1 Ett gott namn är mer värt än stor rikedom, ett gott anseende är bättre än silver och guld.

2 Rik och fattig få leva jämte varandra; HERREN har gjort dem båda.

3 Den kloke ser faran och söker skydd; men de fåkunniga löpa åstad och få plikta därför.

4 Ödmjukhet har sin lön i HERRENS fruktan, i rikedom, ära och liv.

5 Törnen och snaror ligga på den vrånges väg; den som vill bevara sitt liv håller sig fjärran ifrån dem.

6 Vänj den unge vid den väg han bör vandra, så viker han ej därifrån, när han bliver gammal.

7 Den rike råder över de fattiga, och låntagaren bliver långivarens träl.

8 Den som sår vad orätt är, han får skörda fördärv, och hans övermods ris får en ände.

9 Den som unnar andra gott, han varder välsignad, ty han giver av sitt bröd åt den arme.

10 Driv ut bespottaren, så upphör trätan, och tvist och smädelse få en ände.

11 Den som älskar hjärtats renhet, den vilkens läppar tala ljuvligt, hans vän är konungen.

12 HERRENS ögon bevara den förståndige; därför omstörtar han den trolöses planer.

13 Den late säger: »Ett lejon är på gatan; därute på torget kunde jag bliva dräpt.»

14 En trolös kvinnas mun är en djup grop; den som har träffats av HERRENS vrede, han faller däri.

15 Oförnuft låder vid barnets hjärta, men tuktans ris driver det bort.

16 Den som förtrycker den arme bereder honom vinning men den som giver åt den rike vållar honom allenast förlust. ----

17 Böj ditt öra härtill, och hör de vises ord, och lägg mina lärdomar på hjärtat.

18 Ty det bliver dig ljuvligt, om du bevarar dem i ditt innersta; må de alla ligga redo på dina läppar.

19 För att du skall sätta din förtröstan till HERREN, undervisar jag i dag just dig.

20 Ja, redan förut har jag ju skrivit regler för dig och meddelat dig råd och insikt,

21 för att lära dig tillförlitliga sanningsord, så att du rätt kan svara den som har sänt dig åstad.

22 Plundra icke den arme, därför att han är arm, och förtrampa icke den fattige porten.

23 Ty HERREN skall utföra deras sak, och dem som röva från dem skall han beröva livet.

24 Giv dig icke i sällskap med den som lätt vredgas eller i lag med en snarsticken man,

25 på det att du icke må lära dig hans vägar och bereda en snara för ditt liv.

26 Var icke en av dem som giva handslag, en av dem som gå i borgen för lån.

27 Icke vill du att man skall taga ifrån dig sängen där du ligger, om du icke har något att betala med?

28 Flytta icke ett gammalt råmärke, ett sådant som dina fäder hava satt upp.

29 Ser du en man som är väl förfaren i sin syssla, hans plats är att tjäna konungar; icke må han tjäna ringa män.

1 Bom renome vale mais que grandes riquezas; a boa reputação vale mais que a prata e o ouro.

2 Rico e pobre se encontram: foi o Senhor que criou a ambos.

3 O homem prudente percebe a aproximação do mal e se abriga, mas os imprudentes passam adiante e recebem o dano.

4 O prêmio da humildade é o temor do Senhor, a riqueza, a honra e a vida.

5 Espinhos e laços há no caminho do perverso; quem guarda sua vida retira-se para longe deles.

6 Ensina à criança o caminho que ela deve seguir; mesmo quando envelhecer, dele não se há de afastar.

7 O rico domina os pobres: o que toma emprestado torna-se escravo daquele que lhe emprestou.

8 Aquele que semeia o mal, recolhe o tormento: a vara de sua ira o ferirá.

9 O homem benevolente será abençoado porque tira do seu pão para o pobre.

10 Expulsa o mofador e cessará a discórdia: ultrajes e litígios cessarão.

11 Quem ama a pureza do coração, pela graça dos seus lábios, é amigo do rei.

12 Os olhos do Senhor protegem a sabedoria, mas arruínam as palavras do pérfido.

13 Há um leão do lado de fora!, diz o preguiçoso, eu poderei ser morto na rua!

14 A boca das meretrizes é uma cova profunda; nela cairá aquele contra o qual o Senhor se irar.

15 A loucura apega-se ao coração da criança; a vara da disciplina afastá-la-á dela.

16 Quem oprime o pobre, enriquece-o. Quem dá ao rico, empobrece-o.

17 Presta atenção às minhas palavras, aplica teu coração à minha doutrina,

18 porque é agradável que as guardes dentro de teu coração e que elas permaneçam, todas, presentes em teus lábios.

19 É para que o Senhor seja tua confiança, que quero instruir-te hoje.

20 Desde muito tempo eu te escrevi conselhos e instruções,

21 para te ensinar a verdade das coisas certas, para que respondas certo àquele que te indaga.

22 Não despojes o pobre, porque é pobre, não oprimas o fraco à porta da cidade,

23 porque o Senhor pleiteará sua causa e tirará a vida aos que os despojaram.

24 Não faças amizade com um homem colérico, não andes com o violento,

25 há o perigo de que aprendas os seus costumes e prepares um laço fatal.

26 Não sejas daqueles que se obrigam, apertando a mão, e se fazem fiadores de dívidas;

27 se não tens com que pagar, arrebatar-te-ão teu leito debaixo de ti.

28 Não passes além dos marcos antigos que puseram teus pais.

29 Viste um homem hábil em sua obra? Ele entrará ao serviço dos reis, e não ficará entre gente obscura.