1 Dare any one of you, having a matter against another, prosecute his suit before the unjust, and not before the saints?

2 Do ye not then know that the saints shall judge the world? and if the world is judged by you, are ye unworthy of {the} smallest judgments?

3 Do ye not know that we shall judge angels? and not then matters of this life?

4 If then ye have judgments as to things of this life, set those {to judge} who are little esteemed in the assembly.

5 I speak to you {to put you} to shame. Thus there is not a wise person among you, not even one, who shall be able to decide between his brethren!

6 But brother prosecutes his suit with brother, and that before unbelievers.

7 Already indeed then it is altogether a fault in you that ye have suits between yourselves. Why do ye not rather suffer wrong? why are ye not rather defrauded?

8 But *ye* do wrong, and defraud, and this {your} brethren.

9 Do ye not know that unrighteous {persons} shall not inherit {the} kingdom of God? Do not err: neither fornicators, nor idolaters, nor adulterers, nor those who make women of themselves, nor who abuse themselves with men,

10 nor thieves, nor covetous, nor drunkards, nor abusive persons, nor {the} rapacious, shall inherit {the} kingdom of God.

11 And these things were some of you; but ye have been washed, but ye have been sanctified, but ye have been justified in the name of the Lord Jesus, and by the Spirit of our God.

12 All things are lawful to me, but all things do not profit; all things are lawful to me, but *I* will not be brought under the power of any.

13 Meats for the belly, and the belly for meats; but God will bring to nothing both it and them: but the body {is} not for fornication, but for the Lord, and the Lord for the body.

14 And God has both raised up the Lord, and will raise us up from among {the dead} by his power.

15 Do ye not know that your bodies are members of Christ? Shall I then, taking the members of the Christ, make {them} members of a harlot? Far be the thought.

16 Do ye not know that he {that is} joined to the harlot is one body? for the two, he says, shall be one flesh.

17 But he that {is} joined to the Lord is one Spirit.

18 Flee fornication. Every sin which a man may practise is without the body, but he that commits fornication sins against his own body.

19 Do ye not know that your body is {the} temple of the Holy Spirit which {is} in you, which ye have of God; and ye are not your own?

20 for ye have been bought with a price: glorify now then God in your body.

1 Huru kan någon av eder taga sig för, att när han har sak med en annan, gå till rätta icke inför de heliga, utan inför de orättfärdiga?

2 Veten I då icke att de heliga skola döma världen? Men om nu I skolen sitta till doms över världen, ären I då icke goda nog att döma i helt ringa mål?

3 I veten ju att vi skola döma änglar; huru mycket mer böra vi icke då kunna döma i timliga ting?

4 Och likväl, när I nu haven före något mål som gäller sådana ting, sätten I till domare just dem som äro ringa aktade i församlingen!

5 Eder till blygd säger jag detta. Är det då så omöjligt att bland eder finna någon vis man, som kan bliva skiljedomare mellan sina bröder?

6 Måste i stället den ene brodern gå till rätta med den andre, och det inför de otrogna?

7 Överhuvud är redan det en brist hos eder, att I gån till rätta med varandra. Varför liden I icke hellre orätt? Varför låten I icke hellre andra göra eder skada?

8 I stället gören I nu själva orätt och skada, och detta mot bröder.

9 Veten I då icke att de orättfärdiga icke skola få Guds rike till arvedel? Faren icke vilse. Varken otuktiga människor eller avgudadyrkare eller äktenskapsbrytare, varken de som låta bruka sig till synd mot naturen eller de som själva öva sådan synd,

10 varken tjuvar eller giriga eller drinkare eller smädare eller roffare skola få Guds rike till arvedel.

11 Sådana voro ock somliga bland eder, men I haven låtit två eder rena, I haven blivit helgade, I haven blivit rättfärdiggjorda i Herrens, Jesu Kristi, namn och i vår Guds Ande.

12 »Allt är mig lovligt»; ja, men icke allt är nyttigt. »Allt är mig lovligt»; ja, men jag bör icke låta något få makt över mig.

13 Maten är för buken och buken för maten, men bådadera skall Gud göra till intet. Däremot är kroppen icke för otukt, utan för Herren, och Herren för kroppen;

14 och Gud, som har uppväckt Herren, skall ock genom sin kraft uppväcka oss.

15 Veten I icke att edra kroppar äro Kristi lemmar? Skall jag nu taga Kristi lemmar och göra dem till en skökas lemmar? Bort det!

16 Veten I då icke att den som håller sig till en sköka, han bliver en kropp med henne? Det heter ju: »De tu skola varda ett kött.»

17 Men den som håller sig till Herren, han är en ande med honom.

18 Flyn otukten. All annan synd som en människa kan begå är utom kroppen; men den som bedriver otukt, han syndar på sin egen kropp.

19 Veten I då icke att eder kropp är ett tempel åt den helige Ande, som bor i eder, och som I haven undfått av Gud, och att I icke ären edra egna?

20 I ären ju köpta, och betalning är given. Så förhärligen då Gud i eder kropp.