herren.

21 *Jer 2:32, 17:10. Därför hörs rop på de kala höjderna,

gråt och böner från Israels barn,

för de har gått på villovägar

och glömt Herren sin Gud.

22 Vänd om, ni avfälliga barn!

Jag ska bota er från er otrohet.

"Se, vi kommer till dig,

för du är Herren vår Gud.

23 *Ps 3:9, 68:20f, Jes 45:24. Ja, falskt var vårt hopp

till höjderna,

vårt larm på bergen.

Ja, hos Herren vår Gud

finns frälsning för Israel.

24 *Jer 11:13, Hos 9:10. Men allt ifrån vår ungdom

har skammens gud*3:24skammens gudKananeiska gudar som Baal och Molok, som dyrkades med barnoffer. förtärt

frukten av våra fäders arbete,

deras får och kor,

deras söner och döttrar.

25 *Dan 9:7f. Låt oss nu ligga här i vår skam

och låt vanära täcka oss,

för vi har syndat

mot Herren vår Gud,

vi och våra fäder,

från vår ungdom ända till i dag.

Vi har inte lyssnat

till Herren vår Guds röst."