Atos 8

1 Saulus aber hatte seiner Hinrichtung zugestimmt. Und es entstand an jenem Tage eine große Verfolgung über die Gemeinde zu Jerusalem, und alle zerstreuten sich in die Landschaften von Judäa und Samaria, ausgenommen die Apostel. 2 Den Stephanus aber begruben gottesfürchtige Männer und veranstalteten eine große Trauer um ihn. 3 Saulus aber verwüstete die Gemeinde, drang in die Häuser ein, schleppte Männer und Frauen fort und überlieferte sie ins Gefängnis. 4 Die nun, welche sich zerstreut hatten, zogen umher und verkündigten das Wort des Evangeliums. 5 Philippus aber kam hinab in eine Stadt von Samaria und predigte ihnen Christus. 6 Und das Volk achtete einmütig auf das, was Philippus sagte, als sie zuhörten und die Zeichen sahen, die er tat. 7 Denn aus vielen, welche unreine Geister hatten, fuhren diese mit großem Geschrei aus; es wurden aber auch viele Gichtbrüchige und Lahme geheilt. 8 Und es herrschte große Freude in jener Stadt. 9 Ein Mann aber mit Namen Simon hatte zuvor in der Stadt Zauberei getrieben und das Volk von Samaria in Erstaunen gesetzt, indem er sich für etwas Großes ausgab. 10 Auf ihn achteten alle, klein und groß, und sprachen: Dieser ist die Kraft Gottes, die man die große nennt. 11 Sie achteten aber auf ihn, weil er sie so lange Zeit durch seine Zaubereien in Erstaunen gesetzt hatte. 12 Als sie aber dem Philippus glaubten, der das Evangelium vom Reiche Gottes und vom Namen Jesu Christi predigte, ließen sich Männer und Frauen taufen. 13 Simon aber wurde auch gläubig und hielt sich, nachdem er getauft worden war, stets zu Philippus; und da er sah, daß Zeichen und große Wunder geschahen, staunte er. 14 Als aber die Apostel zu Jerusalem hörten, daß Samaria das Wort Gottes angenommen habe, sandten sie Petrus und Johannes zu ihnen. 15 Diese kamen hinab und beteten für sie, daß sie den heiligen Geist empfingen; 16 denn er war noch auf keinen von ihnen gefallen, sondern sie waren nur getauft auf den Namen des Herrn Jesus. 17 Da legten sie ihnen die Hände auf, und sie empfingen den heiligen Geist. 18 Als aber Simon sah, daß durch die Handauflegung der Apostel der heilige Geist gegeben wurde, brachte er ihnen Geld und sprach: 19 Gebet auch mir diese Vollmacht, damit, wenn ich jemand die Hände auflege, er den heiligen Geist empfange! 20 Petrus aber sprach zu ihm: Dein Geld fahre samt dir ins Verderben, weil du meinst, die Gabe Gottes mit Geld erwerben zu können! 21 Du hast weder Anteil noch Erbe an diesem Wort; denn dein Herz ist nicht aufrichtig vor Gott! 22 So tue nun Buße über diese deine Bosheit und bitte den Herrn, ob dir die Tücke deines Herzens möge vergeben werden; 23 denn ich sehe, daß du in bitterer Galle und in Ungerechtigkeit verstrickt bist. 24 Da antwortete Simon und sprach: Betet ihr für mich zum Herrn, daß nichts von dem, was ihr gesagt habt, über mich komme! 25 Sie nun, nachdem sie das Wort des Herrn bezeugt und gelehrt hatten, kehrten nach Jerusalem zurück und predigten das Evangelium in vielen Dörfern der Samariter. 26 Ein Engel des Herrn aber redete zu Philippus und sprach: Steh auf und wandere nach Süden auf der Straße, die von Jerusalem nach Gaza hinabführt; diese ist einsam. 27 Und er stand auf und machte sich auf den Weg. Und siehe, ein Äthiopier, ein Kämmerer und Gewaltiger Kandaces, der Königin der Äthiopier, welcher über ihren ganzen Schatz gesetzt war, der war gekommen, um in Jerusalem anzubeten; 28 und nun kehrte er zurück und saß auf seinem Wagen und las den Propheten Jesaja. 29 Da sprach der Geist zu Philippus: Geh hinzu und halte dich zu diesem Wagen! 30 Da lief Philippus hinzu und hörte ihn den Propheten Jesaja lesen; und er sprach: Verstehst du auch, was du liesest? 31 Er aber sprach: Wie kann ich es, wenn niemand mich anleitet? Und er bat Philippus, aufzusteigen und sich zu ihm zu setzen. 32 Die Schriftstelle aber, die er las, war diese: «Wie ein Schaf ward er zur Schlachtung geführt, und wie ein Lamm vor seinem Scherer stumm ist, so tut er seinen Mund nicht auf. 33 In seiner Erniedrigung ward sein Gericht aufgehoben. Wer will aber sein Geschlecht beschreiben? Denn sein Leben wird von der Erde weggenommen!» 34 Da wandte sich der Kämmerer an Philippus und sprach: Ich bitte dich, von wem sagt der Prophet solches? Von sich selbst oder von einem andern? 35 Da tat Philippus seinen Mund auf und hob an mit dieser Schriftstelle und verkündigte ihm das Evangelium von Jesus. 36 Als sie aber des Weges dahinzogen, kamen sie zu einem Wasser, und der Kämmerer spricht: Siehe, hier ist Wasser! Was hindert mich, getauft zu werden? 37 Da sprach Philippus: Wenn du von ganzem Herzen glaubst, so ist es erlaubt. Er antwortete und sprach: Ich glaube, daß Jesus Christus der Sohn Gottes ist! 38 Und er hieß den Wagen anhalten, und sie stiegen beide in das Wasser hinab, Philippus und der Kämmerer, und er taufte ihn. 39 Als sie aber aus dem Wasser heraufgestiegen waren, entrückte der Geist des Herrn den Philippus, und der Kämmerer sah ihn nicht mehr; denn er zog fröhlich seines Weges. 40 Philippus aber wurde zu Azot gefunden, und er zog umher und verkündigte das Evangelium in allen Städten, bis er nach Cäsarea kam.

Församlingen förföljs och skingras

1 *Apg 22:20. Samma dag utbröt en svår förföljelse mot församlingen i Jerusalem, och alla utom apostlarna skingrades över Judeen och Samarien. 2 Några gudfruktiga män begravde Stefanus och visade djup sorg över honom.

3 *Apg 22:4, 26:10f. Men Saulus försökte utplåna församlingen. Han gick in i hus efter hus och släpade ut både män och kvinnor och satte dem i fängelse.

Filippus i Samaria

4 *Apg 11:19. De som nu hade skingrats gick från plats till plats och förkunnade evangeliet. 5 *Apg 6:5. Filippus*8:5Filippusvar en av de sju församlingstjänarna, 6:5. kom ner till staden Samaria och predikade Kristus för folket där. 6 De lyssnade alla noga till det som Filippus förkunnade när de hörde och såg de tecken han gjorde: 7 *Mark 6:13, 16:17. från många som hade orena andar for dessa ut med höga rop, och många lama och halta blev botade. 8 *Joh 4:39f. Och det blev stor glädje i den staden.

9 *Apg 13:6. Men i staden fanns sedan tidigare en man vid namn Simon, som utövade magi*8:9en man vid namn Simon som utövade magiSenare texter från fornkyrkans tid berättar att Simon trollkarlen längre fram blev en kraftfull motståndare till den kristna församlingen. och hade slagit folket i Samarien med häpnad. Han sade sig vara något stort, 10 och alla, både små och stora, lyssnade till honom och sade: "Det är han som kallas Guds stora kraft!" 11 De hade lyssnat till honom därför att han länge fascinerat dem med sin magi. 12 Men när de nu trodde på Filippus, som förkunnade evangeliet om Guds rike och Jesu Kristi namn, döptes de, både män och kvinnor. 13 Till och med Simon kom till tro. Han blev döpt och höll sig sedan ständigt till Filippus, och han blev utom sig av häpnad när han såg de stora tecken och kraftgärningar som skedde.

Apostlabesök i Samarien

14 När apostlarna i Jerusalem fick höra att Samarien hade tagit emot Guds ord, sände de dit Petrus och Johannes. 15 *Apg 2:38. Dessa kom ner och bad för dem att de skulle få den helige Ande, 16 eftersom Anden ännu inte hade fallit över någon av dem. De var bara döpta i Herren Jesu namn. 17 Apostlarna lade då händerna på dem, och de tog emot den helige Ande.

18 Men när Simon såg att Anden gavs genom apostlarnas handpåläggning, kom han till dem med pengar 19 och sade: "Ge den kraften till mig också, så att den jag lägger händerna på får den helige Ande." 20 *Matt 20:8. Petrus sade till honom: "Till fördärvet med dig och dina pengar, om du tror att Guds gåva kan köpas för pengar! 21 *Ef 5:5. Du har ingen del eller lott i den här saken, för ditt hjärta är inte uppriktigt inför Gud. 22 Omvänd dig därför från din ondska och be till Herren så att han, om möjligt, förlåter dig vad du tänker i ditt hjärta. 23 *5 Mos 29:18, Hebr 12:15. Jag ser att du är full av bitter galla och fast i orättfärdighetens band." 24 Simon svarade: "Be ni för mig till Herren, så att inget av det ni sagt drabbar mig."

25 Sedan de vittnat och predikat Herrens ord vände de tillbaka till Jerusalem. På vägen förkunnade de evangeliet i många byar i Samarien.

Den etiopiske hovmannen

26 En Herrens ängel talade till Filippus: "Stå upp och gå ut mitt på dagen längs vägen som går ner från Jerusalem mot Gaza. Den ligger öde."*8:26mitt på dagen Annan översättning: "söderut".27 *8:27 Ps 68:32.Filippus reste sig och gick.

Då kom en etiopisk hovman*8:27etiopisk hovmanDvs nubier (från det nuvarande Sudan). som var eunuck*8:27eunuckDvs kastrerad, ett inte ovanligt krav på Orientens hovmän. och ansvarig för hela skattkammaren hos den etiopiska drottningen Kandake.*8:27KandakeDen etiopiska drottningens titel, som senare kommit att uppfattas som egennamn. Han hade kommit till Jerusalem för att tillbe 28 och var nu på väg hem och satt i sin vagn och läste profeten Jesaja. 29 Då sade Anden till Filippus: "Gå fram till vagnen och håll dig nära den."

30 Filippus skyndade fram, och när han hörde honom läsa*8:30hörde honom läsa Under antiken läste man normalt högt även när man var ensam. profeten Jesaja frågade han: "Förstår du vad du läser?" 31 Mannen svarade: "Hur skulle jag kunna det om ingen vägleder mig?" Och han bad Filippus komma upp och sätta sig bredvid honom. 32 *8:32fJes 53:7f.Stället i Skriften som han läste var detta:*8:32fJes 53:7f (Septuaginta).

Som ett får som förs bort till slakt,

som ett lamm som är tyst

inför den som klipper det,

så öppnade han inte sin mun.

33 Genom hans förnedring

blev hans dom upphävd.

Vem kan räkna hans släkte,

eftersom hans liv rycks bort*8:33rycks bortAnnan översättning: "upphöjs".

från jorden?

34 Hovmannen sade till Filippus: "Jag vill fråga dig vem profeten talar om, om sig själv eller någon annan?" 35 Då började Filippus tala och utifrån det skriftstället förklara evangeliet om Jesus för honom.

36 När de nu färdades vägen fram kom de till ett vattendrag, och hovmannen sade: "Här finns vatten. Vad hindrar att jag blir döpt?"*8:36 Senare handskrifter tillägger (vers 37): Filippus sade till honom: "Om du tror av hela ditt hjärta kan det ske." Hovmannen svarade: "Jag tror att Jesus Kristus är Guds Son."38 Han befallde att vagnen skulle stanna. Både Filippus och hovmannen gick ner i vattnet, och Filippus döpte honom. 39 När de kom upp ur vattnet ryckte Herrens Ande bort Filippus, och hovmannen såg honom inte mer. Han fortsatte sin resa, full av glädje.

40 *Apg 21:8. Filippus kom till Ashdod, och han vandrade omkring och förkunnade evangeliet i alla städerna tills han nådde Caesarea.*8:40CaesareaDen romerske ståthållarens residensstad (12:19, 25:1), ca 8 mil norr om Ashdod.