Confessione del popolo
1 Ahimè! Io mi trovo come dopo la raccolta dei frutti, come dopo la racimolatura, quando è finita la vendemmia; non c’è più grappolo da mangiare; io desidero invano un fico primaticcio. 2 L’uomo pio è scomparso dalla terra; non c’è più gente retta fra gli uomini; tutti stanno in agguato per spargere il sangue, ognuno dà la caccia con la rete a suo fratello. 3 Le loro mani sono pronte al male, per farlo con ogni cura: il principe pretende, il giudice si lascia corrompere, il potente manifesta la sua avidità e ordiscono così le loro trame. 4 Il migliore di loro è simile a un pruno; il più retto è peggiore di una siepe di spine. Il giorno annunciato dalle tue sentinelle, il giorno della tua punizione viene; allora saranno nella costernazione. 5 Non vi fidate del compagno, non riponete fiducia nell’amico intimo; sorveglia la porta della tua bocca davanti a colei che riposa sul tuo petto. 6 Poiché il figlio offende il padre, la figlia insorge contro la madre, la nuora contro la suocera, i nemici di ognuno sono quelli di casa sua.
Promesse di restaurazione per Israele
7 Quanto a me, io volgerò lo sguardo verso l’Eterno, spererò nell’Iddio della mia salvezza; il mio Dio mi ascolterà. 8 Non ti rallegrare di me, o mia nemica! Se sono caduta, mi rialzerò; se siedo nelle tenebre, l’Eterno è la mia luce. 9 Io sopporterò l’indignazione dell’Eterno, perché ho peccato contro di lui, finché egli difenda la mia causa e mi faccia giustizia; egli mi condurrà fuori alla luce e io contemplerò la sua giustizia. 10 Allora la mia nemica lo vedrà e sarà coperta di vergogna; lei che mi diceva: "Dov’è l’Eterno, il tuo Dio?". I miei occhi la vedranno, quando sarà calpestata come il fango delle strade.
11 Verrà il giorno in cui le tue mura saranno ricostruite; in quel giorno saranno allargati i tuoi confini. 12 Quel giorno si verrà da te, dall’Assiria fino alle città d’Egitto, dall’Egitto fino al fiume, da un mare all’altro e da monte a monte. 13 Ma il paese sarà ridotto in desolazione a causa dei suoi abitanti, a causa del frutto delle loro azioni.
14 Pasci il tuo popolo con la tua verga, il gregge della tua eredità, che sta solitario nella foresta in mezzo al Carmelo. Esso pascoli in Basan e in Galaad, come nei giorni antichi. 15 "Come nei giorni in cui uscisti dal paese d’Egitto, io ti farò vedere cose meravigliose". 16 Le nazioni lo vedranno e saranno confuse, nonostante tutta la loro potenza; si metteranno la mano sulla bocca, le loro orecchie saranno stordite. 17 Leccheranno la polvere come il serpente, come i rettili della terra; usciranno spaventate dai loro ripari, verranno tremanti all’Eterno, nostro Dio, e avranno timore di te. 18 Quale Dio è come te, che perdoni l’iniquità e passi sopra alla colpa del residuo della tua eredità? Egli non serba la sua ira per sempre, perché si compiace di usare misericordia. 19 Egli tornerà ad avere pietà di noi, si metterà sotto i piedi le nostre colpe e getterà in fondo al mare tutti i nostri peccati. 20 Tu mostrerai la tua fedeltà a Giacobbe, la tua misericordia ad Abraamo, come giurasti ai nostri padri, fin dai giorni antichi.
Israels förfall och nöd
1 Matt 21:19. Ve mig!
Det är med mig
som när sommarens frukt
är insamlad,
som när efterskörden
efter vinbärgningen är slut.
Det finns ingen druvklase att äta,
inget tidigt fikon
som jag längtat efter.
2 Ps 12:2, 140:6, Ords 1:11, Hos 4:1, Hab 1:15. De fromma är försvunna
från jorden,
ingen bland människorna
är ärlig.
Alla ligger de på lur efter blod,
var och en vill fånga den andre
i sitt nät.
3 1 Kung 21:11, Ps 64:6f, Ords 4:16, Mika 2:1, 3:11. Deras händer är skickliga
på att göra det onda.
Fursten begär gåvor
och domaren mutor,
den mäktige kräver
vad han vill ha.
Så gör de gemensam sak.
4 Jes 22:5, 52:8. Den bäste bland dem
är som ett törnsnår,
den ärligaste värre
än en törnhäck.
Det kommer en dag
för dina väktare,
din räkenskapsdag.
Då grips de av förvirring.
5 Ps 55:14, Jer 12:6. Tro inte på en vän,
lita inte på en förtrogen.
Vakta din muns dörrar
för henne som vilar i din famn,
6 Hes 22:7, Matt 10:21, 35f, Luk 12:53. för sonen föraktar sin far,
dottern trotsar sin mor,
sonhustrun sin svärmor,
och var och en har sin egen familj
till fiender.7:6 Citeras av Jesus i Matt 10:21, 35f och Luk 12:53.
Israels upprättelse
7 Ps 5:4, 25:15, 21, 130:5, Hab 2:1. Men jag ska skåda efter Herren,
jag ska hoppas
på min frälsnings Gud.
Min Gud ska höra mig.
8 Ps 27:1, 97:11, Ords 24:16, Jes 9:2. Gläd dig inte över mig,
du min fiende.
Har jag fallit
ska jag resa mig igen,
sitter jag i mörkret
är Herren mitt ljus.
9 Ps 17:2, 26:1, 43:1, Jes 46:13. Eftersom jag syndat mot Herren
ska jag bära hans vrede
tills han tar sig an min sak
och skaffar mig rätt.
Han ska föra mig ut i ljuset,
och jag ska se hans rättfärdighet.
10 Ps 42:4, 11, 79:10, 115:2, Jes 10:6, Joel 2:17. Min fiende ska se det
och täckas av skam,
hon7:10honStäder framställdes ofta som kvinnor (jfr Jes 47:1, Upp 17-18). som sade till mig:
"Var är nu Herren din Gud?"
Mina ögon ska se på henne,
hur hon trampas ner
som smuts på gatan.
11 Jes 26:15, 49:19f, 54:2f, Sak 10:10. En dag ska dina murar byggas upp.
Den dagen ska dina
gränser vidgas.
12 Ps 72:8, Jes 19:19f, 60:4, 9, Mika 4:1, Sak 10:10. Den dagen ska man komma till dig
från Assur och från Egyptens städer,
från Egypten och ända till floden,
från hav till hav
och från berg till berg.
13 Jer 25:11, Mika 3:4, 6:13. Men jorden ska bli en ödemark
för sina invånares skull.
Det blir frukten
av deras gärningar.
Bön och lovsång
14 4 Mos 23:9, 5 Mos 33:28, Jer 50:19. Vakta ditt folk med din stav,
din arvedels hjord
som bor avskild i skogen,
mitt i ett fruktbart land.
Låt den beta i Bashan och i Gilead7:14Bashan och GileadBördiga områden öster om Jordanfloden som hade tilldelats israeliterna (Jos 13:24f) men sedan förlorats till arameerna (2 Kung 10:33) och assyrierna (2 Kung 15:29).
som under forna dagar.
15 Ps 78:12f, Jes 11:16, Joel 2:26. Som i de dagar
du drog ut ur Egyptens land
ska jag visa dem underbara ting.
16 Job 21:5, 29:9, 39:37, Jes 52:15. Hednafolken ska se det och skämmas
med all sin makt.
De ska lägga handen på munnen,
deras öron ska bli döva.
17 Ps 18:46, 72:9, Jes 49:23. De ska slicka stoftet som ormar,
som markens kräldjur.
Bävande ska de överge sina hålor,
skräckslagna ska de söka
Herren vår Gud.
De ska frukta dig.
18 2 Mos 15:11, 34:6f, Ps 103:8f, Jer 10:6, Joel 2:13, Apg 10:43. Vem är en Gud som du,
som förlåter skuld7:18förlåter skuldAnnan översättning: "bär/tar bort skuld" (jfr Joh 1:29 med not).
och inte tillräknar synd
hos dem som är kvar
av din arvedel?
Han håller inte kvar sin vrede
för evigt,
för han har sin glädje i nåd.
19 Han ska förbarma sig över oss igen
och trampa på
våra missgärningar.
Du ska kasta alla deras synder7:19deras synderAndra handskrifter (så Septuaginta): "våra synder".
i havets djup.
20 1 Mos 12:2, Ps 89:3. Du ska visa trofasthet mot Jakob
och nåd mot Abraham,
så som du med ed har lovat
våra fäder i forntidens dagar.