1 But concerning spiritual {manifestations}, brethren, I do not wish you to be ignorant.

2 Ye know that when ye were {of the} nations {ye were} led away to dumb idols, in whatever way ye might be led.

3 I give you therefore to know, that no one, speaking in {the power of the} Spirit of God, says, Curse {on} Jesus; and no one can say, Lord Jesus, unless in {the power of the} Holy Spirit.

4 But there are distinctions of gifts, but the same Spirit;

5 and there are distinctions of services, and the same Lord;

6 and there are distinctions of operations, but the same God who operates all things in all.

7 But to each the manifestation of the Spirit is given for profit.

8 For to one, by the Spirit, is given {the} word of wisdom; and to another {the} word of knowledge, according to the same Spirit;

9 and to a different one faith, in {the power of} the same Spirit; and to another gifts of healing in {the power of} the same Spirit;

10 and to another operations of miracles; and to another prophecy; and to another discerning of spirits; and to a different one kinds of tongues; and to another interpretation of tongues.

11 But all these things operates the one and the same Spirit, dividing to each in particular according as he pleases.

12 For even as the body is one and has many members, but all the members of the body, being many, are one body, so also {is} the Christ.

13 For also in {the power of} one Spirit *we* have all been baptised into one body, whether Jews or Greeks, whether bondmen or free, and have all been given to drink of one Spirit.

14 For also the body is not one member but many.

15 If the foot say, Because I am not a hand I am not of the body, is it on account of this not indeed of the body?

16 And if the ear say, Because I am not an eye I am not of the body, is it on account of this not indeed of the body?

17 If the whole body {were} an eye, where the hearing? if all hearing, where the smelling?

18 But now God has set the members, each one of them in the body, according as it has pleased {him}.

19 But if all were one member, where the body?

20 But now the members {are} many, and the body one.

21 The eye cannot say to the hand, I have not need of thee; or again, the head to the feet, I have not need of you.

22 But much rather, the members of the body which seem to be weaker are necessary;

23 and those {parts} of the body which we esteem to be the more void of honour, these we clothe with more abundant honour; and our uncomely {parts} have more abundant comeliness;

24 but our comely {parts} have not need. But God has tempered the body together, having given more abundant honour to {the part} that lacked;

25 that there might be no division in the body, but that the members might have the same concern one for another.

26 And if one member suffer, all the members suffer with {it}; and if one member be glorified, all the members rejoice with {it}.

27 Now *ye* are Christ's body, and members in particular.

28 And God has set certain in the assembly: first, apostles; secondly, prophets; thirdly, teachers; then miraculous powers; then gifts of healings; helps; governments; kinds of tongues.

29 {Are} all apostles? {are} all prophets? {are} all teachers? {are} all {in possession of} miraculous powers?

30 have all gifts of healings? do all speak with tongues? do all interpret?

31 But desire earnestly the greater gifts, and yet shew I unto you a way of more surpassing excellence.

1 Vad nu angår dem som hava andliga gåvor, så vill jag säga eder, mina bröder, huru med dem förhåller sig.

2 I veten att I, medan I voren hedningar, läten eder blindvis föras bort till de stumma avgudarna.

3 Därför vill jag nu förklara för eder, att likasom ingen som talar i Guds Ande säger: »Förbannad vare Jesus», så kan ej heller någon säga: »Jesus är Herre» annat än i den helige Ande.

4 Nådegåvorna äro mångahanda, men Anden är en och densamme.

5 Tjänsterna äro mångahanda, men Herren är en och densamme.

6 Kraftverkningarna äro mångahanda, men Gud är en och densamme, han som verkar allt i alla.

7 Men de gåvor i vilka Anden uppenbarar sig givas åt var och en så, att de kunna bliva till nytta.

8 Så gives genom Anden åt den ene att tala visdomens ord, åt en annan att efter samme Ande tala kunskapens ord,

9 åt en annan gives tro i samme Ande, åt en annan givas helbrägdagörelsens gåvor i samme ene Ande,

10 åt en annan gives gåvan att utföra kraftgärningar, åt en annan att profetera, åt en annan att skilja mellan andar, åt en annan att tala tungomål på olika sätt, åt en annan att uttyda, när någon talar tungomål.

11 Men allt detta verkar densamme ene Anden, i det han, alltefter sin vilja, tilldelar åt var och en någon särskild gåva.

12 Ty likasom kroppen är en och likväl har många lemmar, och likasom kroppens alla lemmar, fastän de äro många, likväl utgöra en enda kropp, likaså är det med Kristus.

13 Ty i en och samme Ande äro vi alla döpta till att utgöra en och samma kropp, vare sig vi äro judar eller greker, vare sig vi äro trälar eller fria; och alla hava vi fått en och samme Ande utgjuten över oss.

14 Kroppen utgöres ju icke heller av en enda lem, utan av många.

15 Om foten ville säga: »Jag är icke hand, därför hör jag icke till kroppen», så skulle den icke dess mindre höra till kroppen.

16 Och om örat ville säga: »Jag är icke öga, därför hör jag icke till kroppen», så skulle det icke dess mindre höra till kroppen.

17 Om hela kroppen vore öga, var funnes då hörseln? Och om den hel och hållen vore öra, var funnes då lukten?

18 Men nu har Gud insatt lemmarna i kroppen, var och en av dem på det sätt som han har velat.

19 Om åter allasammans utgjorde en enda lem, var funnes då själva kroppen?

20 Men nu är det så, att lemmarna äro många, och att kroppen dock är en enda.

21 Ögat kan icke säga till handen: »Jag behöver dig icke», ej heller huvudet till fötterna: »Jag behöver eder icke.»

22 Nej, just de kroppens lemmar som tyckas vara svagast äro som mest nödvändiga.

23 Och de delar av kroppen, som tyckas oss vara mindre hedersamma, dem bekläda vi med så mycket större heder; och dem som vi blygas för, dem skyla vi med så mycket större blygsamhet,

24 under det att de andra icke behöva något sådant. Men när Gud sammanfogade kroppen av olika delar och därvid lät den ringare delen få en så mycket större heder,

25 så skedde detta, för att söndring icke skulle uppstå i kroppen, utan alla lemmar endräktigt hava omsorg om varandra.

26 Om nu en lem lider, så lida alla de andra lemmarna med den; om åter en lem äras, så glädja sig alla de andra lemmarna med den.

27 Men nu ären I Kristi kropp och hans lemmar, var och en i sin mån.

28 Och Gud har i församlingen satt först och främst några till apostlar, för det andra några till profeter, för det tredje några till lärare, vidare några till att utföra kraftgärningar, ytterligare några till att hava helbrägdagörelsens gåvor, eller till att taga sig an de hjälplösa, eller till att vara styresmän, eller till att på olika sätt tala tungomål.

29 Icke äro väl alla apostlar? Icke äro väl alla profeter? Icke äro väl alla lärare? Icke utföra väl alla kraftgärningar?

30 Icke hava väl alla helbrägdagörelsens gåvor? Icke tala väl alla tungomål? Icke kunna väl alla uttyda?

31 Men varen ivriga att undfå de nådegåvor som äro de största. Och nu vill jag ytterligare visa eder en väg, en övermåttan härlig väg.