Números 15

Norme relative ai sacrifici

1 Poi l’Eterno parlò a Mosè, dicendo: 2 "Parla ai figli d’Israele e di’ loro: ‘Quando sarete entrati nel paese che dovrete abitare e che io vi do, 3 e offrirete all’Eterno un sacrificio fatto mediante il fuoco, olocausto o sacrificio, per adempimento di un voto o come offerta volontaria, o nelle vostre feste solenni, per fare un profumo soave all’Eterno con il vostro grosso o piccolo bestiame, 4 colui che presenterà la sua offerta all’Eterno, offrirà come oblazione un decimo di efa di fior di farina intrisa con un quarto di hin d’olio, 5 e farai una libazione di un quarto di hin di vino con l’olocausto o il sacrificio, per ogni agnello. 6 Se è per un montone, offrirai come oblazione due decimi di efa di fior di farina intrisa con un terzo di hin d’olio, 7 e farai una libazione di un terzo di hin di vino come offerta di odore soave all’Eterno. 8 Se offri un giovenco come olocausto o come sacrificio, per adempimento di un voto o come sacrificio di ringraziamento all’Eterno, 9 si offrirà, con il giovenco, come oblazione, tre decimi di efa di fior di farina intrisa con la metà di un hin d’olio, 10 e farai una libazione di un mezzo hin di vino: è un sacrificio fatto mediante il fuoco, di odore soave all’Eterno. 11 Così si farà per ogni bue, per ogni montone, per ogni agnello o capretto. 12 Qualunque sia il numero degli animali che immolerete, farete così per ciascuna vittima. 13 Tutti quelli che sono nativi del paese faranno le cose così, quando offriranno un sacrificio fatto mediante il fuoco, di odore soave all’Eterno. 14 E se uno straniero che soggiorna da voi, o chiunque dimori fra voi nel futuro, offre un sacrificio fatto mediante il fuoco, di odore soave all’Eterno, farà come fate voi. 15 Vi sarà una sola legge per tutta l’assemblea, per voi e per lo straniero che soggiorna fra voi; sarà una legge perenne, di generazione in generazione; come siete voi, così sarà lo straniero davanti all’Eterno. 16 Ci sarà una stessa legge e uno stesso diritto per voi e per lo straniero che soggiorna da voi’". 17 L’Eterno parlò ancora a Mosè, dicendo: 18 "Parla ai figli d’Israele e di’ loro: ‘Quando sarete arrivati nel paese dove io vi conduco, 19 e mangerete del pane di quel paese, ne preleverete un’offerta da presentare all’Eterno. 20 Delle primizie della vostra pasta metterete da parte una focaccia come offerta; la metterete da parte, come si mette da parte l’offerta dell’aia. 21 Delle primizie della vostra pasta darete all’Eterno una parte come offerta, di generazione in generazione.

Dei sacrifici per i peccati commessi per errore

22 Quando inavvertitamente non avrete osservato tutti questi comandamenti che l’Eterno ha dati a Mosè, 23 tutto quello che l’Eterno vi ha comandato per mezzo di Mosè, dal giorno che l’Eterno vi ha dato dei comandamenti e in seguito, nelle vostre successive generazioni, 24 se il peccato è stato commesso per errore, senza che la comunità se ne sia accorta, tutta la comunità offrirà un giovenco come olocausto di odore soave all’Eterno, con la sua oblazione e la sua libazione secondo le norme stabilite, e un capro come sacrificio per il peccato. 25 Il sacerdote farà l’espiazione per tutta la comunità dei figli d’Israele, e sarà loro perdonato, perché è stato un peccato commesso per errore, ed essi hanno portato la loro offerta, un sacrificio fatto all’Eterno mediante il fuoco, e il loro sacrificio per il peccato davanti all’Eterno, a causa del loro errore. 26 Sarà perdonato a tutta la comunità dei figli d’Israele e allo straniero che soggiorna in mezzo a loro, perché tutto il popolo ha peccato per errore. 27 Se è una persona sola che pecca per errore, offra una capra di un anno come sacrificio per il peccato. 28 E il sacerdote farà l’espiazione davanti all’Eterno per la persona che avrà mancato commettendo un peccato per errore; e quando avrà fatta l’espiazione per essa, le sarà perdonato. 29 Sia che si tratti di un nativo del paese tra i figli d’Israele sia di uno straniero che soggiorna fra voi, avrete un’unica legge per colui che pecca per errore. 30 Ma la persona che agisce con proposito deliberato, sia nativo del paese o straniero, oltraggia l’Eterno; quella persona sarà eliminata dal suo popolo. 31 Siccome ha sprezzato la parola dell’Eterno e ha violato il suo comandamento, quella persona dovrà essere sterminata; porterà il peso della sua iniquità’".

Il violatore del sabato punito con la morte

32 Mentre i figli d’Israele erano nel deserto, trovarono un uomo che raccoglieva della legna in giorno di sabato. 33 Quelli che l’avevano trovato a raccogliere le legna lo portarono da Mosè, ad Aaronne e a tutta la comunità. 34 E lo misero in prigione, perché non era ancora stato stabilito che cosa gli si dovesse fare. 35 E l’Eterno disse a Mosè: "Quell’uomo deve essere messo a morte; tutta la comunità lo lapiderà fuori dall’accampamento". 36 Tutta la comunità lo condusse fuori dall’accampamento e lo lapidò; e quello morì, secondo l’ordine che l’Eterno aveva dato a Mosè.

Legge relativa alle nappe

37 L’Eterno parlò ancora a Mosè, dicendo: 38 "Parla ai figli d’Israele e di’ loro che si facciano, di generazione in generazione, delle nappe agli angoli delle loro vesti, e che mettano alla nappa di ogni angolo un cordone violetto. 39 Sarà questa una nappa di ornamento, e quando la guarderete, vi ricorderete di tutti i comandamenti dell’Eterno per metterli in pratica; e non andrete vagando dietro ai desideri del vostro cuore e dei vostri occhi che vi trascinano alla infedeltà. 40 Così vi ricorderete di tutti i miei comandamenti, li metterete in pratica, e sarete santi al vostro Dio. 41 Io sono l’Eterno, il vostro Dio, che vi ho tratti fuori dal paese d’Egitto per essere vostro Dio. Io sono l’Eterno, il vostro Dio".

Tillägg till offerlagarna

1 Herren talade till Mose. Han sade: 2 "Tala till Israels barn och säg till dem: När ni kommer in i det land som jag ger er att bo i, 3 *3 Mos 22:21. och ni vill offra ett eldsoffer åt Herren, ett brännoffer eller ett slaktoffer av nöt eller småboskap, för att bereda Herren en ljuvlig doft – vare sig det gäller att fullgöra ett löfte eller om det är ett frivilligt offer eller era högtidsoffer – 4 *3 Mos 2:1f, 6:14f. så ska den som bär fram ett sådant offer åt Herren, också som matoffer bära fram en tiondels efa fint mjöl, blandat med en fjärdedels hin*15:4en tiondels efa … en fjärdedels hinCa 2,2 liter mjöl och 1 liter olja och vin. olja, 5 och som dryckesoffer ska du offra en fjärdedels hin vin för varje lamm tillsammans med brännoffret eller slaktoffret.

6 Till en bagge ska du som matoffer offra två tiondels efa fint mjöl, blandat med en tredjedels hin olja,*15:6två tiondels efa … en tredjedels hin oljaCa 4,5 liter mjöl och 1,2 liter olja och vin.7 och som dryckesoffer ska du bära fram en tredjedels hin vin till en ljuvlig doft för Herren. 8 När du offrar en ungtjur till brännoffer eller slaktoffer för att fullgöra ett löfte eller som gemenskapsoffer*15:8gemenskapsofferDelades mellan Gud, prästen och offerföljet (se 3 Mos 7:11f). Det var ett festligt tillfälle att äta kött i gemenskap med Gud och varandra (se t ex 5 Mos 27:7, 1 Kung 3:15). åt Herren, 9 ska du tillsammans med tjuren som matoffer bära fram tre tiondels efa fint mjöl, blandat med en halv hin*15:9tre tiondels efa … en halv hinCa 7 liter mjöl och 1,8 liter olja och vin. olja, 10 och som dryckesoffer ska du bära fram en halv hin vin, det är ett eldsoffer till en ljuvlig doft för Herren.

11 Så ska man göra med varje tjur, varje bagge, varje lamm eller killing. 12 Efter det antal ni offrar, ska ni göra så med var och en efter deras antal. 13 Varje infödd ska göra så när han bär fram ett eldsoffer till en ljuvlig doft för Herren. 14 När en främling som bor hos er eller någon som vistas ibland er i kommande släkten vill offra ett eldsoffer till en ljuvlig doft för Herren, ska han göra så som ni gör. 15 *2 Mos 12:49, 4 Mos 9:14. Inom församlingen ska samma stadga gälla för er och för främlingen hos er, en evig stadga från släkte till släkte. Som det är för er, så ska det vara för främlingen inför Herrens ansikte. 16 Samma lag och samma rätt ska gälla för er och för främlingen som bor hos er."

17 Herren talade till Mose. Han sade: 18 "Tala till Israels barn och säg till dem: När ni kommer in i det land dit jag för er, 19 *5 Mos 8:10. då ska ni, när ni äter av landets bröd, ge Herren en offergåva av det. 20 *2 Mos 23:19, 3 Mos 23:10f. Av det första ni bakar ska ni ge en kaka till offergåva, som en offergåva från er loge ska ni ge den. 21 Ni ska ge åt Herren en offergåva, släkte efter släkte, av det första ni bakar.

22 Om ni försyndar er och inte håller alla dessa bud som Herren kungjorde för Mose 23 – allt det som Herren befallde er genom Mose, från den dag då Herren gav sina befallningar och allt framgent, släkte efter släkte, – 24 *3 Mos 4:13f. om det gjordes av misstag utan att församlingen visste det, ska hela församlingen offra en ungtjur som brännoffer, till en ljuvlig doft för Herren, med matoffret och dryckesoffret på föreskrivet sätt, och likaså en bock till syndoffer. 25 Och prästen ska bringa försoning för hela Israels församling, och de ska få förlåtelse. Det var en synd av misstag, och de har burit fram sitt offer, ett eldsoffer åt Herren och sitt syndoffer inför Herrens ansikte för sitt misstag. 26 Hela Israels församling och främlingen som bor bland dem ska få förlåtelse, eftersom hela folket hade del i synden som gjordes av misstag.

27 *3 Mos 4:27f. Om en enskild person av misstag syndar, ska han som syndoffer föra fram en årsgammal get. 28 Prästen ska bringa försoning för den som har felat genom att av misstag synda inför Herrens ansikte. Så blir han försonad och får förlåtelse. 29 Både för den infödde bland Israels barn och för främlingen som bor ibland dem ska samma lag gälla när någon begår en synd av misstag. 30 Men den som begår något med berått mod*15:30med berått modOrdagrant: "med upplyft hand"., vare sig han är infödd eller främling, han hånar Herren och ska utrotas ur sitt folk. 31 Eftersom han har föraktat Herrens ord och brutit mot hans bud, måste han utrotas. Hans missgärning vilar på honom."

En sabbatsbrytare stenas

32 Medan Israels barn var i öknen, ertappades en man med att samla ved på sabbatsdagen. 33 De som ertappade honom med att samla ved förde honom till Mose och Aron och hela församlingen. 34 *3 Mos 24:12. Då det inte var klart utsagt vad som borde göras med honom, satte de honom i förvar.

35 Och Herren sade till Mose: "Mannen ska straffas med döden. Hela församlingen ska stena honom utanför lägret." 36 Då förde hela församlingen ut honom utanför lägret och stenade honom till döds, så som Herren hade befallt Mose.

Hörntofsarna

37 Herren sade till Mose: 38 *5 Mos 22:12, Matt 23:5. "Tala till Israels barn och säg till dem att de, släkte efter släkte, ska göra tofsar*15:38tofsarHebr. tsitsít, en viktig judisk identitetssymbol (jfr Matt 9:20, 14:36, 23:5). i hörnen på sina kläder och sätta ett mörkblått*15:38mörkblåttDyrbar färg från feniciska snäckor, förknippad med tabernaklet (2 Mos 26:4) och översteprästens dräkt (2 Mos 28:28, 37). snöre på varje hörntofs. 39 Ni ska ha sådana tofsar, och när ni ser dem ska ni tänka på alla Herrens bud och göra efter dem och inte följa era egna hjärtan och ögon, som lockar er till otrohet. 40 Så ska ni tänka på och göra efter alla mina bud och vara heliga inför er Gud. 41 Jag är Herren er Gud, som förde er ut ur Egyptens land för att vara er Gud. Jag är Herren er Gud."