Atos 2

1 Und als der Tag der Pfingsten sich erfüllte, waren sie alle einmütig beisammen. 2 Und es entstand plötzlich vom Himmel her ein Brausen, wie von einem daherfahrenden gewaltigen Winde, und erfüllte das ganze Haus, worin sie saßen. 3 Und es erschienen Zungen, die sich zerteilten, wie von Feuer, und setzten sich auf einen jeglichen unter ihnen. 4 Und sie wurden alle vom heiligen Geist erfüllt und fingen an in andern Zungen zu reden, wie der Geist es ihnen auszusprechen gab. 5 Es wohnten aber zu Jerusalem Juden, gottesfürchtige Männer, aus allen Völkern unter dem Himmel. 6 Da aber dieses Getöse entstand, kam die Menge zusammen und wurde bestürzt; denn jeder hörte sie in seiner eigenen Sprache reden. 7 Sie erstaunten aber alle, verwunderten sich und sprachen zueinander: Siehe, sind nicht diese alle, die da reden, Galiläer? 8 Wie hören wir sie denn, ein jeder in seiner Sprache, darin wir geboren sind? 9 Parther und Meder und Elamiter und die wir wohnen in Mesopotamien, in Judäa und Kappadocien, in Pontus und Asien; 10 in Phrygien und Pamphylien, in Ägypten und in den Gegenden Lybiens bei Kyrene, und die hier weilenden Römer, 11 Juden und Proselyten, Kreter und Araber, wir hören sie in unsern Zungen die großen Taten Gottes verkünden! 12 Sie erstaunten aber alle und gerieten in Verlegenheit und sprachen einer zum andern: Was soll das sein? 13 Andere aber spotteten und sprachen: Sie sind voll süßen Weines! 14 Da trat Petrus mit den Elfen auf, erhob seine Stimme und sprach zu ihnen: Ihr jüdischen Männer und ihr alle, die ihr zu Jerusalem wohnet, das sei euch kund, und horchet auf meine Worte! 15 Denn diese sind nicht trunken, wie ihr wähnet; denn es ist erst die dritte Stunde des Tages; 16 sondern dies ist, was durch den Propheten Joel gesagt worden ist: 17 «Und es wird geschehen in den letzten Tagen, spricht Gott, da werde ich ausgießen von meinem Geist über alles Fleisch; und eure Söhne und eure Töchter werden weissagen, und eure Jünglinge werden Gesichte sehen, und eure Ältesten werden Träume haben; 18 ja, auch über meine Knechte und über meine Mägde werde ich in jenen Tagen von meinem Geiste ausgießen, und sie werden weissagen. 19 Und ich will Wunder tun oben am Himmel und Zeichen unten auf Erden, Blut und Feuer und Rauchdampf; 20 die Sonne wird sich in Finsternis verwandeln und der Mond in Blut, ehe der große und offenbar werdende Tag des Herrn kommt. 21 Und es soll geschehen, daß jeder, der den Namen des Herrn anrufen wird, errettet werden wird.» 22 Ihr israelitischen Männer, höret diese Worte: Jesus von Nazareth, einen Mann, von Gott bei euch erwiesen durch Kräfte und Wunder und Zeichen, die Gott durch ihn tat, mitten unter euch, wie ihr selbst wisset; 23 diesen, der nach Gottes festgesetztem Rat und Vorherwissen dahingegeben worden war, habt ihr genommen und durch der Ungerechten Hände [ans Kreuz] geheftet und getötet. 24 Ihn hat Gott auferweckt, indem er die Bande des Todes löste, wie es denn unmöglich war, daß er von ihm festgehalten würde. 25 Denn David spricht von ihm: «Ich sah den Herrn allezeit vor mir, denn er ist zu meiner Rechten, daß ich nicht wanke. 26 Darum freut sich mein Herz, und meine Zunge frohlockt, auch mein Fleisch wird ruhen auf Hoffnung; 27 denn du wirst meine Seele nicht im Totenreich lassen und nicht zugeben, daß dein Heiliger die Verwesung sehe. 28 Du hast mir kundgetan die Wege des Lebens; du wirst mich erfüllen mit Freuden vor deinem Angesicht!» 29 Ihr Männer und Brüder, es sei mir erlaubt, freimütig zu euch zu reden von dem Stammvater David: er ist gestorben und begraben, und sein Grab ist unter uns bis auf diesen Tag. 30 Da er nun ein Prophet war und wußte, daß Gott ihm mit einem Eide verheißen hatte, aus der Frucht seiner Lenden einen auf seinen Thron zu setzen, 31 hat er in dieser Voraussicht von der Auferstehung Christi geredet, daß seine Seele nicht im Totenreich gelassen werde, noch sein Fleisch die Verwesung sehe. 32 Diesen Jesus hat Gott auferweckt; dafür sind wir alle Zeugen. 33 Nachdem er nun durch die rechte Hand Gottes erhöht worden ist und die Verheißung des heiligen Geistes vom Vater empfangen hat, hat er das ausgegossen, was ihr jetzt sehet und höret. 34 Denn nicht David ist in den Himmel hinaufgefahren, sondern er sagt selbst: «Der Herr sprach zu meinem Herrn: Setze dich zu meiner Rechten, 35 bis ich deine Feinde hinlege als Schemel deiner Füße.» 36 So erkenne nun das ganze Haus Israel mit Gewißheit, daß Gott diesen Jesus, den ihr gekreuzigt habt, zum Herrn und Christus gemacht hat. 37 Als sie aber das hörten, ging es ihnen durchs Herz, und sie sprachen zu Petrus und den übrigen Aposteln: Was sollen wir tun, ihr Männer und Brüder? 38 Petrus aber sprach zu ihnen: Tut Buße, und ein jeder von euch lasse sich taufen auf den Namen Jesu Christi zur Vergebung eurer Sünden; so werdet ihr die Gabe des heiligen Geistes empfangen. 39 Denn euch gilt die Verheißung und euren Kindern und allen, die ferne sind, soviele der Herr unser Gott herrufen wird. 40 Und noch mit vielen andern Worten beschwor und ermahnte er sie und sprach: Lasset euch retten aus diesem verkehrten Geschlecht! 41 Die nun sein Wort annahmen, ließen sich taufen, und es wurden an jenem Tage etwa dreitausend Seelen hinzugetan. 42 Sie verharrten aber in der Lehre der Apostel und in der Gemeinschaft und im Brotbrechen und im Gebet. 43 Es kam aber eine Furcht über alle Seelen, und viele Wunder und Zeichen geschahen durch die Apostel. 44 Alle Gläubigen aber waren beisammen und hatten alles gemeinsam; 45 die Güter und Habe verkauften sie und verteilten sie unter alle, je nachdem einer es bedurfte. 46 Und täglich verharrten sie einmütig im Tempel und brachen das Brot in den Häusern, nahmen die Speise mit Frohlocken und in Einfalt des Herzens, 47 lobten Gott und hatten Gunst bei dem ganzen Volk. Der Herr aber tat täglich solche, die gerettet wurden, zur Gemeinde hinzu.

Anden utgjuts på pingstdagen

1 *5 Mos 16:9f. När pingstdagen*2:1pingstdagenPingsten, femtio (grek. pentekosté) dagar efter påsk, var en skördefest då man samlades i Jerusalem från vida omkring (5 Mos 16:10-16, Apg 2:5) för att bära fram det första av årets gröda inför Gud (2 Mos 23:16, 4 Mos 28:26). Rabbinerna firade dessutom pingsten till minne av laggivningen, då Gud uppenbarade sig i dunder och eld på berget Sinai (2 Mos 19-20). kom var de alla samlade. 2 *Apg 4:31. Då hördes plötsligt från himlen ett dån som när en våldsam storm drar fram, och det fyllde hela huset där de satt. 3 *Matt 3:11, Luk 3:16. Tungor som av eld visade sig för dem och fördelade sig och satte sig på var och en av dem. 4 *Mark 16:17, Apg 11:15. Alla uppfylldes av den helige Ande och började tala främmande språk, allteftersom Anden ingav dem att tala.

5 I Jerusalem bodde fromma judiska män från alla folk under himlen. 6 När dånet hördes samlades folkskaran, och alla var skakade eftersom var och en hörde sitt eget språk talas. 7 Häpna och förundrade frågade de: "Är de inte galileer, alla de som talar? 8 Hur kan då var och en av oss höra sitt eget modersmål? 9 Vi är parter, meder och elamiter, vi bor i Mesopotamien, Judeen och Kappadokien, i Pontus och Asien*2:9AsienAvser i NT en provins i Mindre Asien (nuvarande västra Turkiet)., 10 i Frygien och Pamfylien, i Egypten och i trakterna kring Kyrene i Libyen, vi är inflyttade från Rom, 11 vi är judar och proselyter*2:11proselyterGrekiska för "de som kommit fram", som omvänt sig till judendomen helt och fullt inklusive omskärelse (till skillnad från enbart sympatiserande "gudfruktiga", jfr not till 10:2)., kretensare och araber – ändå hör vi dem tala på våra egna språk om Guds väldiga gärningar!" 12 De var alla häpna och förvirrade och frågade varandra: "Vad kan det här betyda?"

13 Men andra sade hånfullt: "De har druckit sig fulla på sött vin."

Petrus pingstpredikan

14 Då steg Petrus fram tillsammans med de elva, höjde sin röst och talade till dem: "Judiska män och Jerusalems alla invånare! Detta ska ni veta, lyssna till mina ord: 15 Det är inte som ni tror att de är berusade. Det är ju bara tredje timmen *2:15tredje timmenräknat från gryningen, alltså klockan nio.på morgonen! 16 *Joel 2:28f. Nej, det är detta som är sagt genom profeten Joel:

17 *Jes 44:3, Sak 12:10.Och det ska ske i de sista dagarna,*2:17fJoel 2:28f.

säger Gud,

att jag utgjuter av min Ande

över allt kött.

Era söner och era döttrar ska profetera,

era unga ska se syner

och era gamla ska ha drömmar.

18 Ja, över mina tjänare och tjänarinnor

ska jag i de dagarna

utgjuta av min Ande,

och de ska profetera.

19 Och jag ska göra under uppe på himlen

och tecken nere på jorden,

blod, eld och moln av rök.

20 *Matt 24:29.Solen ska vändas i mörker

och månen i blod

innan Herrens dag kommer,

den stora och strålande.

21 *Rom 10:13.Och det ska ske att var och en

som åkallar Herrens namn

ska bli frälst.

22 *Apg 10:38. Israeliter, hör dessa ord: Jesus från Nasaret var en man som blev erkänd av Gud inför er genom kraftgärningar, under och tecken. Genom honom gjorde Gud detta mitt ibland er, som ni själva vet. 23 *Luk 22:22, Apg 4:28. Efter Guds bestämda plan och beslut blev han utlämnad, och med hjälp av de laglösa*2:23de laglösaDvs hedniska romare som inte hade tagit emot Guds uppenbarade vilja i GT:s lag. spikade ni upp honom och dödade honom. 24 Men Gud har uppväckt honom och löst honom ur dödens vånda, eftersom det inte var möjligt för döden att behålla honom. 25 David säger om honom:*2:25fPs 16:8f.

Jag har alltid Herren för ögonen.

Han är vid min högra sida

för att jag inte ska vackla.

26 Därför gläds mitt hjärta

och jublar min tunga.

Även min kropp

får vila i trygghet

27 *Apg 13:35.att du inte lämnar min själ åt dödsriket

eller låter din Helige se förgängelsen.

28 Du har visat mig livets vägar,

du ska mätta mig med glädje

inför ditt ansikte.

29 *1 Kung 2:10, Apg 13:36. Bröder, jag kan öppet säga er att vår stamfar David är både död och begraven. Hans grav finns här hos oss än i dag. 30 *2 Sam 7:12, Ps 89:4f, 132:11. Men han var profet och visste att Gud med ed hade lovat att sätta en av hans ättlingar på hans tron.*2:30 Jfr 2 Sam 7:12-13, Ps 132:11.31 I förväg såg han Messias uppståndelse och sade: Han ska inte lämnas åt dödsriket, och hans kropp ska inte se förgängelsen.*2:31 Ps 16:10.

32 *1 Kor 15:15. Denne Jesus har Gud uppväckt, och vi är alla vittnen till det. 33 *Fil 2:9. Han har blivit upphöjd till Guds högra sida*2:33till Guds högra sidaAnnan översättning: "med Guds högra hand". och fått den utlovade helige Ande av Fadern, och han har utgjutit det som ni ser och hör. 34 David har ju inte stigit upp till himlen, men han säger:*2:34fPs 110:1. I psalmen återger David vad Gud Fadern sade till Messias, Davids Herre.

Herren sade till min Herre:

Sätt dig på min högra sida

35 tills jag lagt dina fiender

som en pall under dina fötter.*2:35som en pall under dina fötterEtt uttryck för triumf (jfr Jos 10:24).

36 Därför kan hela Israels folk veta säkert att denne Jesus som ni korsfäste, honom har Gud gjort till både Herre och Messias."

37 *Apg 16:30, 2 Kor 7:10, Hebr 4:12. När de hörde detta högg det till i hjärtat på dem, och de frågade Petrus och de andra apostlarna: "Bröder, vad ska vi göra?" 38 *Matt 3:2, Luk 24:47f. Petrus svarade dem: "Omvänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, så att era synder blir förlåtna. Då får ni den helige Ande som gåva. 39 *1 Mos 17:7f, Joh 10:16. Löftet gäller er och era barn och alla dem som är långt borta, alla som Herren vår Gud kallar."

40 *5 Mos 32:5, Ps 78:8, Fil 2:15. Med många andra ord vittnade han och vädjade till dem: "Låt er frälsas från det här bortvända släktet!" 41 *Apg 1:15, 2:47, 4:4, 5:14. De som tog emot hans ord döptes, och antalet lärjungar ökade den dagen med omkring tre tusen.

De troendes gemenskap

42 *Apg 20:7. De höll troget fast vid apostlarnas undervisning*2:42undervisningAnnan översättning: "lära" (innehållet i undervisningen). och vid gemenskapen*2:42gemenskapenOrdet kan även rymma egendomsgemenskap (jfr 2:44-45, 2 Kor 9:13)., brödsbrytelsen och bönerna. 43 Varje själ greps av bävan, och många under och tecken gjordes genom apostlarna. 44 *Apg 4:32. Alla de troende var tillsammans och hade allt gemensamt. 45 *Luk 12:33, Apg 4:34. De började sälja sina egendomar och ägodelar och delade ut till alla efter vars och ens behov. 46 Varje dag var de troget och enigt tillsammans i templet, och i hemmen bröt de bröd och delade måltid med varandra i jublande, innerlig glädje. 47 *Apg 2:41, 5:13, 14:1. De prisade Gud och var omtyckta av hela folket. Och Herren ökade var dag skaran med dem som blev frälsta.