Jonas 1

1 Now Yahweh’s*1:1 "Yahweh" is God’s proper Name, sometimes rendered "LORD" (all caps) in other translations. word came to Jonah the son of Amittai, saying, 2 "Arise, go to Nineveh, that great city, and preach against it, for their wickedness has come up before me."

3 But Jonah rose up to flee to Tarshish from the presence of Yahweh. He went down to Joppa, and found a ship going to Tarshish; so he paid its fare, and went down into it, to go with them to Tarshish from the presence of Yahweh.

4 But Yahweh sent out a great wind on the sea, and there was a mighty storm on the sea, so that the ship was likely to break up. 5 Then the mariners were afraid, and every man cried to his god. They threw the cargo that was in the ship into the sea to lighten the ship. But Jonah had gone down into the innermost parts of the ship and he was laying down, and was fast asleep. 6 So the ship master came to him, and said to him, "What do you mean, sleeper? Arise, call on your God!*1:6 or, gods Maybe your God*1:6 or, gods will notice us, so that we won’t perish."

7 They all said to each other, "Come! Let’s cast lots, that we may know who is responsible for this evil that is on us." So they cast lots, and the lot fell on Jonah. 8 Then they asked him, "Tell us, please, for whose cause this evil is on us. What is your occupation? Where do you come from? What is your country? Of what people are you?"

9 He said to them, "I am a Hebrew, and I fear Yahweh, the God*1:9 The Hebrew word rendered "God" is "אֱלֹהִ֑ים" (Elohim). of heaven, who has made the sea and the dry land."

10 Then the men were exceedingly afraid, and said to him, "What have you done?" For the men knew that he was fleeing from the presence of Yahweh, because he had told them. 11 Then they said to him, "What shall we do to you, that the sea may be calm to us?" For the sea grew more and more stormy.

12 He said to them, "Take me up, and throw me into the sea. Then the sea will be calm for you; for I know that because of me this great storm is on you."

13 Nevertheless the men rowed hard to get them back to the land; but they could not, for the sea grew more and more stormy against them. 14 Therefore they cried to Yahweh, and said, "We beg you, Yahweh, we beg you, don’t let us die for this man’s life, and don’t lay on us innocent blood; for you, Yahweh, have done as it pleased you." 15 So they took up Jonah and threw him into the sea; and the sea ceased its raging. 16 Then the men feared Yahweh exceedingly; and they offered a sacrifice to Yahweh and made vows.

17 Yahweh prepared a huge fish to swallow up Jonah, and Jonah was in the belly of the fish three days and three nights.

Jonas kallelse och flykt

1 Herrens ord kom till Jona, Amittajs son. Han sade:

2 *1 Mos 10:11f, 18:20, 19:13, Hos 7:2, Jona 3:2. "Bryt upp och bege dig till den stora staden Nineve och predika mot den, för deras ondska*1:2deras ondskaAssyrierna var beryktade för sin grymhet (jfr Jes 10:5f, Nah 3:1). Många av deras reliefer som bevarats till i dag stoltserar med tortyrscener och avhuggna huvuden. har kommit upp inför mitt ansikte." 3 Men Jona bröt upp för att fly till Tarshish, bort från Herrens ansikte. Och han kom ner till Jafo och fann där ett skepp som skulle gå till Tarshish. Han betalade för resan och gick sedan ombord för att resa med dem till Tarshish, bort från Herrens ansikte.*1:3Jafo … TarshishNuvarande Jaffa, Jerusalems hamnstad (2 Krön 2:16), och troligen Spanien.

4 Men Herren sände en stark vind över havet, och det blev en våldsam storm så att skeppet var nära att krossas. 5 *Apg 27:18f. Sjömännen blev förskräckta och ropade var och en till sin gud, och de vräkte lasten överbord för att lätta skeppet.

Men Jona hade gått ner i skeppets inre och låg där i djup sömn. 6 Då kom skeppets kapten till honom och sade: "Hur kan du sova? Gå upp och ropa till din gud! Kanske ska den guden tänka på oss så att vi inte går under."

7 *Ords 16:33. De sade till varandra: "Kom, vi kastar lott så att vi får veta vem som har dragit den här olyckan över oss." Och när de kastade lott, föll lotten på Jona. 8 Då sade de till honom: "Berätta för oss vem som är orsak till att den här olyckan har drabbat oss. Vad är ditt ärende och varifrån kommer du? Från vilket land är du och vilket folk tillhör du?"

9 Han svarade dem: "Jag är hebré, och jag fruktar Herren, himlens Gud som har gjort havet och det torra." 10 Då greps männen av stark fruktan och sade till honom: "Vad har du gjort!" Av det han berättade fick männen veta att han flydde bort från Herrens ansikte. 11 Havet stormade mer och mer, och de sade till honom: "Vad ska vi göra med dig så att havet lugnar sig för oss?" 12 Han svarade dem: "Ta och kasta mig i havet, så blir havet lugnt. För jag vet att det är på grund av mig som den här starka stormen har drabbat er."

13 Männen rodde för att komma tillbaka till land, men de kunde inte, för havet stormade allt värre mot dem. 14 Då ropade de till Herren och sade: "Herre, låt oss inte gå under för den här mannens skull och låt inte oskyldigt blod komma över oss, för du, Herre, har handlat efter din vilja." 15 Sedan tog de Jona och kastade honom i havet. Då lade sig havets raseri. 16 Och männen greps av stor fruktan för Herren, och de offrade slaktoffer åt Herren och gav löften.