Deuteronômio 32

Cantico di Mosè

1 "Porgete orecchio, o cieli, e io parlerò, e ascolti la terra le parole della mia bocca. 2 Si spanda il mio insegnamento come la pioggia, stilli la mia parola come la rugiada, come la pioggerella sopra la verdura, e come un acquazzone sopra l’erba, 3 poiché io proclamerò il nome dell’Eterno. Magnificate il nostro Iddio! 4 Quanto alla Rocca, l’opera sua è perfetta, poiché tutte le sue vie sono giustizia. È un Dio fedele e senza ingiustizia; egli è giusto e retto. 5 Ma essi si sono comportati male verso di lui; non sono suoi figli, loro è l’infamia, razza contorta e perversa. 6 È questa la ricompensa che date all’Eterno, o popolo insensato e privo di saggezza? Non è il padre tuo che ti ha acquistato? non è egli colui che ti ha fatto e ti ha stabilito? 7 Ricordati dei giorni antichi, considera gli anni delle età passate, interroga tuo padre, ed egli te lo farà conoscere, i tuoi vecchi, ed essi te lo diranno. 8 Quando l’Altissimo diede alle nazioni la loro eredità, quando separò i figli degli uomini, egli fissò i confini dei popoli, tenendo conto del numero dei figli d’Israele. 9 Poiché la parte dell’Eterno è il suo popolo, Giacobbe è la porzione della sua eredità. 10 Egli lo trovò in una terra deserta, in una solitudine piena di urla e di desolazione. Egli lo circondò, ne prese cura, lo custodì come la pupilla dell’occhio suo. 11 Simile all’aquila che desta la sua nidiata, si libra in volo sopra i suoi piccini, spiega le sue ali, li prende e li porta sulle penne, 12 l’Eterno solo lo ha condotto, e nessun dio straniero era con lui. 13 Egli l’ha fatto passare a cavallo sulle alture della terra, e Israele ha mangiato il prodotto dei campi; gli ha fatto succhiare il miele che esce dalla rupe, l’olio che esce dalle rocce più dure, 14 la crema delle vacche e il latte delle pecore. Gli ha dato il grasso degli agnelli, dei montoni di Basan e dei capri, con il fior di farina del frumento; e tu hai bevuto il vino generoso, il sangue dell’uva. 15 Ma Iesurun si è fatto grasso e ha ricalcitrato, si è fatto grasso, grosso e pingue! ha abbandonato l’Iddio che lo ha fatto, e ha disprezzato la Rocca della sua salvezza. 16 Essi lo hanno fatto ingelosire con divinità straniere, lo hanno irritato con abominazioni. 17 Hanno sacrificato a demòni che non sono Dio, a dèi che non avevano conosciuto, dèi nuovi, apparsi di recente, davanti ai quali i vostri padri non avevano tremato. 18 Hai abbandonato la Rocca che ti diede la vita, e hai dimenticato l’Iddio che ti mise al mondo. 19 E l’Eterno l’ha visto, e ha ripudiato i suoi figli e le sue figlie che lo avevano irritato; 20 e ha detto: ‘Io nasconderò loro la mia faccia,e starò a vedere quale sarà la loro fine; poiché sono una razza quanto mai perversa, figli in cui non c’è fedeltà. 21 Essi mi hanno fatto ingelosire con ciò che non è Dio, mi hanno irritato con i loro idoli vani; e io li farò ingelosire con gente che non è un popolo, li irriterò con una nazione stolta. 22 Poiché un fuoco si è acceso, nella mia ira, e divamperà fino in fondo al soggiorno dei morti; divorerà la terra e i suoi prodotti, e infiammerà le fondamenta delle montagne. 23 Io accumulerò su loro dei mali, esaurirò contro di loro tutte le mie frecce. 24 Essi saranno consumati dalla fame, divorati dalla febbre, dalla pestilenza mortale; manderò contro di loro le zanne delle belve, e il veleno delle bestie che strisciano nella polvere. 25 Di fuori la spada e di dentro il terrore spargeranno il lutto, mietendo giovani e fanciulle, lattanti e uomini canuti. 26 Io direi: Li spazzerò via di un soffio, farò sparire la loro memoria fra gli uomini, 27 se non temessi gli insulti del nemico e che i loro avversari, illudendosi, fossero indotti a dire: ‘È stata la nostra potente mano e non l’Eterno, che ha fatto tutto questo!’. 28 Poiché è una nazione che ha perso il senno, e non c’è in essi nessuna intelligenza. 29 Se fossero saggi, lo capirebbero, considererebbero la fine che li aspetta. 30 Come potrebbe uno solo inseguirne mille, e due metterne in fuga diecimila, se la loro Rocca non li avesse venduti, se l’Eterno non li avesse dati in mano al nemico? 31 Poiché la loro rocca non è come la nostra Rocca; i nostri stessi nemici ne sono giudici; 32 ma la loro vigna viene dalla vigna di Sodoma e dalle campagne di Gomorra; la loro uva è avvelenata, i loro grappoli, amari; 33 il loro vino è tossico di serpenti, un crudele veleno di aspidi. 34 ‘Tutto questo non è tenuto in serbo presso di me, sigillato nei miei tesori? 35 A me la vendetta e la retribuzione, quando il loro piede vacillerà!’. Poiché il giorno della loro calamità è vicino, e ciò che per loro è preparato si affretta a venire. 36 Sì, l’Eterno giudicherà il suo popolo, ma avrà pietà dei suoi servi quando vedrà che la forza è sparita, e che non rimane più tra loro né schiavo né libero. 37 Allora egli dirà: ‘Dove sono i loro dèi, la rocca nella quale confidavano, 38 gli dèi che mangiavano il grasso dei loro sacrifici e bevevano il vino delle loro libazioni? Si alzino essi a soccorrervi, a coprirvi della loro protezione! 39 Ora vedete che io solo sono Dio, e che non c’è altro dio accanto a me. Io faccio morire e faccio vivere, ferisco e risano, e non c’è chi possa liberare dalla mia mano. 40 Sì, io alzo la mia mano al cielo, e dico: Com’è vero che io vivo in eterno, 41 quando affilerò la mia folgorante spada e metterò mano a giudicare, farò vendetta dei miei nemici e darò ciò che si meritano a quelli che mi odiano. 42 Inebrierò di sangue le mie frecce, del sangue degli uccisi e dei prigionieri, la mia spada divorerà la carne, le teste dei condottieri nemici’. 43 Nazioni, cantate le lodi del suo popolo! poiché l’Eterno vendica il sangue dei suoi servi, fa ricadere la sua vendetta sopra i suoi avversari, ma si mostra propizio alla sua terra, al suo popolo". 44 E Mosè venne con Giosuè, figlio di Nun, e pronunciò in presenza del popolo tutte le parole di questo cantico. 45 E quando Mosè ebbe finito di pronunciare tutte queste parole davanti a tutto Israele, disse loro: 46 "Prendete a cuore tutte le parole con le quali testimonio oggi contro di voi. Le prescriverete ai vostri figli, affinché abbiano cura di mettere in pratica tutte le parole di questa legge. 47 Poiché questa non è una parola senza valore per voi: anzi, è la vostra vita; e per questa parola prolungherete i vostri giorni nel paese del quale andate a prendere possesso, passando il Giordano". 48 E, in quello stesso giorno, l’Eterno parlò a Mosè, dicendo: 49 "Sali su questo monte di Abarim, sul monte Nebo, che è nel paese di Moab, di fronte a Gerico, e guarda il paese di Canaan, che io do in possesso ai figli d’Israele. 50 Tu morirai sul monte sul quale stai per salire e sarai riunito al tuo popolo, come tuo fratello Aaronne è morto sul monte Or ed è stato riunito al suo popolo, 51 perché commetteste un’infedeltà contro di me in mezzo ai figli d’Israele, alle acque di Meriba a Cades, nel deserto di Sin, e perché non mi santificaste in mezzo ai figli d’Israele. 52 Tu vedrai il paese davanti a te, ma là, nel paese che io do ai figli d’Israele, non entrerai".

1 *5 Mos 31:28, Jes 1:2. Lyssna, ni himlar, jag vill tala!

Hör, du jord, min muns ord!

2 Som regnet ska min lära droppa,

som daggen ska mitt tal flöda,

som rikligt regn på grönska,

som regnskurar på gräs.

3 *Ps 34:4.Herrens namn ska jag förkunna.

Ge ära åt vår store Gud!

4 *Ps 92:16. Han är Klippan,

fullkomliga är hans gärningar,

för alla hans vägar är rätta.

En trofast Gud utan svek,

rättfärdig och rättvis är han.

5 *2 Mos 32:9, Jes 1:3f, Matt 12:39, Fil 2:15. De har handlat illa mot honom,

de är inte hans barn utan en skam,

ett förvänt och avogt släkte.

6 *Mal 1:6. Är det så du lönar Herren,

du dåraktiga och ovisa folk?

Är han inte din Far

som skapade dig,

han som danade och formade dig?

7 Kom ihåg forna dagar.

Ge akt på gångna släktens år.

Fråga din far,

han ska berätta för dig,

dina äldste, de ska säga dig det.

8 *1 Mos 11:8. När den Högste gav arvslotter

åt folken,

när han spred ut människors barn,

då utstakade han gränserna

för folken

efter antalet av Israels barn*32:8Israels barnAndra handskrifter (Septuaginta och Qumran): "Guds söner" (änglarna).,

9 *2 Mos 19:5f, 1 Petr 2:9. för Herrens del är hans folk,

Jakob är hans arvedels lott.

10 Han fann honom i öknens land,

i ödslig, tjutande ödemark.

Han omslöt honom

och tog honom i sin vård,

han bevarade honom

som sin ögonsten*32:10sin ögonstenOrdagrant: "den lille mannen i sitt öga", alltså den känsliga pupillen..

11 *2 Mos 19:4, Jes 63:9. Som en örn väcker upp sitt bo

och svävar över sina ungar,

så bredde han ut sina vingar

och tog emot honom

och bar honom på sina fjädrar.

12 Endast Herren ledde honom,

ingen främmande gud

vid hans sida.

13 Han lät honom gå fram

över landets höjder*32:13landets höjderEn stark position med överblick (Dom 5:18, Ps 18:34). Bergsbygden var den första delen av landet som intogs av israeliterna (Dom 1:19).

och äta av markens gröda.

Han lät honom suga honung

ur berget

och olja ur den hårda klippan.*32:13honung ur berget och olja ur … klippanBikupor i klippskrevor och olivträd på bergshöjder.

14 Han gav honom gräddmjölk av kor

och sötmjölk av får

med det bästa av lamm,

baggar från Bashan*32:14baggar från BashanGolanhöjderna, där det bästa betet fanns (jfr Amos 4:1). och bockar,

det bästa och finaste vete.

Druvors blod fick du dricka,

skummande vin.

15 Då blev Jeshurun*32:15JeshurunPoetiskt namn på Israel, troligen bildat av Jashár, "rättrådig". fet och slog bakut.

Du blev fet och tjock och stinn.

Han övergav Gud, sin skapare,

och föraktade

sin frälsnings klippa.

16 De retade honom

med främmande gudar,

väckte hans vrede med vidrigheter.

17 *Ps 106:37, 1 Kor 10:20. De offrade åt onda andar

som inte är Gud,

åt gudar de inte kände,

nya gudar som nyss kommit till

och som era fäder inte fruktade.*32:17fruktadeAnnan översättning: "kände till".

18 Du övergav Klippan

som födde dig,

du glömde Gud som gav dig livet.

19 Herren såg det och förkastade dem,

eftersom hans söner och döttrar

hade kränkt honom.

20 Han sade:

Jag ska dölja mitt ansikte för dem,

jag ska se vilket slut de får,

för de är ett förvänt släkte,

barn utan trohet.

21 *Rom 10:19. De har provocerat mig

med gudar som inte är gudar,

väckt min vrede

med sina tomma avgudar.

Därför ska jag provocera dem

med det som inte är ett folk,

med ett dåraktigt hednafolk

ska jag väcka deras förtret.*32:21 Citeras av Paulus i Rom 10:19 i samband med hedningarnas frälsning.

22 *Jer 15:14, 17:4. För en eld är tänd av min vrede,

den brinner till dödsrikets djup.

Den förtär jorden med dess gröda

och sätter bergens grundvalar

i brand.

23 Jag ska hopa olyckor över dem,

jag ska skjuta mina pilar

mot dem.

24 *5 Mos 28:22. Svält ska drabba dem,

feberglöd förtära dem,

pest som bittert pinar.

Jag ska sända vilddjurens tänder

mot dem

och gift från ormar

som krälar i stoftet.

25 *Klag 1:20. Ute ska svärdet dräpa deras barn,

inne gör skräcken det.

Unga män och jungfrur förgås,

spädbarn och grånade män.

26 Jag skulle säga:

Jag ska skingra dem,

utplåna minnet av dem

bland människor,

27 *4 Mos 14:15f, Hes 20:14. om jag inte fruktade

fiendens hån,

att deras ovänner

skulle misstolka det och säga:

Vår hand är mäktig,

det var inte Herren

som gjorde allt detta.

28 De är ett rådlöst folk,

och förstånd finns inte i dem.

29 Vore de visa skulle de inse detta,

de skulle förstå vilket slut

de måste få.

30 Hur kan en jaga tusen framför sig,

två driva tiotusen på flykten,

om inte deras Klippa

hade sålt dem,

Herren hade utlämnat dem?

31 Våra fienders klippa

är inte som vår Klippa,

det kan de själva döma om,

32 *Hes 16:49. för deras vinstock

är från Sodoms vinstock

och från Gomorras fält.

Deras druvor är giftiga druvor,

deras klasar är beska.

33 Deras vin är ormars etter,

kobrors grymma gift.

34 Sådant ligger förvarat hos mig,

förseglat i mina förrådshus.

35 *Rom 12:19, Hebr 10:30. Min är hämnden*32:35Min är hämndenCiteras i Rom 12:19 och Hebr 10:30.

och vedergällningen

vid tiden då deras fot ska vackla,

för deras olyckas dag är nära,

det som väntar dem

kommer med hast.

36 *2 Kung 14:26.Herren ska ta sig an sitt folks sak

och förbarma sig

över sina tjänare,

när han ser att deras kraft är borta

och att ingen finns kvar,

varken slav eller fri.

37 Då ska han fråga:

Var är deras gudar,

klippan som de flydde till,

38 *Dom 10:14. de som åt*32:38de som åtHednagudar ansågs beroende av sina offer, till skillnad från Israels Gud (Ps 50:9f). deras slaktoffers fett

och drack deras

dryckesoffers vin?

De får komma och hjälpa er,

de får vara ert beskydd.

39 *5 Mos 4:35, 1 Sam 2:6, Jes 45:5, Hos 6:1f. Se nu: Jag, jag är Gud,

det finns ingen Gud

vid sidan av mig.

Jag dödar och jag gör levande,

jag slår och jag helar.

Ingen kan rädda ur min hand.

40 *Upp 10:5f. Se, jag lyfter min hand

mot himlen och säger:

Så sant jag lever för evigt:

41 När jag vässat

mitt flammande svärd

och min hand skipar rätt,

ska jag ta hämnd på mina ovänner

och straffa dem som hatar mig.

42 Jag ska göra mina pilar

berusade av blod,

mitt svärd ska mätta sig av kött,

av fallnas och fångnas blod,

av fiendehövdingars huvuden.

43 *Ps 9:13, Rom 15:10, Upp 19:2.*32:43 Septuaginta tillägger i början av versen: "Jubla, ni himlar, tillsammans med honom! Alla Guds söner ska tillbe honom." Citeras i Hebr 1:6 som profetia om Kristus.Jubla, ni hednafolk

tillsammans med hans folk,*32:43Jubla, ni hednafolk tillsammans med hans folkCiteras av Paulus i Rom 15:10.

för han hämnas sina tjänares blod.

Han tar hämnd på sina ovänner

och bringar försoning för sitt land,

sitt folk.

44 *4 Mos 13:17. Mose kom tillsammans med Hosea*32:44HoseaVariant på namnet Josua, hans ursprungliga namn (4 Mos 13:17)., Nuns son, och talade hela denna sångs ord inför folket. 45 Och när Mose hade talat alla dessa ord till hela Israel, 46 *5 Mos 6:6f, 11:18f, 31:26. sade han till dem: "Lägg på hjärtat alla de ord som jag i dag gör till vittnen mot er, så att ni befaller era barn att hålla fast vid och följa alla ord i denna lag. 47 *Hebr 4:12. Detta är inte ett tomt ord för er, det gäller ert liv. Genom detta ord ska ni få ett långt liv i det land, dit ni nu går över Jordan för att ta det i besittning."

Gud talar om Moses död

48 Samma dag talade Herren till Mose och sade: 49 *4 Mos 27:12f. "Stig upp här på Abarimberget, på berget Nebo*32:49Abarimberget … NeboBergskedja och topp ca en mil öster om Döda havets nordspets. i Moabs land mitt emot Jeriko, så ska du få se Kanaans land som jag ger åt Israels barn till besittning. 50 *4 Mos 20:25f, 33:38f. Du ska dö där på berget dit du stiger upp, och du ska samlas till ditt folk, liksom din bror Aron dog på berget Hor*32:50Aron dog på berget HorSe 4 Mos 20:23f, 33:38. och samlades till sitt folk. 51 *4 Mos 20:12f. Detta sker för att ni var trolösa mot mig mitt bland Israels barn vid Meribas vatten*32:51trolösa … vid Meribas vattenSe 4 Mos 20, Ps 106:32. vid Kadesh i öknen Zin, eftersom ni inte höll mig helig bland Israels barn. 52 *5 Mos 34:4. Du ska se landet rakt framför dig, men du ska inte komma in dit, till det land som jag ger åt Israels barn."