1 Så matt guldet har blivit,

det ädlaste guldet förvandlats!

Heliga ädelstenar ligger spridda

i varje gathörn.

2 *Jer 19:11. Sions ädlaste söner

skattades som fint guld.

Nu räknas de som lerkärl,

som verk av krukmakarhänder.

3 *Job 39:16f, Jes 49:15. Till och med schakaler

räcker fram sina spenar

och låter ungarna dia,

men dottern mitt folk

har blivit grym*4:3grymStrutsen lämnar sina ägg direkt på marken och var därför en bild för bristande omsorg (jfr Job 39:16f).,

som strutsen i öknen.

4 *Ps 137:6, Jer 14:3, Klag 2:11f. Dibarnets tunga fastnar

i gommen av törst.

Små barn ber om bröd,

men ingen ger dem något.

5 De som förr åt läckerheter

tynar bort på gatorna.

De som växte upp i purpur*4:5purpurAntikens dyraste färg. Den utvanns ur havssnäckor och var värd sin vikt i silver.

ligger nu i dyn.

6 *1 Mos 18:20, 19:24f, Jer 20:16, Hes 16:46f, Matt 10:15, 11:24. Missgärningen hos dottern mitt folk

är större än synden i Sodom,*4:6SodomStad vid Döda havet som utplånades för sin ondska (1 Mos 19, Hes 16:49f, Jud v 7).

som ödelades på ett ögonblick

utan att röras av människohänder.

7 Hennes furstar glänste mer än snö,

de var vitare än mjölk,

deras kroppar var rödare än korall,

deras gestalter var som safir.

8 Nu är deras ansikten mörkare än sot,

man känner inte igen dem

på gatorna.

Deras hud stramar över benen,

den är torr som trä.

9 *Jer 8:3. Lyckligare var de som dödades

med svärd

än de som nu dödas av hunger,

som tynar bort i plåga

av brist på markens frukter.

10 *3 Mos 26:29, 5 Mos 28:53, 2 Kung 6:29, Jer 19:9, Klag 2:10, Hes 5:10. Med egna händer

har ömsinta mödrar kokat

sina barn

för att ha dem till föda

när dottern mitt folk gick under.

11 *Jer 17:27, Klag 2:3, Hes 7:8.Herren tömde ut sin vrede,

han öste ut sin vredesglöd.

I Sion tände han en eld

som förtärde dess grundvalar.

12 Ingen av jordens kungar

hade trott det,*4:12Ingen ... hade trott detSion ansågs ointagligt så länge man hade Guds beskydd (Ps 46, 48).

ingen av världens invånare,

att någon ovän eller fiende

skulle komma in

genom Jerusalems portar.

13 *Jer 5:31, 23:21, 26:8f, Matt 23:35. Det kom för hennes profeters synder

och hennes prästers

missgärningar,

för att de spillde rättfärdigas blod

där inne i staden.

14 *5 Mos 28:29, Jes 59:10. Som blinda irrar de på gatorna,

fläckade av blod

så att ingen vågar röra

deras kläder.

15 *3 Mos 13:45, Jer 49:5. "Bort! Oren!"

ropar man till dem.

"Bort, bort! Rör dem inte!"

De flyr, de irrar omkring.

Bland hednafolken säger man:

"Här får de inte bo längre."

16 *Jes 47:6, Klag 5:12.Herren själv har skingrat dem,

han vill inte ta sig an dem mer.

Prästerna får ingen respekt,

de äldre får ingen barmhärtighet.

17 *Jes 30:5, 7. Våra ögon sviker oss

när vi förgäves söker efter hjälp.

Vi har spanat och spanat

efter ett folk som ändå inte kan

rädda oss.*4:17ett folk som ändå inte kan rädda ossEgypten, vars militära hjälp svek (Jer 2:36, 37:7, Jes 30:2f).

18 De vaktar på våra steg

så att vi inte vågar gå

på våra gator.

Vårt slut är nära,

våra dagar är ute,

ja, vårt slut har kommit.

19 Våra förföljare var snabbare

än himlens örnar.

De jagade oss över bergen

och låg på lur i öknen för oss.

20 *2 Kung 25:5f, Jer 52:8f. Vår livsande, Herrens smorde,*4:20HERRENS smordeGuds utvalde, helgade kung, en förebild till Messias/Kristus (Apg 10:38). De sista kungarna var Jojakin (598-597 f Kr) och Sidkia (597-587 f Kr). Se 2 Kung 24:8f.

fångades i deras fallgropar.

Om honom sade vi:

"I hans skugga ska vi leva

bland hednafolken."

21 *Ps 137:7, Jer 25:15f, 49:12, Hes 25:12f. Gläd dig och jubla, dotter Edom*4:21EdomGrannfolk i sydöst som hade sett på Jerusalems förstöring med skadeglädje (jfr Ps 137:7, Hes 25:12f och Ob vers 11).,

du som bor i landet Us.

Bägaren ska komma till dig också,

du ska bli drucken

och ligga naken.

22 *Jes 40:2, Jer 33:7. Straffet för din skuld har nått sitt slut,

dotter Sion.

Han ska inte mer föra bort dig

i fångenskap.

Men din skuld, dotter Edom,

ska han straffa,

han ska avslöja dina synder.

1 How is the gold become dim! how is the most fine gold changed! the stones of the sanctuary are poured out in the top of every street. 2 The precious sons of Zion, comparable to fine gold, how are they esteemed as earthen pitchers, the work of the hands of the potter! 3 Even the sea monsters draw out the breast, they give suck to their young ones: the daughter of my people is become cruel, like the ostriches in the wilderness.*4.3 sea…: or, sea calves 4 The tongue of the sucking child cleaveth to the roof of his mouth for thirst: the young children ask bread, and no man breaketh it unto them. 5 They that did feed delicately are desolate in the streets: they that were brought up in scarlet embrace dunghills. 6 For the punishment of the iniquity of the daughter of my people is greater than the punishment of the sin of Sodom, that was overthrown as in a moment, and no hands stayed on her.*4.6 punishment of the iniquity: or, iniquity 7 Her Nazarites were purer than snow, they were whiter than milk, they were more ruddy in body than rubies, their polishing was of sapphire: 8 Their visage is blacker than a coal; they are not known in the streets: their skin cleaveth to their bones; it is withered, it is become like a stick.*4.8 blacker…: Heb. darker than blackness 9 They that be slain with the sword are better than they that be slain with hunger: for these pine away, stricken through for want of the fruits of the field.*4.9 pine…: Heb. flow out 10 The hands of the pitiful women have sodden their own children: they were their meat in the destruction of the daughter of my people. 11 The LORD hath accomplished his fury; he hath poured out his fierce anger, and hath kindled a fire in Zion, and it hath devoured the foundations thereof. 12 The kings of the earth, and all the inhabitants of the world, would not have believed that the adversary and the enemy should have entered into the gates of Jerusalem.

13 For the sins of her prophets, and the iniquities of her priests, that have shed the blood of the just in the midst of her, 14 They have wandered as blind men in the streets, they have polluted themselves with blood, so that men could not touch their garments.*4.14 so…: or, in that they could not but touch 15 They cried unto them, Depart ye; it is unclean; depart, depart, touch not: when they fled away and wandered, they said among the heathen, They shall no more sojourn there.*4.15 it…: or, ye polluted 16 The anger of the LORD hath divided them; he will no more regard them: they respected not the persons of the priests, they favoured not the elders.*4.16 anger: or, face 17 As for us, our eyes as yet failed for our vain help: in our watching we have watched for a nation that could not save us. 18 They hunt our steps, that we cannot go in our streets: our end is near, our days are fulfilled; for our end is come. 19 Our persecutors are swifter than the eagles of the heaven: they pursued us upon the mountains, they laid wait for us in the wilderness. 20 The breath of our nostrils, the anointed of the LORD, was taken in their pits, of whom we said, Under his shadow we shall live among the heathen.

21 Rejoice and be glad, O daughter of Edom, that dwellest in the land of Uz; the cup also shall pass through unto thee: thou shalt be drunken, and shalt make thyself naked.

22 The punishment of thine iniquity is accomplished, O daughter of Zion; he will no more carry thee away into captivity: he will visit thine iniquity, O daughter of Edom; he will discover thy sins.*4.22 The…: or, Thine iniquity*4.22 discover…: or, carry thee captive for thy sins