Juízes 15

Simsons hämnd på filisteerna

1 En tid därefter, medan veteskörden pågick*15:1medan veteskörden pågickI månadsskiftet maj-juni., besökte Simson sin hustru och hade med sig en killing. Han sade: "Låt mig gå in till min hustru i kammaren." Men hennes far lät honom inte gå in. 2 *Dom 14:20. Han sade: "Jag var säker på att du avskydde henne, så jag gav henne till din bröllopssven. Men hon har en yngre syster som är vackrare än hon. Ta henne i stället! 3 Men Simson svarade dem: "Den här gången är jag utan skuld till filisteerna om jag gör dem illa."

4 Simson gick och fångade trehundra rävar.*15:4rävarAnnan översättning: "schakaler" (som är flockdjur). Sedan tog han facklor, band ihop rävar med svansarna två och två och satte en fackla mellan de två svansarna. 5 Därefter tände han eld på facklorna och släppte in rävarna på filisteernas sädesfält och satte eld på både sädeskärvar och oskuren säd, vingårdar och olivlundar.

6 När filisteerna frågade vem som hade gjort detta, fick de svaret: "Det var Simson, timnitens svärson, för att timniten tog hans hustru och gav henne till hans bröllopssven." Då drog filisteerna ut och brände upp både henne och hennes far i eld. 7 Men Simson sade till dem: "Om ni gör så här tänker jag verkligen inte vila förrän jag tagit hämnd på er." 8 Och han slog dem sönder och samman så att de led ett stort nederlag. Sedan gick han ner därifrån och bodde i bergsklyftan vid Etam.

9 Då drog filisteerna upp och slog läger i Juda och spred sig i Lehi. 10 Och Juda män sade: "Varför har ni dragit upp hit mot oss?" De svarade: "Vi har kommit upp för att binda Simson och göra mot honom som han har gjort mot oss. 11 Då gick tretusen män från Juda ner till bergsklyftan vid Etam och sade till Simson: "Förstår du inte att filisteerna härskar över oss? Varför har du gjort så här mot oss?" Han svarade dem: "Som de har gjort mot mig, har jag gjort mot dem." 12 De sade till honom: "Vi har kommit ner för att binda dig och överlämna dig till filisteerna." Simson sade till dem: "Svär på att ni inte själva dödar mig." 13 De svarade honom: "Nej, vi tänker bara binda dig och överlämna dig till dem. Vi ska inte döda dig." Så band de honom med två nya rep och förde honom upp från klippan.

14 När han kom till Lehi, ropade filisteerna och sprang emot honom. Då föll Herrens Ande över honom, och repen runt hans armar blev som lintrådar som fattat eld, och banden bara smälte bort från hans händer. 15 Han fick syn på ett färskt käkben från en åsna, räckte ut handen och tog det och slog ihjäl tusen man med det. 16 Sedan sade Simson:

"Med åsnekäken

slog jag en hop*15:16en hopHebr. chamór, identiskt med ordet för åsna., ja, två.

Med åsnekäken

slog jag tusen man."

17 När han hade sagt detta, kastade han käken ifrån sig. Och man kallade den platsen Ramat-Lehi.*15:17Ramat-LehiBetyder både "käkkastet" och "käkhöjden". 18 Och han blev mycket törstig och ropade till Herren: "Du har gett denna stora seger genom din tjänare, och nu kommer jag att dö av törst och falla i de oomskurnas hand!" 19 Då klöv Gud fördjupningen i Lehi, och fram ur den flödade vatten. Han drack, och hans ande återvände och han fick liv igen. Därför kallas källan "Den ropandes källa i Lehi", och den finns i Lehi än i dag.

20 Och Simson var domare i Israel i tjugo år*15:20Simson var domare i Israel i tjugo årKanske ca 1095-1075 f Kr, i södra delen av landet. under filisteernas tid.

1 Y ACONTECIÓ después de días, que en el tiempo de la siega del trigo, Samsón visitó á su mujer con un ✝15.1 Gn. 38.17. cp. 6.19cabrito, diciendo: Entraré á mi mujer á la cámara. Mas el padre de ella no lo dejó entrar.

2 Y dijo el padre de ella: Persuadíme que la aborrecías, y díla á tu compañero. Mas su hermana menor, ¿no es más hermosa que ella? tómala, pues, en su lugar.

3 Y Samsón les repondió: Yo seré sin culpa esta vez para con los Filisteos, si mal les hiciere.

4 Y fué Samsón y cogió trescientas zorras, y tomando ✝15.4 cp. 7.16.teas, y trabando aquéllas por las colas, puso entre cada dos colas una tea.

5 Después, encendiendo las teas, echó las zorras en los sembrados de los Filisteos, y quemó ✝15.5 Ex. 22.6.hacinas y mieses, y viñas y olivares.

6 Y dijeron los Filisteos: ¿Quién hizo esto? Y fuéles dicho: Samsón, el yerno del Timnateo, porque le quitó su mujer y la dió á su compañero. ✝15.6 cp. 14.15.Y vinieron los Filisteos, y quemaron á fuego á ella y á su padre.

7 Entonces Samsón les dijo: ¿Así lo habíais de hacer? mas yo me vengaré de vosotros, y después cesaré.

8 E hiriólos pierna y muslo con gran mortandad; y descendió, y fijóse en la ✝15.8 ver. 11. Is. 2.21 y 57.5.cueva de la peña de Etam.

9 Y los Filisteos subieron y pusieron campo en Judá, y ✝15.9 2 S. 5.18,22.tendiéronse por ✝15.9 vers. 14,17,19Lehi.

10 Y los varones de Judá les dijeron: ¿Por qué habéis subido contra nosotros? Y ellos respondieron: A prender á Samsón hemos subido, para hacerle como él nos ha hecho.

11 Y vinieron tres mil hombres de Judá á la cueva de la peña de Etam, y dijeron á Samsón: ¿No sabes tú que los Filisteos ✝15.11 cp. 14.4.dominan sobre nosotros? ¿por qué nos has hecho esto? Y él les respondió: Yo les he hecho como ellos me hicieron.

12 Ellos entonces le dijeron: Nosotros hemos venido para prenderte, y entregarte en mano de los Filisteos. Y Samsón les respondió: Juradme que vosotros no me mataréis.

13 Y ellos le respondieron, diciendo: No, solamente te prenderemos, y te entregaremos en sus manos; mas no te mataremos. Entonces le ataron con dos ✝15.13 cp. 16.11,12.cuerdas nuevas, é hiciéronle venir de la peña.

1 Samsón descubre el secreto

2 de su fuerza á Dalila.

14 Y así que vino hasta Lehi, los Filisteos le salieron á recibir con algazara: y ✝15.14 cp. 14.6,19.el espíritu de Jehová cayó sobre él, y las cuerdas que estaban en sus brazos se tornaron como lino quemado con fuego, y las ataduras se cayeron de sus manos.

15 Y hallando una quijada de asno fresca, extendió la mano y tomóla, ✝15.15 Lv. 26.8. Jos. 23.10. cp. 3.31e hirió con ella á mil hombres.

16 Entonces Samsón dijo:

Con la quijada de un asno, un montón, dos montones;

Con la quijada de un asno herí mil hombres.

17 Y acabando de hablar, echó de su mano la quijada, y llamó á aquel lugar Ramath-lehi.

18 Y teniendo gran sed, clamó luego á Jehová, y dijo: Tú has dado esta gran salud por mano de tu siervo: ¿y moriré yo ahora de sed, y caeré en mano de los incircuncisos?

19 Entonces quebró Dios una muela que estaba en la quijada, y salieron de allí aguas, y bebió, y ✝15.19 Gn. 45.27.recobró su espíritu, y reanimóse. Por tanto llamó su nombre de aquel lugar, En-haccore, el cual es en Lehi, hasta hoy.

20 Y ✝15.20 cp. 13.1.juzgó á Israel en días de los Filisteos veinte años.