1 *4 Mos 25:1, Hebr 11:31, Jak 2:25. Josua, Nuns son, sände i hemlighet ut två spejare från Shittim och sade: "Gå och undersök landet och särskilt Jeriko*2:1JerikoEn av världens äldsta städer, strategiskt belägen vid en oas ca 8 km väster om Jordan där den spärrade vägen till resten av landet. Kan ha rymt ett par tusen invånare inom murarna.." De gav sig i väg och kom in i ett hus där det bodde en prostituerad vid namn Rahab*2:1RahabBetyder "bred" (välkomnande). Nämns i Hebr 11:31 och Jak 2:25 som ett exempel på omvändelse. Kanske samma Rahab som var förmoder till Jesus (Matt 1:5). och där lade de sig att vila. 2 Men det berättades för kungen i Jeriko: "I natt har några israelitiska män kommit hit för att utforska landet." 3 Då sände kungen i Jeriko bud till Rahab och sade: "Lämna ut männen som kom till dig och tog in i ditt hus, de har kommit för att utforska hela landet."

4 Men kvinnan tog de båda männen och gömde dem. Sedan sade hon: "Ja, männen kom till mig, men jag visste inte varifrån de kom. 5 Och när porten skulle stängas i skymningen gick männen ut, och jag vet inte vart de tog vägen. Skynda er efter dem så får ni tag i dem." 6 Men hon hade fört dem upp på taket och gömt dem under linstjälkar*2:6linstjälkarDe meterlånga stjälkarna soltorkades och användes till tyg. som hon hade utbredda på taket. 7 Männen skyndade efter dem på vägen till Jordan mot vadställena. Och så snart förföljarna hade gett sig av, stängdes stadsporten.

8 Men innan spejarna hade lagt sig gick hon upp till dem på taket 9 *2 Mos 15:14f, 23:27, 5 Mos 11:25. och sade: "Jag vet att Herren har gett er det här landet. Vi har gripits av skräck för er, och landets alla invånare bävar för er. 10 *2 Mos 14:21f, 4 Mos 21:23f, 33f, Jos 4:23. Vi har hört hur Herren lät Röda havets vatten torka bort framför er när ni drog ut ur Egypten, och vad ni gjorde med Sichon och Og, amoreernas båda kungar på andra sidan Jordan, hur ni vigde*2:10vigdeHebr. charám innebar att överlåta något åt Herren och avskilja det från människornas värld, ofta genom förintelse. dem åt förintelse. 11 *5 Mos 4:39, Jos 5:1, Ps 135:6. När vi hörde det försvann vårt mod och nu har ingen kraft att stå emot er, för Herren er Gud är Gud uppe i himlen och nere på jorden.

12 Lova mig därför med ed vid Herren: Eftersom jag har visat barmhärtighet mot er, så ska också ni visa barmhärtighet mot min fars hus. Ge mig ett säkert tecken på det. 13 Låt min far, min mor, mina bröder och mina systrar och alla som tillhör dem leva, och rädda våra liv*2:13våra livAnnan översättning: "våra själar". från döden."

14 Männen sade till henne: "Med vårt eget liv svarar vi för ert, bara ni inte förråder vårt ärende. När Herren ger oss landet ska vi visa nåd och trofasthet mot dig."

15 Då släppte hon ner dem genom fönstret med ett rep. Hennes hus var en del av stadsmuren*2:15en del av stadsmurenSådana hus, som gav extra stadga åt stadsmuren, har grävts ut längs murens norra sida., så att hon bodde i själva muren. 16 Och hon sade till dem: "Gå upp i bergen så att era förföljare inte träffar på er. Håll er gömda där i tre dagar tills era förföljare har kommit tillbaka. Sedan kan ni fortsätta er färd." 17 Och männen sade till henne: "Vi är fria från eden du tog av oss 18 ifall du inte, när vi kommer in i landet, binder det här röda snöret i fönstret där du släppte ner oss, och likaså ifall du inte har din far, din mor, dina bröder och alla som tillhör din fars hus samlade hemma hos dig. 19 Om någon går ut genom dörren till ditt hus ska hans blod komma över hans eget huvud*2:19hans blod komma över hans eget huvudVara skyldig till sin egen död (jfr Matt 27:25 med not)., och vi är utan skuld. Men om någon bär hand på en av dem som är med dig inne i huset, ska dennes blod komma över vårt huvud. 20 Men om du förråder vårt ärende är vi fria från eden som du tog av oss." 21 Hon svarade: "Som ni har sagt ska det bli." Så sände hon i väg dem, och de gav sig av. Och hon band det röda snöret i fönstret.

22 De gav sig i väg och gick upp i bergen*2:22bergenStrax väster om staden ligger ett klippigt landskap med många gömställen. och stannade där i tre dagar tills deras förföljare hade vänt tillbaka. De hade sökt efter dem överallt längs vägen men inte funnit dem. 23 Sedan vände de båda männen tillbaka ner från bergen och gick över floden och kom till Josua, Nuns son. De berättade för honom allt som hade hänt dem. 24 Och de sade till Josua: "Herren har gett hela landet i vår hand. Landets alla invånare bävar för oss."

1 And Joshua the son of Nun sent out of Shittim two men to spy secretly, saying, Go view the land, even Jericho. And they went, and came into an harlot’s house, named Rahab, and lodged there.*2.1 sent: or, had sent*2.1 lodged: Heb. lay 2 And it was told the king of Jericho, saying, Behold, there came men in hither to night of the children of Israel to search out the country. 3 And the king of Jericho sent unto Rahab, saying, Bring forth the men that are come to thee, which are entered into thine house: for they be come to search out all the country. 4 And the woman took the two men, and hid them, and said thus, There came men unto me, but I wist not whence they were: 5 And it came to pass about the time of shutting of the gate, when it was dark, that the men went out: whither the men went I wot not: pursue after them quickly; for ye shall overtake them. 6 But she had brought them up to the roof of the house, and hid them with the stalks of flax, which she had laid in order upon the roof. 7 And the men pursued after them the way to Jordan unto the fords: and as soon as they which pursued after them were gone out, they shut the gate.

8 And before they were laid down, she came up unto them upon the roof; 9 And she said unto the men, I know that the LORD hath given you the land, and that your terror is fallen upon us, and that all the inhabitants of the land faint because of you.*2.9 faint: Heb. melt 10 For we have heard how the LORD dried up the water of the Red sea for you, when ye came out of Egypt; and what ye did unto the two kings of the Amorites, that were on the other side Jordan, Sihon and Og, whom ye utterly destroyed. 11 And as soon as we had heard these things, our hearts did melt, neither did there remain any more courage in any man, because of you: for the LORD your God, he is God in heaven above, and in earth beneath.*2.11 did there…: Heb. rose up 12 Now therefore, I pray you, swear unto me by the LORD, since I have shewed you kindness, that ye will also shew kindness unto my father’s house, and give me a true token: 13 And that ye will save alive my father, and my mother, and my brethren, and my sisters, and all that they have, and deliver our lives from death. 14 And the men answered her, Our life for yours, if ye utter not this our business. And it shall be, when the LORD hath given us the land, that we will deal kindly and truly with thee.*2.14 for…: Heb. instead of you to die 15 Then she let them down by a cord through the window: for her house was upon the town wall, and she dwelt upon the wall. 16 And she said unto them, Get you to the mountain, lest the pursuers meet you; and hide yourselves there three days, until the pursuers be returned: and afterward may ye go your way. 17 And the men said unto her, We will be blameless of this thine oath which thou hast made us swear. 18 Behold, when we come into the land, thou shalt bind this line of scarlet thread in the window which thou didst let us down by: and thou shalt bring thy father, and thy mother, and thy brethren, and all thy father’s household, home unto thee.*2.18 bring: Heb. gather 19 And it shall be, that whosoever shall go out of the doors of thy house into the street, his blood shall be upon his head, and we will be guiltless: and whosoever shall be with thee in the house, his blood shall be on our head, if any hand be upon him. 20 And if thou utter this our business, then we will be quit of thine oath which thou hast made us to swear. 21 And she said, According unto your words, so be it. And she sent them away, and they departed: and she bound the scarlet line in the window.

22 And they went, and came unto the mountain, and abode there three days, until the pursuers were returned: and the pursuers sought them throughout all the way, but found them not.

23 So the two men returned, and descended from the mountain, and passed over, and came to Joshua the son of Nun, and told him all things that befell them: 24 And they said unto Joshua, Truly the LORD hath delivered into our hands all the land; for even all the inhabitants of the country do faint because of us.*2.24 faint: Heb. melt