1 För sångmästaren, till Mutlabbén; en psalm av David.
2 Jag vill tacka HERREN av allt mitt hjärta; jag vill förtälja alla dina under.
3 Jag vill vara glad och fröjdas i dig, jag vill lovsjunga ditt namn, du den Högste.
4 Ty mina fiender vika tillbaka, de falla och förgås för ditt ansikte.
5 Ja, du har utfört min rätt och min sak; du sitter på din tron såsom en rättfärdig domare.
6 Du har näpst hedningarna och förgjort de ogudaktiga; deras namn har du utplånat för alltid och evinnerligen.
7 Fienderna äro nedgjorda, utrotade för alltid; deras städer har du omstörtat, deras åminnelse har förgåtts.
8 Men HERREN tronar evinnerligen, sin stol har han berett till doms;
9 och han skall döma jordens krets med rättfärdighet, han skall skipa lag bland folken med rättvisa.
10 Så vare då HERREN en borg för den förtryckte, en borg i nödens tider.
11 Och må de som känna ditt namn förtrösta på dig; ty du övergiver icke dem som söka dig, HERRE.
12 Lovsjungen HERREN, som bor i Sion, förkunnen bland folken hans gärningar.
13 Ty han som utkräver blodskulder har kommit ihåg dem; han har icke förgätit de betrycktas klagorop.
14 Var mig nådig, HERRE; se huru jag plågas av dem som hata mig, du som lyfter mig upp från dödens portar;
15 på det att jag må förtälja allt ditt lov och i dottern Sions portar fröjda mig över din frälsning.
16 Hedningarna hava sjunkit ned i den grav som de grävde; i det nät som de lade ut har deras fot blivit fångad.
17 HERREN har gjort sig känd, han har hållit dom; han snärjer den ogudaktige i hans händers verk. Higgajón. Sela.
18 DE ogudaktiga vika tillbaka, ned i dödsriket, alla hedningar, de som förgäta Gud.
19 Ty icke för alltid skall den fattige vara förgäten, de betrycktas hopp skall ej varda om intet evinnerligen.
20 Stå upp, HERRE; låt icke människor få överhanden, låt hedningarna bliva dömda inför ditt ansikte.
21 Låt, o HERRE, förskräckelse komma över dem; må hedningarna förnimma att de äro människor. Sela.
1 א למנצח על-מות לבן מזמור לדוד br
2 ב אודה יהוה בכל-לבי אספרה כל-נפלאותיך br
3 ג אשמחה ואעלצה בך אזמרה שמך עליון br
4 ד בשוב-אויבי אחור יכשלו ויאבדו מפניך br
5 ה כי-עשית משפטי ודיני ישבת לכסא שופט צדק br
6 ו גערת גוים אבדת רשע שמם מחית לעולם ועד br
7 ז האויב תמו חרבות--לנצח וערים נתשת--אבד זכרם המה br
8 ח ויהוה לעולם ישב כונן למשפט כסאו br
9 ט והוא ישפט-תבל בצדק ידין לאמים במישרים br
10 י ויהי יהוה משגב לדך משגב לעתות בצרה br
11 יא ויבטחו בך יודעי שמך כי לא-עזבת דרשיך יהוה br
12 יב זמרו--ליהוה ישב ציון הגידו בעמים עלילותיו br
13 יג כי-דרש דמים אותם זכר לא-שכח צעקת עניים (ענוים) br
14 יד חננני יהוה--ראה עניי משנאי מרוממי משערי מות br
15 טו למען אספרה כל-תהלתיך בשערי בת-ציון--אגילה בישועתך br
16 טז טבעו גוים בשחת עשו ברשת-זו טמנו נלכדה רגלם br
17 יז נודע יהוה--משפט עשה בפעל כפיו נוקש רשע הגיון סלה br
18 יח ישובו רשעים לשאולה כל-גוים שכחי אלהים br
19 יט כי לא לנצח ישכח אביון תקות ענוים (עניים) תאבד לעד br
20 כ קומה יהוה אל-יעז אנוש ישפטו גוים על-פניך br [ (Psalms 9:21) כא שיתה יהוה מורה--להם ידעו גוים--אנוש המה סלה ]