1 Vi vilja meddela eder, käre bröder, huru Guds nåd har verkat i Macedoniens församlingar.

2 Fastän de hava varit prövade av svår nöd, har deras överflödande glädje, mitt under deras djupa fattigdom, så flödat över, att de av gott hjärta hava givit rikliga gåvor.

3 Ty de hava givit efter sin förmåga, ja, över sin förmåga, och det självmant; därom kan jag vittna.

4 Mycket enträget bådo de oss om den ynnesten att få vara med om understödet åt de heliga.

5 Och de gåvo icke allenast vad vi hade hoppats, utan sig själva gåvo de, först och främst åt Herren, och så åt oss, genom Guds vilja.

6 Så kunde vi uppmana Titus att han skulle fortsätta såsom han hade begynt och föra jämväl detta kärleksverk bland eder till fullbordan.

7 Ja, då I nu utmärken eder i alla stycken: i tro, i tal, i kunskap, i allsköns nit, i kärlek, den kärlek som av eder har blivit oss bevisad, så mån I se till, att I också utmärken eder i detta kärleksverk.

8 Detta säger jag dock icke såsom en befallning, utan därför att jag, genom att framhålla andras nit, vill pröva om också eder kärlek är äkta.

9 I kännen ju vår Herres, Jesu Kristi, nåd, huru han, som var rik, likväl blev fattig för eder skull, på det att I genom hans fattigdom skullen bliva rika.

10 Det är allenast ett råd som jag härmed giver. Ty detta kan vara nyttigt för eder. I voren ju före de andra -- redan under förra året -- icke allenast när det gällde att sätta saken i verket, utan till och med när det gällde att besluta sig för den.

11 Fullborden nu ock edert verk, så att I, som voren så villiga att besluta det, jämväl, i mån av edra tillgångar, fören det till fullbordan.

12 Ty om den goda viljan är för handen, så bliver den välbehaglig med de tillgångar den har och bedömes ej efter vad den icke har.

13 Ty meningen är icke att andra skola hava lättnad och I själva lida nöd. Nej, en utjämning skall ske,

14 så att edert överflöd denna gång kommer deras brist till hjälp, för att en annan gång deras överflöd skall komma eder brist till hjälp. Så skall en utjämning ske,

15 efter skriftens ord: »Den som hade samlat mycket hade intet till överlopps, och den som hade samlat litet, honom fattades intet.»

16 Gud vare tack, som också i Titus' hjärta ingiver samma nit för eder.

17 Ty han mottog villigt vår uppmaning; ja, han var så nitisk, att han nu självmant far åstad till eder.

18 Med honom sända vi ock här en broder som i alla våra församlingar prisas för sitt nit om evangelium;

19 dessutom har han ock av församlingarna blivit utvald att vara vår följeslagare, när vi skola begiva oss åstad med den kärleksgåva som nu genom vår försorg kommer till stånd, Herren till ära och såsom ett vittnesbörd om vår goda vilja.

20 Därmed vilja vi förebygga att man talar illa om oss, i vad som rör det rikliga sammanskott som nu genom vår försorg kommer till stånd.

21 Ty vi vinnlägga oss om vad som är gott icke allenast inför Herren, utan ock inför människor.

22 Jämte dessa sända vi en annan av våra bröder, vilkens nit vi ofta och i många stycken hava funnit hålla provet, och som nu på grund av sin stora tillit till eder är ännu mycket mer nitisk.

23 Om jag nu har anbefallt Titus, så mån I besinna att han är min medbroder och min medarbetare till edert bästa; och om jag har skrivit om andra våra bröder, så mån I besinna att de äro församlingssändebud och Kristi ära.

24 Given alltså inför församlingarna bevis på eder kärlek, och därmed också på sanningen av det som vi inför dem hava sagt till eder berömmelse.

1 And we make known to you, brethren, the grace of God, that hath been given in the assemblies of Macedonia,

2 because in much trial of tribulation the abundance of their joy, and their deep poverty, did abound to the riches of their liberality;

3 because, according to [their] power, I testify, and above [their] power, they were willing of themselves,

4 with much entreaty calling on us to receive the favour and the fellowship of the ministration to the saints,

5 and not according as we expected, but themselves they did give first to the Lord, and to us, through the will of God,

6 so that we exhorted Titus, that, according as he did begin before, so also he may finish to you also this favour,

7 but even as in every thing ye do abound, in faith, and word, and knowledge, and all diligence, and in your love to us, that also in this grace ye may abound;

8 not according to command do I speak, but because of the diligence of others, and of your love proving the genuineness,

9 for ye know the grace of our Lord Jesus Christ, that because of you he became poor -- being rich, that ye by that poverty may become rich.

10 and an opinion in this do I give: for this to you [is] expedient, who not only to do, but also to will, did begin before -- a year ago,

11 and now also finish doing [it], that even as [there is] the readiness of the will, so also the finishing, out of that which ye have,

12 for if the willing mind is present, according to that which any one may have it is well-accepted, not according to that which he hath not;

13 for not that for others release, and ye pressured, [do I speak,]

14 but by equality, at the present time your abundance -- for their want, that also their abundance may be for your want, that there may be equality,

15 according as it hath been written, `He who [did gather] much, had nothing over; and he who [did gather] little, had no lack.`

16 And thanks to God, who is putting the same diligence for you in the heart of Titus,

17 because indeed the exhortation he accepted, and being more diligent, of his own accord he went forth unto you,

18 and we sent with him the brother, whose praise in the good news [is] through all the assemblies,

19 and not only so, but who was also appointed by vote by the assemblies, our fellow-traveller, with this favour that is ministered by us, unto the glory of the same Lord, and your willing mind;

20 avoiding this, lest any one may blame us in this abundance that is ministered by us,

21 providing right things, not only before the Lord, but also before men;

22 and we sent with them our brother, whom we proved in many things many times being diligent, and now much more diligent, by the great confidence that is toward you,

23 whether -- about Titus -- my partner and towards you fellow-worker, whether -- our brethren, apostles of assemblies -- glory of Christ;

24 the shewing therefore of your love, and of our boasting on your behalf, to them shew ye, even in the face of the assemblies.