Números 6

Legge relativa al nazireato

1 L’Eterno parlò ancora a Mosè, dicendo: 2 "Parla ai figli d’Israele e di’ loro: ‘Quando un uomo o una donna avrà fatto un voto speciale, il voto di nazireato, 3 per consacrarsi all’Eterno, si asterrà dal vino e dalle bevande alcoliche; non berrà aceto fatto di vino, né aceto fatto di bevanda alcolica; non berrà liquori tratti dall’uva e non mangerà uva, né fresca né secca. 4 Tutto il tempo del suo nazireato non mangerà alcun prodotto della vigna, dagli acini alla buccia. 5 Tutto il tempo del suo voto di nazireato il rasoio non passerà sul suo capo; fino a che siano compiuti i giorni per i quali egli si è consacrato all’Eterno, sarà santo; si lascerà crescere liberamente i capelli sul capo. 6 Tutto il tempo che egli si è consacrato all’Eterno, non si accosterà a corpo morto; 7 si trattasse anche di suo padre, di sua madre, di suo fratello e di sua sorella, non si contaminerà per loro alla loro morte, perché porta sul capo il segno della sua consacrazione a Dio. 8 Tutto il tempo del suo nazireato egli è consacrato all’Eterno. 9 E se uno gli muore accanto improvvisamente, e il suo capo consacrato rimane così contaminato, si raderà il capo il giorno della sua purificazione; se lo raderà il settimo giorno; 10 l’ottavo giorno porterà due tortore o due giovani piccioni al sacerdote, all’ingresso della tenda di convegno. 11 E il sacerdote ne offrirà uno come sacrificio per il peccato e l’altro come olocausto, e farà per lui l’espiazione del peccato che ha commesso a causa di quel morto e, in quel giorno stesso, il nazireo consacrerà così il suo capo. 12 Consacrerà di nuovo all’Eterno i giorni del suo nazireato, e offrirà un agnello dell’anno come sacrificio per la colpa; i giorni precedenti non saranno contati, perché il suo nazireato è stato contaminato. 13 Questa è la legge del nazireato: quando i giorni del suo nazireato saranno compiuti, lo si farà venire all’ingresso della tenda di convegno; 14 ed egli presenterà la sua offerta all’Eterno: un agnello dell’anno, senza difetto, per l’olocausto; una pecora dell’anno, senza difetto, per il sacrificio per il peccato, e un montone senza difetto, per il sacrificio di ringraziamento; 15 un paniere di pani azzimi fatti con fior di farina, di focacce intrise con olio, di gallette senza lievito unte d’olio, insieme con l’oblazione e le relative libazioni. 16 Il sacerdote presenterà quelle cose davanti all’Eterno, e offrirà il suo sacrificio per il peccato e il suo olocausto; 17 offrirà il montone come sacrificio di ringraziamento all’Eterno, con il paniere dei pani azzimi; il sacerdote offrirà pure l’oblazione e la libazione. 18 Il nazireo raderà, all’ingresso della tenda di convegno, il suo capo consacrato; prenderà i capelli del suo capo consacrato e li metterà sul fuoco che è sotto il sacrificio di ringraziamento. 19 Il sacerdote prenderà la spalla del montone, quando sarà cotta, una focaccia non lievitata del paniere, una galletta senza lievito, e le porrà nelle mani del nazireo, dopo che questi avrà raso il suo capo consacrato. 20 Il sacerdote le agiterà, come offerta agitata, davanti all’Eterno; è cosa santa che appartiene al sacerdote, assieme al petto dell’offerta agitata e alla spalla dell’offerta elevata. Dopo questo, il nazireo potrà bere del vino. 21 Tale è la legge relativa a colui che ha fatto voto di nazireato, tale è la sua offerta all’Eterno per il suo nazireato, oltre quello che i suoi mezzi gli permetteranno di fare. Egli agirà secondo il voto che avrà fatto, conformemente alla legge del suo nazireato’".

Formula della benedizione sacerdotale

22 L’Eterno parlò ancora a Mosè, dicendo: 23 "Parla ad Aaronne e ai suoi figli, e di’ loro: ‘Voi benedirete così i figli d’Israele; direte loro: 24 L’Eterno ti benedica e ti protegga! 25 L’Eterno faccia risplendere il suo volto su te e ti sia propizio! 26 L’Eterno volga verso te il suo volto e ti dia la pace!’. 27 Così metteranno il mio nome sui figli d’Israele, e io li benedirò".

Nasirlöften

1 Herren talade till Mose. Han sade: 2 "Tala till Israels barn och säg till dem: Om en man eller en kvinna avlägger ett löfte, ett nasirlöfte*6:2nasirlöfteBland Bibelns profeter levde Samuel (1 Sam 1:11), Simson (Dom 13:5) och Johannes Döparen (Luk 1:15) efter livslånga nasirlöften, och under Nya testamentets tid avlade både Paulus (Apg 18:18) och andra judekristna (Apg 21:23) tidsbegränsade nasirlöften. Det innebar att följa liknande helighetsregler som gällde för präster i tjänst (3 Mos 10:9, 21:1f). att avskilja sig för Herren, 3 *3 Mos 10:9, Dom 13:7. ska han avhålla sig från vin och starka drycker. Han får inte dricka någon syrad dryck av vin eller någon annan syrad stark dryck. Han får inte dricka druvsaft och inte heller äta druvor, vare sig färska eller torkade. 4 Så länge hans nasirtid varar ska han inte äta något som kommer från vinstocken, inte ens dess kart eller späda skott. 5 *Dom 13:5, 1 Sam 1:11. Så länge hans nasirlöfte varar ska ingen rakkniv komma på hans huvud. Fram till slutet av de dagar som han är avskild för Herren ska han vara helig och låta håret växa fritt på sitt huvud.

6 Så länge han är avskild för Herren får han inte komma nära en död kropp. 7 Inte ens genom sin far eller mor, sin bror eller syster får han orena sig om de skulle dö, för han bär på sitt huvud tecknet på att han är sin Guds nasir. 8 Så länge hans nasirtid varar är han helgad åt Herren.

9 *4 Mos 19:11, 14, 16, 19. Men om någon helt plötsligt dör i hans närhet och därigenom orenar hans huvud där han bär nasirtecknet, ska han raka sitt huvud den dag han blir ren. På sjunde dagen ska han raka det.

10 På åttonde dagen ska han bära fram två turturduvor eller två unga duvor till prästen vid uppenbarelsetältets ingång. 11 Och prästen ska offra en till syndoffer och en till brännoffer och bringa försoning för honom, på grund av den synd han dragit på sig genom den döda kroppen. Sedan ska han samma dag helga sitt huvud. 12 Han ska inviga sig till nasir åt Herren samma antal dagar som han förut avskilt sig och han ska föra fram ett årsgammalt lamm till skuldoffer. Den förra löftestiden faller bort, eftersom hans nasirat blev orenat.

13 Detta är lagen om en nasir: Den dag hans nasirtid är slut ska han föras fram till uppenbarelsetältets ingång, 14 och han ska som sitt offer åt Herren bära fram ett årsgammalt felfritt lamm av hankön till brännoffer, ett årsgammalt felfritt lamm av honkön till syndoffer och en felfri bagge till gemenskapsoffer, 15 dessutom en korg med osyrat bröd, kakor av fint mjöl blandade med olja, osyrade tunnkakor smorda med olja samt det matoffer och dryckesoffer som hör till. 16 Prästen ska bära fram det inför Herrens ansikte och offra hans syndoffer och brännoffer. 17 Baggen ska han offra som gemenskapsoffer åt Herren tillsammans med korgen med de osyrade bröden. Prästen ska också offra det matoffer och dryckesoffer som hör till.

18 *Apg 18:18, 21:23f. Och vid ingången till uppenbarelsetältet ska nasiren raka sitt huvud på vilket han bär nasirtecknet. Han ska ta sitt huvudhår, sitt nasirtecken, och lägga det på elden som brinner under gemenskapsoffret. 19 När nasiren har rakat av sig nasirtecknet, ska prästen ta den kokta bogen av baggen och dessutom en osyrad kaka och en osyrad tunnkaka ur korgen och lägga det på nasirens händer. 20 *2 Mos 29:27f, 3 Mos 7:31f. Och prästen ska lyfta det som ett lyftoffer inför Herrens ansikte. Det ska vara helgat åt prästen tillsammans med lyftofferbringan och offergärdslåret. Sedan får nasiren dricka vin igen.

21 Detta är lagen om den som har avlagt ett nasirlöfte, och vad han enligt nasirlöftet ska offra åt Herren, förutom vad han i övrigt kan skaffa. Han måste uppfylla det löfte han har avlagt enligt lagen om hans nasirat."

Den prästerliga välsignelsen

22 Herren talade till Mose. Han sade: 23 "Säg till Aron och hans söner: När ni välsignar*6:23När ni välsignarTempelprästerna välsignade med lyfta händer (3 Mos 9:22, liksom Jesus i Luk 24:50) och uttalade då Guds namn Jhvh utan omskrivningar. En välsignelse uttalades t ex vid avsked (Jos 14:13, 22:6f, 2 Sam 6:18). Välsignelsens ord har hittats på en silveramulett i en grav i Hinnomsdalen sydväst om Jerusalem från ca 600 f Kr. Det är det äldsta fragmentet av bibeltext som överlevt till i dag. Israels barn ska ni säga till dem:

24 *Ps 67:2.Herren välsigne dig

och bevare dig.

25 Herren låte sitt ansikte lysa över dig

och vare dig nådig.

26 Herren vände sitt ansikte till dig

och give dig frid.

27 Så ska de lägga mitt namn på Israels barn, och jag ska då välsigna dem."