1 But {as} fellow-workmen, we also beseech that ye receive not the grace of God in vain:

2 (for he says, I have listened to thee in an accepted time, and I have helped thee in a day of salvation: behold, now {is the} well-accepted time; behold, now {the} day of salvation:)

3 giving no manner of offence in anything, that the ministry be not blamed;

4 but in everything commending ourselves as God's ministers, in much endurance, in afflictions, in necessities, in straits,

5 in stripes, in prisons, in riots, in labours, in watchings, in fastings,

6 in pureness, in knowledge, in longsuffering, in kindness, in {the} Holy Spirit, in love unfeigned,

7 in {the} word of truth, in {the} power of God; through the arms of righteousness on the right hand and left,

8 through glory and dishonour, through evil report and good report: as deceivers, and true;

9 as unknown, and well known; as dying, and behold, we live; as disciplined, and not put to death;

10 as grieved, but always rejoicing; as poor, but enriching many; as having nothing, and possessing all things.

11 Our mouth is opened to you, Corinthians, our heart is expanded.

12 Ye are not straitened in us, but ye are straitened in your affections;

13 but for an answering recompense, (I speak as to children,) let *your* heart also expand itself.

14 Be not diversely yoked with unbelievers; for what participation {is there} between righteousness and lawlessness? or what fellowship of light with darkness?

15 and what consent of Christ with Beliar, or what part for a believer along with an unbeliever?

16 and what agreement of God's temple with idols? for *ye* are {the} living God's temple; according as God has said, I will dwell among them, and walk among {them}; and I will be their God, and they shall be to me a people.

17 Wherefore come out from the midst of them, and be separated, saith {the} Lord, and touch not {what is} unclean, and *I* will receive you;

18 and I will be to you for a Father, and ye shall be to me for sons and daughters, saith {the} Lord Almighty.

1 Men såsom medarbetare förmana vi eder ock att icke så mottaga Guds nåd, att det bliver utan frukt.

2 Han säger ju: »Jag bönhör dig i behaglig tid, och jag hjälper dig på frälsningens dag.» Se, nu är den välbehagliga tiden; se, nu är frälsningens dag.

3 Härvid vilja vi icke i något stycke vara till någon anstöt, på det att vårt ämbete icke må bliva smädat.

4 Fastmer vilja vi i allting bevisa oss såsom Guds tjänare, i mycken ståndaktighet, under bedrövelse och nöd och ångest,

5 under hugg och slag, under fångenskap och upprorslarm, under mödor, vakor och svält,

6 i renhet, i kunskap, i tålamod och godhet, i helig ande, i oskrymtad kärlek,

7 med sanning i vårt tal, med kraft från Gud, med rättfärdighetens vapen både i högra handen och i vänstra,

8 under ära och smälek, under ont rykte och gott rykte, såsom villolärare, då vi dock äro sannfärdiga,

9 såsom okända, fastän vi äro väl kända, såsom döende, men se, vi leva, såsom tuktade, men likväl icke till döds,

10 såsom bedrövade, men dock alltid glada, såsom fattiga, medan vi dock göra många rika, såsom utblottade på allt, men likväl ägande allt.

11 Vi hava nu upplåtit vår mun och talat öppet till eder, I korintier. Vårt hjärta har vidgat sig för eder.

12 Ja, det rum I haven i vårt inre är icke litet, men i edra hjärtan är allenast litet rum.

13 Given oss då lika för lika -- om jag nu får tala såsom till barn -- ja, vidgen också I edra hjärtan.

14 Gån icke i ok tillsammans med dem som icke tro; det bleve omaka par. Vad har väl rättfärdighet att skaffa med orättfärdighet, eller vilken gemenskap har ljus med mörker?

15 Huru förlika sig Kristus och Beliar, eller vad delaktighet har den som tror med den som icke tror?

16 Eller huru låter ett Guds tempel förena sig med avgudar? Vi äro ju ett den levande Gudens tempel, ty Gud har sagt: »Jag skall bo i dem och vandra ibland dem; jag skall vara deras Gud, och de skola vara mitt folk.»

17 Alltså: »Gån ut ifrån dem och skiljen eder ifrån dem, säger Herren; kommen icke vid det orent är. Då skall jag taga emot eder

18 och vara en Fader för eder; och I skolen vara mina söner och döttrar, säger Herren, den Allsmäktige.» 7:1. elektroniska utgåvan.