2 Crônicas 14

Asa, re di Giuda. Vittoria su Zera e sugli Etiopi

1 Asa fece ciò che è buono e retto agli occhi dell’Eterno, del suo Dio. 2 Tolse via gli altari degli dèi stranieri e gli alti luoghi; spezzò le statue, abbatté gli idoli di Astarte; 3 e ordinò a Giuda di cercare l’Eterno, l’Iddio dei suoi padri, e di mettere in pratica la sua legge e i suoi comandamenti. 4 Tolse anche via da tutte le città di Giuda gli alti luoghi e le colonne solari; e, sotto di lui, il regno ebbe pace. 5 Egli costruì delle città fortificate in Giuda, poiché il paese era tranquillo, e in quegli anni non c’era nessuna guerra contro di lui, perché l’Eterno gli aveva dato pace. 6 Egli diceva agli abitanti di Giuda: "Costruiamo queste città, e circondiamole di mura, di torri, di porte e di sbarre; il paese è ancora a nostra disposizione, perché abbiamo cercato l’Eterno, il nostro Dio; noi lo abbiamo cercato, ed egli ci ha dato riposo da ogni lato". Essi dunque si misero a costruire, e prosperarono. 7 Asa aveva un esercito di trecentomila uomini di Giuda che portavano scudo e lancia, e di duecentottantamila di Beniamino che portavano scudo e tiravano d’arco, tutti uomini forti e valorosi. 8 Zera, l’Etiopo, marciò contro di loro con un esercito di un milione di uomini e trecento carri, e avanzò fino a Maresa. 9 Asa gli andò incontro, e si disposero in ordine di battaglia nella valle di Sefata presso Maresa. 10 Allora Asa invocò l’Eterno, il suo Dio, e disse: "O Eterno, per te non c’è differenza tra il dare soccorso a chi è in gran numero, e il darlo a chi è senza forza; soccorrici, o Eterno, o nostro Dio! poiché noi ci appoggiamo su di te, e siamo venuti contro questa moltitudine nel tuo nome. Tu sei l’Eterno, il nostro Dio; non vinca l’uomo contro di te!". 11 E l’Eterno sconfisse gli Etiopi davanti ad Asa e davanti a Giuda, e gli Etiopi si diedero alla fuga. 12 Asa e la gente che era con lui li inseguirono fino a Gherar; e degli Etiopi ne caddero tanti, che non ne rimase più uno vivo; poiché furono fatti a pezzi davanti all’Eterno e davanti al suo esercito. E Asa e i suoi portarono via un immenso bottino; 13 e attaccarono tutte le città nei dintorni di Gherar, perché lo spavento dell’Eterno si era impadronito di esse; e quelli saccheggiarono tutte le città, perché c’era molto bottino; 14 assalirono anche i recinti delle mandrie, e condussero via un gran numero di pecore e di cammelli. Poi tornarono a Gerusalemme.

1 *1 Kung 15:8. Abia gick till vila hos sina fäder, och man begravde honom i Davids stad. Hans son Asa*14:1AsaBetyder kanske "läkare" eller "myrten". Regerade ca 911-870 f Kr (16:13). Se även 1 Kung 15:9f. blev kung efter honom. Under hans tid hade landet ro i tio år*14:1ro i tio årCa 910-900 f Kr..

Asa blir kung i Juda

2 *1 Kung 15:11f. Asa gjorde det som var gott och rätt i Herren sin Guds ögon. 3 *5 Mos 7:5, 1 Kung 15:12. Han avlägsnade de främmande altarna*14:3de främmande altarnaByggdes för Salomos hedniska hustrur (1 Kung 11:7). och offerhöjderna, slog sönder stoderna och högg ner asherapålarna. 4 Han uppmanade Juda att söka Herren, sina fäders Gud, och att hålla lagen och budorden. 5 *3 Mos 26:30, 2 Krön 34:4, 7. Ur alla Juda städer tog han bort offerhöjderna och solstoderna.*14:5solstodernaAnnan översättning: "rökelsealtarna" (till hedniska avgudar, jfr 30:14). Och riket hade lugn under hans tid.

6 Han byggde befästa städer i Juda eftersom landet hade ro. Och han förde inte något krig under dessa år, för Herren hade gett honom ro. 7 Han sade därför till Juda: "Låt oss bygga dessa städer och runt omkring förse dem med murar och torn, med portar och bommar. Landet är ännu vårt, därför att vi har sökt Herren vår Gud. Vi har sökt honom, och han har gett oss ro på alla sidor."

Så byggde de och hade framgång. 8 Asa hade en här som utgjordes av 300 000 man från Juda och som bar stora sköldar och spjut. Utöver dessa kom från Benjamin 280 000 man som bar små sköldar och som spände båge. Alla dessa var tappra stridsmän.

9 Men nubiern Sera*14:9nubiern SeraMöjligen farao Sekhemkheperre (Osorkon I), Shishaks son som regerade ca 922-887 f Kr. Hebr. kushí, som oftast betyder "nubier" (från nuvarande Sudan), används i så fall i den allmännare betydelsen "mörkhyad". Ordet tycks annars i 4 Mos 12:1 kunna syfta på midjaniter från nordvästra Saudiarabien, och det kan i så fall handla om en arabisk invasion. drog ut mot dem med en här på tusen gånger tusen man och trehundra vagnar, och han kom ända till Maresha. 10 Asa drog ut mot honom, och de ställde upp sig till strid i Sefatas dal vid Maresha*14:10MareshaBefäst stad (11:8) nästan 5 mil sydväst om Jerusalem, nära rikets gräns.. 11 *Dom 7:2, 7, 1 Sam 14:6. Då ropade Asa till Herren sin Gud: "Herre, utom dig finns ingen som kan hjälpa i striden mellan den starke och den svage. Så hjälp oss, Herre vår Gud, för vi stöder oss på dig, och vi har kommit hit i ditt namn mot denna skara. Herre, du är vår Gud. Låt ingen människa stå dig emot."

12 *2 Krön 16:8. Och Herren lät nubierna bli slagna av Asa och Juda så att de flydde. 13 Asa och folket som var med honom förföljde dem ända till Gerar.*14:12GerarOmråde söder om Gazaremsan, bördigt under biblisk tid (vers 14, 1 Mos 26). Av nubierna föll så många att ingen av dem kom undan med livet, för de blev nergjorda av Herren och hans här. Och folket tog ett stort byte. 14 *2 Krön 17:10. Sedan intog de alla städer runt omkring Gerar, eftersom fruktan för Herren hade kommit över dem. Och de plundrade alla städerna, eftersom det fanns mycket att plundra i dem. 15 Till och med boskapsskjulen bröt de ner, och de förde bort kameler och småboskap i mängd. De vände sedan tillbaka till Jerusalem.