Eclesiastes 5

1 (04-17) Bewahre deinen Fuß, wenn du zum Hause Gottes gehst! Sich herzunahen, um zu hören, ist besser, als wenn die Toren Opfer bringen; denn sie haben keine Erkenntnis des Bösen, das sie tun. 2 (05-1) Übereile dich nicht mit deinem Mund, und laß dein Herz keine unbesonnenen Worte vor Gott aussprechen; denn Gott ist im Himmel, und du bist auf der Erde; darum sollst du nicht viele Worte machen! 3 (05-2) Denn der Traum kommt von Vielgeschäftigkeit her und dummes Geschwätz vom vielen Reden. 4 (05-3) Wenn du Gott ein Gelübde tust, so versäume nicht, es zu bezahlen; denn er hat kein Wohlgefallen an den Toren; darum halte deine Gelübde! 5 (05-4) Es ist besser, du gelobest nichts, als daß du gelobest und es nicht haltest. 6 (05-5) Laß dich durch deinen Mund nicht in Schuld stürzen und sage nicht vor dem Boten: «Es war ein Versehen!» Warum soll Gott zürnen ob deiner Worte und das Werk deiner Hände bannen? 7 (05-6) Denn wo man viel träumt, da werden auch viel unnütze Worte gemacht. Du aber fürchte Gott! 8 (05-7) Wenn du Unterdrückung des Armen und Beraubung im Namen von Recht und Gerechtigkeit in deinem Bezirke siehst, so werde darob nicht irre! Denn es wacht noch ein Höherer über dem Hohen und über ihnen allen der Höchste; 9 (05-8) und ein Vorteil für ein Land ist bei alledem ein König, der dem Ackerbau ergeben ist. 10 (05-9) Wer Geld liebt, wird des Geldes nimmer satt, und wer Reichtum liebt, bekommt nie genug. Auch das ist eitel! 11 (05-10) Wo viele Güter sind, da sind auch viele, die davon zehren, und was hat ihr Besitzer mehr davon als eine Augenweide? 12 (05-11) Süß ist der Schlaf des Arbeiters, er esse wenig oder viel; aber den Reichen läßt seine Übersättigung nicht schlafen. 13 (05-12) Es gibt ein böses Übel, das ich gesehen habe unter der Sonne: Reichtum, der von seinem Besitzer zu seinem Schaden verwahrt wird. 14 (05-13) Geht solcher Reichtum durch einen Unglücksfall verloren und hat der Betreffende einen Sohn, so bleibt diesem gar nichts in der Hand. 15 (05-14) So nackt, wie er von seiner Mutter Leibe gekommen ist, geht er wieder dahin und kann gar nichts für seine Mühe mitnehmen, das er in seiner Hand davontragen könnte. 16 (05-15) Das ist auch ein böses Übel, daß er gerade so, wie er gekommen ist, wieder gehen muß; und was nützt es ihm, daß er sich um Wind abgemüht hat? 17 (05-16) Dazu muß er sein Leben lang mit Kummer essen und hat viel Ärger, Verdruß und Zorn. 18 (05-17) Siehe, was ich für gut und für schön ansehe, ist das, daß einer esse und trinke und Gutes genieße bei all seiner Arbeit, womit er sich abmüht unter der Sonne alle Tage seines Lebens, welche Gott ihm gibt; denn das ist sein Teil. 19 (05-18) Auch wenn Gott irgend einem Menschen Reichtum und Schätze gibt und ihm gestattet, davon zu genießen und sein Teil zu nehmen, daß er sich freue in seiner Mühe, so ist das eine Gabe Gottes. 20 (05-19) Denn er soll nicht viel denken an seine Lebenstage; denn Gott stimmt der Freude seines Herzens zu.

1 *Ords 10:19, 20:25, Matt 6:7, Jak 1:19. Var inte för snabb med din mun och förhasta dig inte i ditt hjärta med att uttala ett ord inför Gud, för Gud är i himlen och du är på jorden. Låt därför dina ord vara få. 2 *Ords 10:14. Drömmar kommer av mycket arbete, dåraktigt tal av många ord.

3 *4 Mos 30:3, 5 Mos 23:21, Ps 50:14, 66:13f, 76:12. När du ger ett löfte till Gud, dröj inte med att uppfylla det, för han har inte behag till dårar. Håll vad du lovar!*5:3Håll vad du lovar!Att bryta en ed som bekräftats med "så sant Herren lever" (jfr Jer 4:2, 5:2) innebar en hädelse mot Gud.4 Det är bättre att inte lova något än att lova och inte hålla det. 5 *4 Mos 15:22f, 30:7, Mal 2:7. Låt inte din mun förleda dig till synd och säg inte inför sändebudet*5:5sändebudetTroligen en tempelpräst som bevittnade löftet (jfr Mal 2:7). att det var ett misstag. Vill du att Gud ska bli vred för dina ords skull och förstöra dina händers verk? 6 För där drömmarna är många blir det mycket tomhet och många ord. Men frukta du Gud!

Rikedom är förgängligt

7 *Ps 82:1f, Pred 3:16, 4:1, Ords 17:5, 22:8, Jes 5:22f, Kol 3:25, 1 Tess 4:6. Om du ser att den fattige förtrycks och att rätt och rättfärdighet kränks i landet, så bli inte förvånad över det, för hög vakar över hög och andra höga över dem båda. 8 Och det är en förmån för ett land att ha en kung som ser till att marken brukas.*5:8 Svårtolkad vers. Annan möjlig översättning: "Och landets skörd tas av dem alla, kungen betjänas av åkermarken."

9 *Job 20:18, 27:16f, Ps 49:11, Pred 4:8, Hagg 1:6, Luk 18:18f, 1 Tim 6:9f. Den som älskar pengar blir inte mätt på pengar, och den som älskar rikedom får aldrig nog. Också det är förgängligt. 10 När ägodelarna förökas är det fler som förbrukar dem. Vilken nytta har ägaren av dem utom att få se dem med ögonen? 11 Ljuv är arbetarens sömn, han må ha litet eller mycket att äta. Men den rikes överflöd ger honom ingen ro att sova.

12 *Job 20:20f. Ett svårt elände har jag sett under solen: rikedom som sparats till skada för sin ägare, 13 och sedan förloras förmögenheten i en olycka. Har ägaren en son, får han ingenting. 14 *Job 1:21, 27:19, Ps 49:17f, 1 Tim 6:7. Lika naken som han kom ur moderlivet måste han gå bort igen. För sitt slit får han inget att ta med sig. 15 Också det är ett svårt elände. Han ska gå bort som han kom. Vad vinner den som mödar sig för vinden? 16 I alla sina dagar äter han i mörker*5:16äter han i mörkerAndra handskrifter (Septuaginta): "lever han i mörker och sorg". med mycket oro, sjukdom och besvikelse.

17 *Pred 2:10, 3:12, 22, 8:15, 9:7f. Detta är vad jag insett: Det är gott och skönt att människan äter och dricker och ser det goda i sin möda när hon strävar under solen de levnadsdagar som Gud ger henne, för det är hennes del. 18 *Pred 2:24, 3:13, 6:2. Om Gud ger en människa rikedom och skatter och dessutom förmåga att njuta av det och ta ut sin del och finna glädje i sin möda, då är det en Guds gåva. 19 *Ps 34:6. För han tänker knappt på sina levnadsdagar, eftersom Gud håller honom upptagen*5:19håller honom upptagenAnnan översättning: "bönhör honom". med glädje i hjärtat.