Deuteronômio 31

Ultime parole di Mosè. Giosuè successore di Mosè

1 Mosè andò e rivolse ancora queste parole a tutto Israele. 2 Disse loro: "Io ho centovent’anni; non posso più andare e venire, e l’Eterno mi ha detto: ‘Tu non passerai questo Giordano’. 3 L’Eterno, il tuo Dio, sarà colui che passerà davanti a te, che distruggerà davanti a te quelle nazioni, e tu possederai il loro paese; e Giosuè passerà davanti a te, come l’Eterno ha detto. 4 E l’Eterno tratterà quelle nazioni come trattò Sicon e Og, re degli Amorei, che egli distrusse con il loro paese. 5 L’Eterno le darà in vostro potere, e voi le tratterete secondo tutti gli ordini che vi ho dato. 6 Siate forti e coraggiosi, non temeteli e non spaventatevi di loro, perché l’Eterno, il tuo Dio, è colui che cammina con te; egli non ti lascerà e non ti abbandonerà". 7 Poi Mosè chiamò Giosuè, e gli disse in presenza di tutto Israele: "Sii forte e coraggioso, perché tu entrerai con questo popolo nel paese che l’Eterno giurò ai loro padri di dare loro, e tu sarai colui che gliene darà il possesso. 8 L’Eterno cammina egli stesso davanti a te; egli sarà con te; non ti lascerà e non ti abbandonerà; non temere e non perderti d’animo".

Mosè scrive la legge, e ordina che sia letta ogni sette anni

9 Mosè scrisse questa legge e la diede ai sacerdoti figli di Levi che portano l’arca del patto dell’Eterno, e a tutti gli anziani d’Israele. 10 Mosè diede loro quest’ordine: "Alla fine di ogni sette anni, al tempo dell’anno della remissione, alla festa delle Capanne, 11 quando tutto Israele verrà a presentarsi davanti all’Eterno, al tuo Dio, nel luogo che egli avrà scelto, leggerai questa legge davanti a tutto Israele, in modo che egli la oda. 12 Radunerai il popolo, uomini, donne, bambini, con lo straniero che sarà nella tua città, affinché odano, imparino a temere l’Eterno, il vostro Dio, e abbiano cura di mettere in pratica tutte le parole di questa legge. 13 E i loro figli, che non ne avranno ancora avuto conoscenza, lo udranno e impareranno a temere l’Eterno, il vostro Dio, tutto il tempo che vivrete nel paese del quale voi andate a prendere possesso, passando il Giordano".

Violazione futura del patto

14 L’Eterno disse a Mosè: "Ecco, il giorno della tua morte si avvicina; chiama Giosuè, e presentatevi nella tenda di convegno perché io gli dia i miei ordini". Mosè e Giosuè dunque andarono e si presentarono nella tenda di convegno. 15 L’Eterno apparve, nella tenda, in una colonna di nuvola; e la colonna di nuvola si fermò all’ingresso della tenda. 16 E l’Eterno disse a Mosè: "Ecco, tu stai per addormentarti con i tuoi padri; e questo popolo si alzerà e si prostituirà, andando dietro agli dèi stranieri del paese nel quale va a stare; e mi abbandonerà e violerà il mio patto che io ho stabilito con lui. 17 In quel giorno, l’ira mia si infiammerà contro di lui; e io li abbandonerò, nasconderò loro la mia faccia e saranno divorati, e cadranno loro addosso molti mali e molte angosce; perciò in quel giorno diranno: ‘Questi mali non ci sono forse caduti addosso perché il nostro Dio non è in mezzo a noi?’. 18 E io, in quel giorno, nasconderò del tutto la mia faccia a causa di tutto il male che avranno fatto, rivolgendosi ad altri dèi. 19 Scrivetevi dunque questo cantico, e insegnatelo ai figli d’Israele; mettetelo loro in bocca, affinché questo cantico mi serva di testimonianza contro i figli d’Israele. 20 Quando li avrò introdotti nel paese che promisi ai loro padri con giuramento, paese dove scorre il latte e il miele, ed essi avranno mangiato, si saranno saziati e ingrassati, e si saranno rivolti ad altri dèi per servirli, e avranno disprezzato me e violato il mio patto, 21 e quando molti mali e molte angosce gli saranno piombati addosso, allora questo cantico alzerà la sua voce contro di loro, come una testimonianza; poiché esso non sarà dimenticato, e rimarrà sulle labbra dei loro posteri; poiché io conosco quali siano i pensieri che essi concepiscono, anche ora, prima che io li abbia introdotti nel paese che giurai di dare loro". 22 Così Mosè scrisse quel giorno questo cantico e lo insegnò ai figli d’Israele. 23 Poi l’Eterno diede i suoi ordini a Giosuè, figlio di Nun, e gli disse: "Sii forte e coraggioso, poiché tu sei colui che introdurrà i figli d’Israele nel paese che giurai di dare loro; e io sarò con te". 24 E quando Mosè ebbe finito di scrivere in un libro tutte quante le parole di questa legge, 25 diede quest’ordine ai Leviti che portavano l’arca del patto dell’Eterno: 26 "Prendete questo libro della legge e mettetelo accanto all’arca del patto dell’Eterno, che è il vostro Dio; e là rimanga come testimonianza contro di te; 27 perché io conosco il tuo spirito ribelle e la durezza del tuo collo. Ecco, oggi, mentre sono ancora vivente tra voi, siete stati ribelli contro l’Eterno; quanto più lo sarete dopo la mia morte! 28 Radunate presso di me tutti gli anziani delle vostre tribù e i vostri ufficiali; io farò udire loro queste parole e prenderò come testimoni contro di loro il cielo e la terra. 29 Poiché io so che, dopo la mia morte, voi certamente vi corromperete e lascerete la via che vi ho prescritto; e nei giorni che verranno la sventura vi colpirà, perché avrete fatto ciò che è male agli occhi dell’Eterno, provocandolo a indignazione con l’opera delle vostre mani". 30 Mosè dunque pronunciò dal principio alla fine le parole di questo cantico, in presenza di tutta la comunità d’Israele.

Josua blir Moses efterträdare

1 Mose gick i väg och talade dessa ord till hela Israel. 2 4 Mos 20:12, 27:12f, 5 Mos 3:26f, 32:52, 34:7. Han sade till dem: "Jag är i dag hundratjugo år. Jag kan inte längre vara ledare och anförare, och Herren har sagt till mig: ’Du ska inte komma över denna Jordan.’ 3 4 Mos 27:18f, 5 Mos 9:3. Men Herren din Gud går själv framför dig. Han ska förgöra dessa folk för dig och du ska driva bort dem. Josua ska anföra dig, som Herren har sagt. 4 4 Mos 21:24, 35.Herren ska göra med dem så som han gjorde med Sichon och Og, amoreernas kungar, och med deras land när han lät dem gå under. 5 5 Mos 7:2f.Herren ska överlämna dem till er och ni ska göra med dem alldeles så som jag har befallt er. 6 5 Mos 7:21, Jos 1:5, Hebr 13:5. Var starka och frimodiga, var inte rädda eller förskräckta för dem, för Herren din Gud går själv med dig. Han ska inte lämna dig eller överge dig31:6ska inte lämna dig eller överge digCiteras i Hebr 13:5.."

7 4 Mos 27:23, 5 Mos 1:38, 3:28, Jos 1:6. Sedan kallade Mose till sig Josua och sade till honom inför hela Israel: "Var stark och frimodig, för du ska gå in med detta folk i det land som Herren med ed har lovat deras fäder att ge dem, och du ska utskifta det åt dem som arv. 8 Herren går själv framför dig och han ska vara med dig. Han ska inte lämna dig eller överge dig. Var inte rädd eller förfärad."

Läsningen av lagen

9 Mose skrev denna lag och gav den åt prästerna, Levi söner, som bar Herrens förbundsark, och åt alla de äldste i Israel. 10 5 Mos 15:1f. Och Mose befallde dem och sade: "Vid slutet av vart sjunde år, när friåret är inne, vid lövhyddohögtiden, 11 5 Mos 16:16, Neh 8:1, 7f, 18. då hela Israel kommer för att träda fram inför Herren din Guds ansikte på den plats som han utväljer, då ska du läsa upp denna lag31:11läsa upp denna lagLagen lästes upp t ex av Josua (Jos 8:34), Josia (2 Kung 23:2) och Esra (Neh 8). inför hela Israel så att de hör den. 12 Samla folket, män, kvinnor, barn och främlingen som är hos dig inom dina portar, så att de får höra och så lär sig frukta Herren er Gud och noggrant följer alla ord i denna lag. 13 Också deras barn, som ännu inte känner den, ska höra och lära sig den så att de fruktar Herren er Gud så länge ni lever i det land dit ni drar över Jordan för att ta det i besittning."

Herrens sista ord till Mose

14 Herren sade till Mose: "Se, tiden är nära då du ska dö. Kalla på Josua och inställ er i uppenbarelsetältet, så ska jag insätta honom i hans ämbete." Mose gick då med Josua och inställde sig i uppenbarelsetältet. 15 Då visade sig Herren i tältet i en molnpelare, och molnpelaren blev stående vid ingången till tältet.

16 Och Herren sade till Mose: "Se, när du har gått till vila hos dina fäder kommer detta folk att resa sig och trolöst följa främmande gudar i det land dit de kommer. De kommer att överge mig och bryta det förbund som jag har slutit med dem. 17 Min vrede ska den dagen upptändas mot dem, och jag ska överge dem och dölja mitt ansikte för dem så att de förgås. Olyckor och lidande i mängd ska drabba dem. Då ska de säga: Är det inte för att vår Gud inte är med oss som dessa olyckor har drabbat oss? 18 Den dagen ska jag helt dölja mitt ansikte på grund av allt det onda som de har gjort genom att vända sig till andra gudar.

19 Skriv nu upp åt er denna sång, lär Israels barn den och lägg den i deras mun. Den ska så bli för mig ett vittne mot Israels barn. 20 När jag har fört dem in i det land som jag med ed har lovat åt deras fäder, ett land som flödar av mjölk och honung, och de äter och blir mätta och feta, ska de vända sig till andra gudar och tjäna dem och förakta mig och bryta mitt förbund. 21 När då olyckor och lidande i mängd drabbar dem, ska denna sång vara ett vittnesbörd mot dem, för deras efterkommande ska inte glömma den. Jag vet nämligen vilka tankar de umgås med redan nu, innan jag har fört dem in i det land som jag med ed har lovat dem."

22 Den dagen skrev Mose ner sången och lärde Israels barn den.

23 Och han insatte Josua, Nuns son, i ämbetet och sade: "Var stark och frimodig, för du ska föra Israels barn in i det land som jag med ed har lovat åt dem. Och jag är med dig."

24 Sedan Mose till alla delar hade skrivit ner orden i denna lag i en bok, 25 befallde han leviterna som bar Herrens förbundsark och sade: 26 2 Kung 22:8f. "Ta denna lagbok och lägg den vid sidan av Herren er Guds förbundsark. Den ska ligga där som ett vittnesbörd mot dig, 27 för jag vet att du är upprorisk och hårdnackad. Se, ännu medan jag lever bland er har ni varit upproriska mot Herren. Hur mycket mer ska ni då inte bli det efter min död! 28 Kalla samman till mig alla de äldste i era stammar, liksom era förmän, så att jag får tala dessa ord till dem och ta himmel och jord till vittnen mot dem. 29 Jag vet att ni efter min död kommer att göra det som är fördärvligt och vika av från den väg som jag har befallt er att gå. Därför ska olycka drabba er i kommande dagar, när ni gör sådant som är ont i Herrens ögon och väcker hans vrede genom era gärningar."

Moses avskedssång

30 Inför Israels hela församling talade Mose denna sångs ord från början till slut.