1 Varför, HERRE, står du så långt ifrån och fördöljer dig i nödens tider?

2 Genom de ogudaktigas övermod måste den arme lida. Må de fångas i de ränker som de hava uttänkt!

3 Ty den ogudaktige berömmer sig av sin själs lystnad, och den rovgirige talar förgripligt och föraktar HERREN.

4 Den ogudaktige säger i sitt högmod: »Han frågar icke därefter.» »Det finnes ingen Gud», så äro alla hans tankar.

5 Trygga äro alltid hans vägar, dina domar gå högt över hans blickar; alla sina ovänner räknar han för intet.

6 Han säger i sitt hjärta: »Jag skall icke vackla, över mig skall i evighet ingen olycka komma.»

7 Hans mun är full av förbannelse, av svek och förtryck; hans tunga gömmer olycka och fördärv.

8 Han lägger sig i försåt vid gårdarna, i lönndom vill han dräpa den oskyldige; hans ögon lura på den olycklige.

9 Han ligger i försåt på lönnligt ställe, såsom ett lejon i sitt snår, han ligger i försåt för att gripa den arme; han griper den arme, i det han drager honom in i sitt nät.

10 Han trycker sig ned, han ligger på lur, och de olyckliga falla i hans klor.

11 Han säger i sitt hjärta: »Gud förgäter det, han har dolt sitt ansikte, han ser det aldrig.»

12 Stå upp, HERRE; Gud, upplyft din hand, förgät icke de arma.

13 Varför skall den ogudaktige få förakta Gud och säga i sitt hjärta att du icke frågar därefter?

14 Du har ju sett det, ty du giver akt på olycka och jämmer, för att taga det i din hand. Åt dig överlämnar den olycklige sin sak; du blev den faderlöses hjälpare.

15 Bryt sönder den ogudaktiges arm, och hemsök de ondas ogudaktighet, så att du icke mer finner den.

16 Ja, HERREN är konung alltid och evinnerligen; hedningarna utrotas ur hans land.

17 De ödmjukas trängtan hör du, HERRE; du gör deras hjärtan ståndaktiga; du låter ditt öra giva akt

18 för att skaffa den faderlöse och förtryckte rätt, så att människor, komna av jord, ej längre vålla skräck.

1 א   למה יהוה תעמד ברחוק    תעלים לעתות בצרה br

2 ב   בגאות רשע ידלק עני    יתפשו במזמות זו חשבו br

3 ג   כי-הלל רשע על-תאות נפשו    ובצע ברך נאץ יהוה br

4 ד   רשע--כגבה אפו בל-ידרש    אין אלהים כל-מזמותיו br

5 ה   יחילו דרכו בכל-עת--מרום משפטיך מנגדו    כל-צורריו יפיח בהם br

6 ו   אמר בלבו בל-אמוט    לדר ודר אשר לא-ברע br

7 ז   אלה פיהו מלא--ומרמות ותך    תחת לשונו עמל ואון br

8 ח   ישב במארב חצרים--במסתרים יהרג נקי    עיניו לחלכה יצפנו br

9 ט   יארב במסתר כאריה בסכה--    יארב לחטוף עני br יחטף עני    במשכו ברשתו br

10 י   ודכה (ידכה) ישח    ונפל בעצומיו חלכאים (חל כאים) br

11 יא   אמר בלבו שכח אל    הסתיר פניו בל-ראה לנצח br

12 יב   קומה יהוה--אל נשא ידך    אל-תשכח עניים (ענוים) br

13 יג   על-מה נאץ רשע אלהים    אמר בלבו לא תדרש br

14 יד   ראתה כי-אתה עמל וכעס תביט--    לתת בידך br עליך יעזב חלכה    יתום אתה היית עוזר br

15 טו   שבר זרוע רשע    ורע תדרוש-רשעו בל-תמצא br

16 טז   יהוה מלך עולם ועד    אבדו גוים מארצו br

17 יז   תאות ענוים שמעת יהוה    תכין לבם תקשיב אזנך br

18 יח   לשפט יתום ודך    בל-יוסיף עוד--לערץ אנוש מן-הארץ