1 *Esra 4:20, Jes 54:4. Så övergiven hon sitter,

den folkrika staden!

Hon som var stor bland folken

har blivit som en änka,

furstinnan bland länderna

måste göra slavtjänst.*1:1 Septuaginta tillägger en inledning: "När Israel hade förts bort i fångenskap och Jerusalem ödelagts, satt Jeremia och grät och sjöng denna klagosång över Jerusalem."

2 *Ps 31:12, 38:12, 77:3f, Jer 13:17. Bittert gråter hon i natten

med tårar på sin kind.

Ingen tröstare har hon

bland alla sina älskare.

Alla hennes vänner har svikit henne,

de har blivit hennes fiender.

3 Juda har gått i landsflykt

efter förtryck och svårt slaveri.

Hon bor bland hednafolk

och finner ingen ro.

Alla hennes förföljare

har hunnit ifatt henne,

mitt i hennes nöd.

4 *Jes 3:26, Jer 14:2. Vägarna till Sion sörjer,

ingen kommer till högtiderna*1:4högtidernaVid påsken, pingsten och lövhyddohögtiden i oktober hade folket samlats i Jerusalem från hela landet (5 Mos 16:16). Nu var firandet ett minne blott..

Alla hennes portar är öde,

hennes präster suckar.

Hennes jungfrur är bedrövade,

och själv sörjer hon bittert.

5 *5 Mos 28:43f. Hennes ovänner har makten,

hennes fiender känner sig säkra,

eftersom Herren

har bedrövat henne

för hennes många synder.

Hennes barn har vandrat bort

som fångar framför fienden.

6 All sin prakt har dottern Sion förlorat.

Hennes furstar liknar hjortar

som inte funnit bete,

som kraftlösa flyr undan jägaren.

7 *Jes 64:11. I sin nöd och hemlöshet

minns Jerusalem

alla skatter hon hade

i forna dagar.

Nu när hennes folk

har fallit i fienders hand

och ingen hjälpare finns,

ser de med hån

på hennes undergång.

8 *Jes 47:3, Jer 13:22, 26, Nah 3:5. Svårt har Jerusalem syndat,

därför har hon blivit oren*1:8orenHebr. niddá används även om menstruation. Annan översättning: "en som man skakar på huvudet åt"..

Alla som ärat henne föraktar henne,

för de ser hennes nakenhet.

Själv suckar hon och vänder sig bort.

9 *5 Mos 32:29, Jes 47:7, Jer 2:34, Luk 19:42. Orenhet fläckar hennes mantelflik,

hon tänkte inte

på hur slutet skulle bli.

Hon har sjunkit ofattbart djupt,

och ingen tröstare finns.

Herre, se mitt betryck,

för fienden triumferar!

10 *5 Mos 23:3f, Neh 13:1f, Ps 79:1f, Jer 51:51, Hes 44:9. Fienden sträckte sin hand

efter alla hennes skatter.

Hon såg hur hedningar

gick in i hennes helgedom,

dem du förbjöd

att komma in i din församling.*1:10förbjöd att komma in i din församlingSe 5 Mos 23:3f, samt Ef 2:14 med not.

11 Hela hennes folk suckar

och söker efter bröd.

De byter sina skatter mot mat

för att hålla sig vid liv.

Se, Herre, och tänk på

hur föraktad jag blivit!

12 *Jes 13:13, Klag 3:51, Dan 10:16. Betyder det inget för alla er

som går vägen förbi?

Se efter och se:

finns det någon smärta

lik smärtan som drabbat mig,

som Herren har plågat mig med

på sin brinnande vredes dag?

13 Han sände från höjden en eld

i mina ben och kuvade dem.*1:13i mina ben och kuvade demAndra handskrifter (Septuaginta): "ner i mina ben". Skelettets ben symboliserar människans kärna och väsen (jfr Ps 32:3, 139:15).

Han lade ut ett nät för mina fötter

och stötte mig tillbaka,

han lämnade mig övergiven

och sjuk dagen lång.

14 *Ps 31:11, 38:5, Ords 5:22. Mina synder bands samman

till ett ok,

de vävdes ihop av hans hand

och lades på min nacke.

Han bröt min kraft,

Herren gav mig i händerna

på dem som jag inte kan stå emot.

15 *Jes 63:3, Klag 2:22, Upp 19:15. Alla mina hjältar

har Herren förkastat,

han samlade ett uppbåd mot mig

för att krossa mina unga män.

Som en vinpress har Herren trampat

jungfrun dottern Juda.

16 *Jer 9:1, 14:17, Pred 4:1. Därför gråter jag,

mitt öga*1:16ögaHebr. ájin kan också översättas "källa"., mitt öga rinner av tårar,

för min tröstare är fjärran ifrån mig,

han som ger liv åt min själ.

Mina barn är övergivna,

för fienden har triumferat.

17 Sion sträcker ut sina händer,

men ingen tröstare finns.

Herren har sänt Jakobs fiender

mot honom från alla håll,

Jerusalem har blivit som något orent

bland dem.

18 *Jer 2:17, Dan 9:7f.Herren är rättfärdig,

för jag gjorde uppror

mot hans bud.

Hör nu, alla ni folk,

och se min smärta!

Mina jungfrur och unga män

har gått i fångenskap.

19 *Jer 14:15. Jag kallade på mina älskare*1:19mina älskareAvgudadyrkande folk som förlett Israel till otrohet mot Herren (jfr Jer 4:30, Hes 16:33f, 23:5f, Hos 2:5f).,

men de svek mig.

Mina präster och äldste

gick under i staden,

när de sökte efter mat

för att hålla sig vid liv.

20 *5 Mos 32:25, Jes 16:11, Jer 4:19, Klag 2:11, Hes 7:15. Se, Herre, jag är i nöd!

Det jäser inom mig,

mitt hjärta vänder sig i mitt bröst,

för jag har varit mycket upprorisk.

Därute tar svärdet mina barn,

härinne är det som döden.

21 *Jer 30:16, 50:10, 29, 51:24. De hör hur jag suckar,

men ingen tröstare finns.

Alla mina fiender har hört

om min olycka,

de gläds att du gjort det här.

Dagen du förkunnat

lät du komma.

Men det ska gå dem

som det gått mig.

22 Låt all deras ondska

komma upp inför dig,

och gör med dem

som du gjort med mig

för alla mina synders skull,

för mina suckar är många

och mitt hjärta är sjukt.

1 How doth the city sit solitary, that was full of people! how is she become as a widow! she that was great among the nations, and princess among the provinces, how is she become tributary! 2 She weepeth sore in the night, and her tears are on her cheeks: among all her lovers she hath none to comfort her: all her friends have dealt treacherously with her, they are become her enemies. 3 Judah is gone into captivity because of affliction, and because of great servitude: she dwelleth among the heathen, she findeth no rest: all her persecutors overtook her between the straits.*1.3 because of great…: Heb. for the greatness of servitude 4 The ways of Zion do mourn, because none come to the solemn feasts: all her gates are desolate: her priests sigh, her virgins are afflicted, and she is in bitterness. 5 Her adversaries are the chief, her enemies prosper; for the LORD hath afflicted her for the multitude of her transgressions: her children are gone into captivity before the enemy. 6 And from the daughter of Zion all her beauty is departed: her princes are become like harts that find no pasture, and they are gone without strength before the pursuer. 7 Jerusalem remembered in the days of her affliction and of her miseries all her pleasant things that she had in the days of old, when her people fell into the hand of the enemy, and none did help her: the adversaries saw her, and did mock at her sabbaths.*1.7 pleasant: or, desirable 8 Jerusalem hath grievously sinned; therefore she is removed: all that honoured her despise her, because they have seen her nakedness: yea, she sigheth, and turneth backward.*1.8 is…: Heb. is become a removing, or, wandering 9 Her filthiness is in her skirts; she remembereth not her last end; therefore she came down wonderfully: she had no comforter. O LORD, behold my affliction: for the enemy hath magnified himself. 10 The adversary hath spread out his hand upon all her pleasant things: for she hath seen that the heathen entered into her sanctuary, whom thou didst command that they should not enter into thy congregation.*1.10 pleasant: or, desirable 11 All her people sigh, they seek bread; they have given their pleasant things for meat to relieve the soul: see, O LORD, and consider; for I am become vile.*1.11 to…: or, to make the soul to come again

12 Is it nothing to you, all ye that pass by? behold, and see if there be any sorrow like unto my sorrow, which is done unto me, wherewith the LORD hath afflicted me in the day of his fierce anger.*1.12 Is it…: or, It is nothing*1.12 pass by: Heb. pass by the way? 13 From above hath he sent fire into my bones, and it prevaileth against them: he hath spread a net for my feet, he hath turned me back: he hath made me desolate and faint all the day. 14 The yoke of my transgressions is bound by his hand: they are wreathed, and come up upon my neck: he hath made my strength to fall, the Lord hath delivered me into their hands, from whom I am not able to rise up. 15 The Lord hath trodden under foot all my mighty men in the midst of me: he hath called an assembly against me to crush my young men: the Lord hath trodden the virgin, the daughter of Judah, as in a winepress.*1.15 the virgin…: or, the winepress of the virgin, etc 16 For these things I weep; mine eye, mine eye runneth down with water, because the comforter that should relieve my soul is far from me: my children are desolate, because the enemy prevailed.*1.16 relieve: Heb. bring back 17 Zion spreadeth forth her hands, and there is none to comfort her: the LORD hath commanded concerning Jacob, that his adversaries should be round about him: Jerusalem is as a menstruous woman among them.

18 The LORD is righteous; for I have rebelled against his commandment: hear, I pray you, all people, and behold my sorrow: my virgins and my young men are gone into captivity.*1.18 commandment: Heb. mouth 19 I called for my lovers, but they deceived me: my priests and mine elders gave up the ghost in the city, while they sought their meat to relieve their souls. 20 Behold, O LORD; for I am in distress: my bowels are troubled; mine heart is turned within me; for I have grievously rebelled: abroad the sword bereaveth, at home there is as death. 21 They have heard that I sigh: there is none to comfort me: all mine enemies have heard of my trouble; they are glad that thou hast done it: thou wilt bring the day that thou hast called, and they shall be like unto me.*1.21 called: or, proclaimed 22 Let all their wickedness come before thee; and do unto them, as thou hast done unto me for all my transgressions: for my sighs are many, and my heart is faint.