1 Und nach Abimelech stand auf, um Israel zu retten, Tola der Sohn Puas, des Sohnes Dodos, ein Mann von Issaschar; und er wohnte zu Schamir im Gebirge Ephraim. 2 Und er richtete Israel 23 Jahre; und er starb und wurde zu Schamir begraben. 3 Und nach ihm stand Jair, der Gileaditer, auf; und er richtete Israel 22 Jahre. 4 Und er hatte dreißig Söhne, die auf dreißig Eseln ritten, und sie hatten dreißig Städte; diese nennt man bis auf diesen Tag die Dörfer Jairs, welche im Lande Gilead sind. 5 Und Jair starb und wurde zu Kamon begraben.
6 Und die Kinder Israel taten wiederum, was böse war in den Augen Jehovas, und sie dienten den Baalim und den Astaroth, und den Göttern Syriens und den Göttern Zidons und den Göttern Moabs und den Göttern der Kinder Ammon und den Göttern der Philister; und sie verließen Jehova und dienten ihm nicht. 7 Da entbrannte der Zorn Jehovas wider Israel, und er verkaufte sie in die Hand der Philister und in die Hand der Kinder Ammon. 8 Und sie bedrückten und plagten die Kinder Israel in selbigem Jahre; achtzehn Jahre bedrückten sie alle Kinder Israel, welche jenseit des Jordan waren im Lande der Amoriter, das in Gilead ist. 9 Und die Kinder Ammon zogen über den Jordan, um auch wider Juda und wider Benjamin und wider das Haus Ephraim zu streiten; und Israel wurde sehr bedrängt.
10 Da schrieen die Kinder Israel zu Jehova und sprachen: Wir haben gegen dich gesündigt, und zwar weil wir unseren Gott verlassen und den Baalim gedient haben. 11 Und Jehova sprach zu den Kindern Israel: Habe ich euch nicht von den Ägyptern und von den Amoritern, von den Kindern Ammon und von den Philistern gerettet? 12 und als die Zidonier und Amalekiter und Maoniter euch bedrückten, und ihr zu mir schrieet, euch aus ihrer Hand gerettet? 13 Ihr aber habt mich verlassen und habt anderen Göttern gedient; darum werde ich euch nicht mehr retten. 14 Gehet hin und schreiet zu den Göttern, die ihr erwählt habt: sie mögen euch retten zur Zeit eurer Bedrängnis! 15 Und die Kinder Israel sprachen zu Jehova: Wir haben gesündigt. Tue du uns nach allem, was gut ist in deinen Augen; nur errette uns doch an diesem Tage! 16 Und sie taten die fremden Götter aus ihrer Mitte hinweg und dienten Jehova; und seine Seele wurde ungeduldig über die Mühsal Israels. 17 Und die Kinder Ammon versammelten sich und lagerten sich in Gilead; und die Kinder Israel kamen zusammen und lagerten sich zu Mizpa. 18 Da sprach das Volk, die Obersten von Gilead, einer zum anderen: Wer ist der Mann, der anfängt, wider die Kinder Ammon zu streiten? Er soll allen Bewohnern Gileads zum Haupte sein.
Ko Tora me Haira
1 Ā, i muri i a Apīmereke, ka whakatika ake hei kaiwhakaora mō Īharaira ko Tora tama a Pua tama a Roro, he tangata nō Ihākara; ā, i noho ia ki Hāmiri ki te whenua pukepuke o Ēparaima. 2 Ā, e rua tekau mā toru ngā tau i whakarite ai ia mō Īharaira, nā, ka mate, ā, tanumia ana ki Hāmiri.
3 Ā, i muri i a ia ka whakatika ko Haira Kireari, e rua tekau mā rua ngā tau i whakarite ai ia mō Īharaira. 4 Nā, e toru tekau āna tama, e toru tekau anō ngā kūao kāihe i eke ai rātou, e toru tekau hoki ō rātou pā, e huaina nei ko Hawotohaira, ā tae noa ki tēnei rā; kei te whenua o Kireara. 5 Nā, ka mate a Haira, ā, ka tanumia ki Kamono.
Ka Whakawhiua e ngā Āmoni
6 Nā, ka mahi kino anō ngā tamariki a Īharaira ki tā Ihowā titiro, i mahi ki ngā Paara, ki te Ahataroto, ki ngā atua o Hīria, ki ngā atua o Hairona ki ngā atua o Moapa, ki ngā atua o ngā tamariki a Āmona, ki ngā atua o ngā Pirihitini; whakarērea ake e rātou a Ihowā, kīhai anō hoki i mahi ki a ia. 7 Nā, ka mura te riri o Ihowā ki a Īharaira, ā, hokona atu ana rātou e ia ki te ringa o ngā Pirihitini, ki te ringa hoki o ngā tamariki a Āmona. 8 Ā, i taua tau i kurua, i tūkinotia e rātou ngā tamariki a Īharaira; ā, tekau mā waru ngā tau i tūkinotia ai ngā tamariki katoa a Īharaira i tāwāhi o Horano, i te whenua o ngā Amori, i Kireara. 9 Nā, ka whiti atu ngā tamariki a Āmona i Horano ki te whawhai anō hoki ki a Hūrā, ki a Pineamine, ki te whare hoki o Ēparaima, ā, taea rawatia iho te raru o Īharaira.
10 Kātahi ka karanga ngā tamariki a Īharaira ki a Ihowā, ka mea, "Kua hara mātou ki a koe, kua whakarērea hoki e mātou tō mātou Atua, kua mahi hoki ki ngā Paara."
11 Ā, ka mea a Ihowā ki ngā tamariki a Īharaira, "Kāhore ianei koutou i whakaorangia e ahau i ngā Īhipiana, i ngā Amori, i ngā tamariki a Āmona, i ngā Pirihitini? 12 I tūkino anō hoki ngā Haironi, ngā Amareki, rātou ko ngā Maoni i a koutou, ā, nō tā koutou tangihanga, ki ahau, ka ora koutou i ahau i roto i tō rātou ringa. 13 Heoi, whakarērea ana ahau e koutou, ā, mahi ana koutou ki ngā atua kē; koia ahau tē whakaora ai anō i a koutou. 14 Haere, karanga atu ki ā koutou atua i whiriwhiri ai; mā rātou koutou e whakaora i te wā o tō koutou hēmanawa."
15 Nā, ka mea ngā tamariki a Īharaira ki a Ihowā, "Kua hara mātou, māu e mea ki a mātou ngā mea katoa e pai ana ki tāu titiro; otiia whakaorangia mātou ināianei." 16 Nā, ka whakarērea e rātou ngā atua kē i roto i a rātou, ā, ka mahi ki a Ihowā; nā, ka kōingo tōna ngākau ki a Īharaira i mate nei.
17 Nā, ka huihuia ngā tamariki a Āmona, ā, ka noho ki Kireara, i huihui anō ngā tamariki a Īharaira, ā, noho ana i Mihipa. 18 Nā, ka mea te iwi rātou ko ngā rangatira o Kireara tētahi ki tētahi, "Ko wai te tangata hei tīmata i te whawhai ki ngā tamariki a Āmona? Ka waiho ia hei upoko mō ngā tāngata katoa o Kireara."