Habacuque 3

1 A prayer of Habakkuk, the prophet, set to victorious music.

2 Yahweh, I have heard of your fame.

I stand in awe of your deeds, Yahweh.

Renew your work in the middle of the years.

In the middle of the years make it known.

In wrath, you remember mercy.

3 God came from Teman,

the Holy One from Mount Paran. Selah.

His glory covered the heavens,

and his praise filled the earth.

4 His splendor is like the sunrise.

Rays shine from his hand, where his power is hidden.

5 Plague went before him,

and pestilence followed his feet.

6 He stood, and shook the earth.

He looked, and made the nations tremble.

The ancient mountains were crumbled.

The age-old hills collapsed.

His ways are eternal.

7 I saw the tents of Cushan in affliction.

The dwellings of the land of Midian trembled.

8 Was Yahweh displeased with the rivers?

Was your anger against the rivers,

or your wrath against the sea,

that you rode on your horses,

on your chariots of salvation?

9 You uncovered your bow.

You called for your sworn arrows. Selah.

You split the earth with rivers.

10 The mountains saw you, and were afraid.

The storm of waters passed by.

The deep roared and lifted up its hands on high.

11 The sun and moon stood still in the sky

at the light of your arrows as they went,

at the shining of your glittering spear.

12 You marched through the land in wrath.

You threshed the nations in anger.

13 You went out for the salvation of your people,

for the salvation of your anointed.

You crushed the head of the land of wickedness.

You stripped them head to foot. Selah.

14 You pierced the heads of his warriors with their own spears.

They came as a whirlwind to scatter me,

gloating as if to devour the wretched in secret.

15 You trampled the sea with your horses,

churning mighty waters.

16 I heard, and my body trembled.

My lips quivered at the voice.

Rottenness enters into my bones, and I tremble in my place

because I must wait quietly for the day of trouble,

for the coming up of the people who invade us.

17 For even though the fig tree doesn’t flourish,

nor fruit be in the vines,

the labor of the olive fails,

the fields yield no food,

the flocks are cut off from the fold,

and there is no herd in the stalls,

18 yet I will rejoice in Yahweh.

I will be joyful in the God of my salvation!

19 Yahweh, the Lord,*3:19 The word translated "Lord" is "Adonai." is my strength.

He makes my feet like deer’s feet,

and enables me to go in high places.

For the music director, on my stringed instruments.

Habackuks bön och lovsång

1 En bön av profeten Habackuk, till shigjonót*3:1shigjonótOkänd musikterm. Möjligen "klagopsalm" (jfr Ps 7:1)..

2 Herre, jag har hört

budskapet om dig och jag bävar.

Herre, ge liv åt ditt verk

i våra dagar,

låt det bli känt i vår tid.

Tänk i din vrede

på att förbarma dig.

3 *2 Mos 19:16f, 5 Mos 33:2, Dom 5:4, Ps 72:19, Jes 6:3. Gud kommer från Teman,

den Helige från berget Paran*3:3Teman … Paran Områden i ökentrakterna söder om Döda havet (jfr 5 Mos 33:2).. Sela

Hans härlighet täcker himlen,

hans lov fyller jorden.

4 *2 Mos 24:17. Hans glans är som ljuset,

strålar går ut från hans hand,

där är hans styrka dold.

5 *2 Mos 9:3, 12:29. Framför honom går pest,

och brinnande feber*3:5pest … brinnande feberAnnan översättning: "Ordet … flammor".

följer i hans spår.

6 *Ps 68:8f. Han träder fram och jorden skakar,

folken bävar för hans blick.

Urgamla berg splittras,

eviga höjder sjunker ner.

Hans vägar är eviga.

7 Jag ser Kushans hyddor i nöd,

tältdukarna i Midjans land darrar.

8 *2 Mos 14:26f, 15:3f. Vredgas Herren på floderna?

Brinner din vrede mot strömmarna

eller din harm mot havet,

när du far fram med dina hästar,

med dina segervagnar?

9 *5 Mos 32:41f. Blottad och bar är din båge,

som edsvurna pilar är ditt ord.

Sela

Du låter floder klyva jorden.

10 *Ps 77:17f. Bergen ser dig och bävar,

störtregn forsar ner,

djupet höjer sin röst,

det lyfter sina händer mot höjden.

11 *Jos 10:12f. Sol och måne står still i sin boning

vid skenet av dina pilar

som flyger,

vid glansen

av ditt blixtrande spjut.

12 I raseri går du fram över jorden,

i vrede trampar du ner

hednafolken.

13 Du drar ut för att frälsa ditt folk,

för att frälsa din smorde.

Du krossar taket

på den gudlöses hus,

du bryter ner det

från tinnarna till grunden. Sela

14 Med hans egna spjut

genomborrar du huvudet

på hans krigare,

när de stormar fram

för att fördriva mig.

Deras glädje är att sluka

den svage i hemlighet.

15 *Ps 77:20. Du far fram med dina hästar

genom havet,

genom väldiga vattens svall.

16 Jag hör det och darrar i mitt innersta,

vid dånet skälver mina läppar.

Röta tränger in i benen i min kropp.

Jag darrar där jag står,

för jag måste stilla vänta

på olyckans dag,

att den drabbar det folk

som angriper oss.

17 Fikonträdet blomstrar inte mer,

och vinstocken ger ingen skörd.

Olivträdets frukt slår fel,

och fälten ger ingen föda.

Fåren rycks bort ur fållorna,

och ingen boskap finns i stallen.

18 *Ps 46:2f. Men jag vill jubla i Herren

och glädja mig i min frälsnings Gud.

19 *2 Sam 22:34, Ps 18:34. Herren Gud är min styrka.

Han gör mina fötter som hjortens

och låter mig gå fram

över mina höjder.

För sångmästaren, med mitt strängaspel.